Diverse statistik idag 14.30:
Personal spending och income var lite sämre än väntat för mars, inflationen som väntat (PCE) men employment cost index lägre (mixjusterade löner) och jobless claims på marginalen lägre, men continuing claims fortsatt högre (6271k jämfört med 6200k väntat och 6137k senast). Aktier reagerar nästan ingenting på statistiken, möjligen lite negativt. Sverige dock stängt.
torsdag 30 april 2009
Ska man binda räntan?
Svar: Nej, jag tror inte det. Och nej, man ska i stort sett aldrig göra det heller.
SBAB 30 april 2009:
3 månader 1,99 %
1 år 2,35 %
2 år 2,80 %
3 år 3,55 %
4 år 4,07 %
5 år 4,40 %
7 år 4,85 %
10 år 5,24 %
Frågan är egentligen: ”Hur långt ska man binda räntan?”
3 månader eller 30 år?
Svaret är förstås beroende på vad den framtida korträntan blir och i teorin ska det redan vara diskonterat i de långa räntorna (tusentals insatta teoretiker och praktiker ägnar hela sina yrkesliv åt att på bästa sätt dra nytta av felprissättningar mellan korta och långa räntor).
Precis som med en brandförsäkring betalar man en (lite för hög) premie för att slippa det extremt obekväma utfallet som en oförsäkrad brand medför. Att binda räntan på 30 år är att försäkra sig mot oväntad inflation i framtiden och det kostar oavsett om inflationen inträffar eller inte.
Jag kan ta fram STIBOR 3 months i Bloomberg sedan 1987 (referensräntan för rörliga lån nuförtiden, även om det inte var det innan 2008). Den högsta månadsnoteringen var september 1992 på 20% och den lägsta är nu på ca 0,9%. Den högsta dagsnoteringen var 34% den 16 september 1992. Genomsnittet för månadssluten 1987-2009 har varit 6,5% och sedan Greenspans ”irrational exuberance”-tal 1996 har snittet varit 3,5%.
10-årsräntan i USA (jag har historik 1962-) toppade på 16% september 1981 och är nu på 3%. Genomsnittet sedan 1962 är 6,9% och sedan 1974 7,45%, sedan 1987 6,0% och sedan 1996 4,9%. Den värsta 10-årsperiodens (75-85) 10-årsränta var 10,25% och alltså i snitt 4,25 %-enheter högre än för 87-09.
Med lite slarvig analys kan vi gissa att 3-månadersräntan var 6,5+4,25=10,75% i snitt samma period. Vi kan kalla det för ”Worst Case” för en person med rörlig ränta; 10 år med >10% ränta. Som en liten aside kan jag nämna att jag tror att vi hamnar där inom 20 år. Den värsta femårsperioden för 10-åringen var 12,5% (80-84) och 3-månaders då kanske 13% och kundräntan ytterligare lite högre, t.ex. 14%.
Det kan finnas anledningar att tro att dagens förutsättningar skiljer sig från perioden 1960 och framåt, att vi står inför en värre deflation eller inflation än vi sett de senaste 50 åren, men jag lämnar den diskussionen en stund. Om vi ska hålla oss inom det givna intervallet sedan 1962 så kan vi alltså i värsta fall vänta oss en enstaka månadsnotering på 20% för 3-månadersräntan (plus bankens marginal på 0,5-2 procent beroende på ekonomisk miljö) och ett genomsnitt över en tioårsperiod på 10-11% plus marginal.
Att binda på fem år är inte att binda enligt mig. Det är dyrt (2,4 procentenheter dyrare än rörligt) och osannolikt att makro ändras så snabbt att man hinner tjäna på det (antag successivt stigande rörlig ränta från 2% till 7% över 5 år. Snittet blir 4,5% och alltså i stort sett break even med femårsräntan). Om den rörliga stiger till 10% över perioden blir snittet 6%, dvs en nästan marginell förlust mot den fasta på 4,5% trots att den rörliga femfaldigas och uppenbarligen ekonomin är i kaos. När den ”fasta”perioden är över står man inför ett nytt beslut: binda på t.ex 7+2,5=9,5 eller 10+2,5=12,5 eller acceptera rörligt på 7 eller 10 i de två angivna exemplen.
Eftersom Worst Case är omkring 14% rörlig ränta över en femårsperiod är det inget självklart val, men inte ens i det extrema fallet då rörligt gick från 2 till 10 procent vann man särskilt mycket på att ha bundet (på 4,5). Varför skulle man då binda på 12,5%? Jo, endast om man tror att vi ska utanför Worst Case, ut i vita fläckar på kartan, inte Weimarrepubliken, Zimbabwe eller liknande, men väl Latinamerika. Eller, förstås, om man verkligen inte har råd med enstaka toppnoteringar i räntan, om man alltid vill kunna gå ner till noll på kontot varje månad och ändå sova säkert (men dyrt).
Alltså, det finns inte många gånger då det är rätt eller smart att binda räntan och t.o.m. då blir vinsten mycket liten, utöver försäkringskänslan. I de allra flesta fall får man istället gå runt med dumstruten när andra låntagare snackar (låga) räntor och stora hus och med ständigt tunn plånbok.
Ska man göra det så krävs nästan att man har insiderinformation om makroutvecklingen och kan förutse en oväntad och snabb höjning i inflationen som dessutom varar några år, helst riktigt många år, och att man binder räntan för så länge som möjligt och helst att spreaden mellan lång och kort ränta är ovanligt liten. Exempelvis kan man idag binda räntan i 10 år på 5,25%. Om det hade varit 4,5 procent istället och den rörliga räntan snabbt (2 år?) steg till t.ex. 8 procent och höll sig där resten av perioden. DÅ tjänar man tillräckligt för att det ska vara värt risken och den inledande dumstruten. Vem sitter inne med den informationen? Inte jag. Och OM man sitter med rörlig ränta och den går till 8% så är det oftast ett lätt beslut att välja rörligt därifrån. Att då binda på 10-11% har i varje fall aldrig varit värt det, utom i efterhand när man prickar in en exakt sämsta 120-månadersperiod.
SBAB 30 april 2009:
3 månader 1,99 %
1 år 2,35 %
2 år 2,80 %
3 år 3,55 %
4 år 4,07 %
5 år 4,40 %
7 år 4,85 %
10 år 5,24 %
Frågan är egentligen: ”Hur långt ska man binda räntan?”
3 månader eller 30 år?
Svaret är förstås beroende på vad den framtida korträntan blir och i teorin ska det redan vara diskonterat i de långa räntorna (tusentals insatta teoretiker och praktiker ägnar hela sina yrkesliv åt att på bästa sätt dra nytta av felprissättningar mellan korta och långa räntor).
Precis som med en brandförsäkring betalar man en (lite för hög) premie för att slippa det extremt obekväma utfallet som en oförsäkrad brand medför. Att binda räntan på 30 år är att försäkra sig mot oväntad inflation i framtiden och det kostar oavsett om inflationen inträffar eller inte.
Jag kan ta fram STIBOR 3 months i Bloomberg sedan 1987 (referensräntan för rörliga lån nuförtiden, även om det inte var det innan 2008). Den högsta månadsnoteringen var september 1992 på 20% och den lägsta är nu på ca 0,9%. Den högsta dagsnoteringen var 34% den 16 september 1992. Genomsnittet för månadssluten 1987-2009 har varit 6,5% och sedan Greenspans ”irrational exuberance”-tal 1996 har snittet varit 3,5%.
10-årsräntan i USA (jag har historik 1962-) toppade på 16% september 1981 och är nu på 3%. Genomsnittet sedan 1962 är 6,9% och sedan 1974 7,45%, sedan 1987 6,0% och sedan 1996 4,9%. Den värsta 10-årsperiodens (75-85) 10-årsränta var 10,25% och alltså i snitt 4,25 %-enheter högre än för 87-09.
Med lite slarvig analys kan vi gissa att 3-månadersräntan var 6,5+4,25=10,75% i snitt samma period. Vi kan kalla det för ”Worst Case” för en person med rörlig ränta; 10 år med >10% ränta. Som en liten aside kan jag nämna att jag tror att vi hamnar där inom 20 år. Den värsta femårsperioden för 10-åringen var 12,5% (80-84) och 3-månaders då kanske 13% och kundräntan ytterligare lite högre, t.ex. 14%.
Det kan finnas anledningar att tro att dagens förutsättningar skiljer sig från perioden 1960 och framåt, att vi står inför en värre deflation eller inflation än vi sett de senaste 50 åren, men jag lämnar den diskussionen en stund. Om vi ska hålla oss inom det givna intervallet sedan 1962 så kan vi alltså i värsta fall vänta oss en enstaka månadsnotering på 20% för 3-månadersräntan (plus bankens marginal på 0,5-2 procent beroende på ekonomisk miljö) och ett genomsnitt över en tioårsperiod på 10-11% plus marginal.
Att binda på fem år är inte att binda enligt mig. Det är dyrt (2,4 procentenheter dyrare än rörligt) och osannolikt att makro ändras så snabbt att man hinner tjäna på det (antag successivt stigande rörlig ränta från 2% till 7% över 5 år. Snittet blir 4,5% och alltså i stort sett break even med femårsräntan). Om den rörliga stiger till 10% över perioden blir snittet 6%, dvs en nästan marginell förlust mot den fasta på 4,5% trots att den rörliga femfaldigas och uppenbarligen ekonomin är i kaos. När den ”fasta”perioden är över står man inför ett nytt beslut: binda på t.ex 7+2,5=9,5 eller 10+2,5=12,5 eller acceptera rörligt på 7 eller 10 i de två angivna exemplen.
Eftersom Worst Case är omkring 14% rörlig ränta över en femårsperiod är det inget självklart val, men inte ens i det extrema fallet då rörligt gick från 2 till 10 procent vann man särskilt mycket på att ha bundet (på 4,5). Varför skulle man då binda på 12,5%? Jo, endast om man tror att vi ska utanför Worst Case, ut i vita fläckar på kartan, inte Weimarrepubliken, Zimbabwe eller liknande, men väl Latinamerika. Eller, förstås, om man verkligen inte har råd med enstaka toppnoteringar i räntan, om man alltid vill kunna gå ner till noll på kontot varje månad och ändå sova säkert (men dyrt).
Alltså, det finns inte många gånger då det är rätt eller smart att binda räntan och t.o.m. då blir vinsten mycket liten, utöver försäkringskänslan. I de allra flesta fall får man istället gå runt med dumstruten när andra låntagare snackar (låga) räntor och stora hus och med ständigt tunn plånbok.
Ska man göra det så krävs nästan att man har insiderinformation om makroutvecklingen och kan förutse en oväntad och snabb höjning i inflationen som dessutom varar några år, helst riktigt många år, och att man binder räntan för så länge som möjligt och helst att spreaden mellan lång och kort ränta är ovanligt liten. Exempelvis kan man idag binda räntan i 10 år på 5,25%. Om det hade varit 4,5 procent istället och den rörliga räntan snabbt (2 år?) steg till t.ex. 8 procent och höll sig där resten av perioden. DÅ tjänar man tillräckligt för att det ska vara värt risken och den inledande dumstruten. Vem sitter inne med den informationen? Inte jag. Och OM man sitter med rörlig ränta och den går till 8% så är det oftast ett lätt beslut att välja rörligt därifrån. Att då binda på 10-11% har i varje fall aldrig varit värt det, utom i efterhand när man prickar in en exakt sämsta 120-månadersperiod.
Går neutral
Jag är Peter Eeks smärta.
Jag ändrar inget av min tidigare analys, men stop-loss-disciplin behövs. Jag tar nya tag inom kort. Jag hade egentligen tänkt sälja mer på det här uppstället och gå 1/1 kort men jag backar faktiskt på det nu. Köper istället och lägger mig neutral.
Det känns inte bra och jag tror inte på det själv, men jag behöver lugn och ro för att kunna fatta bättre beslut sen.
För varenda sekund och marknadstick som går nu (särskilt nedåt) kommer jag känna mig som en åsna ett tag. Kanske får jag känna mig smartare längre fram igen.
Marknaden kan helt enkelt vara irrationell längre än jag står ut.
Jag ändrar inget av min tidigare analys, men stop-loss-disciplin behövs. Jag tar nya tag inom kort. Jag hade egentligen tänkt sälja mer på det här uppstället och gå 1/1 kort men jag backar faktiskt på det nu. Köper istället och lägger mig neutral.
Det känns inte bra och jag tror inte på det själv, men jag behöver lugn och ro för att kunna fatta bättre beslut sen.
För varenda sekund och marknadstick som går nu (särskilt nedåt) kommer jag känna mig som en åsna ett tag. Kanske får jag känna mig smartare längre fram igen.
Marknaden kan helt enkelt vara irrationell längre än jag står ut.
onsdag 29 april 2009
Frestande att gå neutral
Svinhugg går igen. Jag har haft ont i halsen och varit borta från bloggen.
Under tiden har ingenting hänt, mer än en tämligen ointressant siffra på consumer confidence i USA som var bättre och en positiv spin på Shillerindexet över huspriser i USA (tvärt emot vett och sans enligt mig, men ett lackmustest på marknadens optimism).
Just nu säger en del att färre bekräftade döda i grisflunsan (bara 7) ön tidigare rapporterat (150) lyfter marknaden.
Jag sitter på händerna och avvaktar vidare rörelser i marknaden. Jag tror tolkningen av rapportperioden och början på Q2 i slutändan blir riktigt negativ. Jag väntar med spänning på de första mätningarna för april som har alla förutsättningar att falla ihop efter Q1s artificiella stimulansbounce.
Visst är jag lite lockad att gå neutral efter mitt 10-dagarsförsök på kortsidan. Buga ut med hedern i behåll och ta nya tag när det ser säkrare ut. MEN jag håller kvar med ca 3/4 kort, redo att sälja mer om det går upp eller ner.
Under tiden har ingenting hänt, mer än en tämligen ointressant siffra på consumer confidence i USA som var bättre och en positiv spin på Shillerindexet över huspriser i USA (tvärt emot vett och sans enligt mig, men ett lackmustest på marknadens optimism).
Just nu säger en del att färre bekräftade döda i grisflunsan (bara 7) ön tidigare rapporterat (150) lyfter marknaden.
Jag sitter på händerna och avvaktar vidare rörelser i marknaden. Jag tror tolkningen av rapportperioden och början på Q2 i slutändan blir riktigt negativ. Jag väntar med spänning på de första mätningarna för april som har alla förutsättningar att falla ihop efter Q1s artificiella stimulansbounce.
Visst är jag lite lockad att gå neutral efter mitt 10-dagarsförsök på kortsidan. Buga ut med hedern i behåll och ta nya tag när det ser säkrare ut. MEN jag håller kvar med ca 3/4 kort, redo att sälja mer om det går upp eller ner.
måndag 27 april 2009
Mer terapi. Fortsatt kort.
Ett tag fick jag försvara mig för att jag var lång. Nu försvarar jag min kortposition. De flesta rycks med av korta svängningar och vill väldigt gärna följa med flocken. Jag gör min egen analys och ångar på åt det hållet till jag inte har lust längre. Jag var kort hela 2008 på ett vältajmat sätt ända till början av mars då jag gick lång och låg så genom flera mindre skrämskott ända till 15-17 april då jag successivt lade mig kort. Per idag är jag ungefär break-even på den senaste positioneringen och har full valfrihet att utan skada följa med majoriteten på shoppingrunda, men jag vägrar. Varför?
Ekonomin har helt enkelt för svaga utsikter och värderingarna är för höga.
Tillfälligt så skapar stimulansåtgärderna efterfrågan och lageruppfyllnad som syns i makrotalen som en positiv vändning för tillväxten. Därefter finns dock inget kvar. Jag är övertygad om detta, liksom jag under andra halvan av 2007 var övertygad om den förestående huspris- och finanskollapsen och dess effekter på börsen. Frågan för mig blir alltså enbart en fråga om tajming. Jag chansade i 5-6 veckor på att vi skulle få en större positiv bounce i marknaden, med större framgång än jag kunnat drömma om och nu har jag gott om reserver för att invänta nedgången. Marknadens ”insikt” kan komma kraftfullt och plötsligt och omöjliggöra (praktiskt eller mentalt) positionering i realtid varför jag föredrar att uthärda en halvlång promenad i Björnkylan. Mina kunder har varit med förr och trots visst tvivel ibland vet de hur det brukar gå i slutändan.
Jag är ingen day trader eller month trader heller för den delen. Snarare en year trader, dvs det ska bli rätt på årsbasis annars har jag misskött mitt uppdrag. Det är de stora dragen som är viktiga att få rätt, inte enstaka månader eller kvartal. Bring it on!
Ekonomin har helt enkelt för svaga utsikter och värderingarna är för höga.
Tillfälligt så skapar stimulansåtgärderna efterfrågan och lageruppfyllnad som syns i makrotalen som en positiv vändning för tillväxten. Därefter finns dock inget kvar. Jag är övertygad om detta, liksom jag under andra halvan av 2007 var övertygad om den förestående huspris- och finanskollapsen och dess effekter på börsen. Frågan för mig blir alltså enbart en fråga om tajming. Jag chansade i 5-6 veckor på att vi skulle få en större positiv bounce i marknaden, med större framgång än jag kunnat drömma om och nu har jag gott om reserver för att invänta nedgången. Marknadens ”insikt” kan komma kraftfullt och plötsligt och omöjliggöra (praktiskt eller mentalt) positionering i realtid varför jag föredrar att uthärda en halvlång promenad i Björnkylan. Mina kunder har varit med förr och trots visst tvivel ibland vet de hur det brukar gå i slutändan.
Jag är ingen day trader eller month trader heller för den delen. Snarare en year trader, dvs det ska bli rätt på årsbasis annars har jag misskött mitt uppdrag. Det är de stora dragen som är viktiga att få rätt, inte enstaka månader eller kvartal. Bring it on!
Ingen vägledning i svininfluensans spår
SARS och fågelinfluensan påverkade världens aktiekurser negativt när de slog till under förra lågkonjunkturen, men kurserna vände trots allt upp rätt snabbt efter det. Jag har svårt att tro att svininfluensans effekter blir annorlunda. Den sprids mellan människor vilket är mycket värre, men däremot verkar den inte lika dödlig. Å andra sidan kanske fruktan snarare baseras på att svininfluensan kan mutera till något som är mer dödligt och fortfarande sprids Human to Human.
Jag är förstås lite lättad av dagens nedgång, vilken ger mig andrum att besluta om jag ska fortsätta ligga kort, men jag vågar absolut inte blåsa Faran Över för uppgången ännu. Jag väljer ändå att ligga kvar med min kortposition istället för att utnyttja ”köptillfället” som svininfluensan skapat.
Jag har tyvärr inget extra att komma med till andra rådvilla. Svininfluensan ger inga signaler om hur allvarlig den kan vara eller vart ekonomin ska ta vägen. Normalt blir det bara en tillfällig oro som snabbt går över, men man vet aldrig hur minskat resande påverkar ekonomin just i det svaga läge den befinner sig nu. Jag investerar efter andra ekonomiska trender och vinstutsikter – inte tillfällig smitta.
Jag är förstås lite lättad av dagens nedgång, vilken ger mig andrum att besluta om jag ska fortsätta ligga kort, men jag vågar absolut inte blåsa Faran Över för uppgången ännu. Jag väljer ändå att ligga kvar med min kortposition istället för att utnyttja ”köptillfället” som svininfluensan skapat.
Jag har tyvärr inget extra att komma med till andra rådvilla. Svininfluensan ger inga signaler om hur allvarlig den kan vara eller vart ekonomin ska ta vägen. Normalt blir det bara en tillfällig oro som snabbt går över, men man vet aldrig hur minskat resande påverkar ekonomin just i det svaga läge den befinner sig nu. Jag investerar efter andra ekonomiska trender och vinstutsikter – inte tillfällig smitta.
fredag 24 april 2009
New Home sales signalerar Köp?
New Home Sales 356k i USA (337k förväntat och 337k senast). Köpläge? Döm själv. Det kanske är här det ska bottna och det är tillräckligt bra om det gör det.
Stilla på marknaden. Lugnet före stormen?
Det har inte hänt mycket sedan jag började blanka igen. Här är intradaggrafer för Europaterminen (Eurostoxx50) och USA-terminen (S&P500). Sedan jag började vikta om mig till först neutral och sedan allt kortare har marknaden gått precis ingenting. Är det för att den börjar tappa momentum och ska vända ned eller är det en platå för avstamp uppåt. Ingen vet, inte jag, men jag förstår inte varför man skulle vilja köpa aktier nu, om det inte vore för mekaniska inflöden i fonderna.
torsdag 23 april 2009
Husförsäljningen lite sämre istället för bättre...
Försäljningen av befintliga bostäder blev sämre än väntat och föll jämfört med förra månaden. Marknaden reagerar initialt marginellt negativt. Jag håller tummarna (bra investeringsstrategi)
Lite fler arbetslösa i USA
Rapport 14.30: US Claims 640k (610 förra veckan) precis som väntat. Continuing claims 6137k (6120k väntat och 6022k senast). Kanske marginellt negativt för marknaden, men vem bryr sig längre? *lite uppgiven, men håller i*.
Till bilden: Det är ju uppenbart att continuing claims har toppat
SEB
SEB går UPP idag. Just nu +3% efter upp 10% igår och +137% från början av mars till igår. Det är efter att Swedbank mycket tydligt visat på riskerna med utlåning i Baltikum. Jag borde försöka förstå någonting av det här beteendet. Det måste finnas mer pengar i omlopp som söker aktieplaceringar än jag kan föreställa mig. Jag kan ändå inte förmå mig att köpa banker när det står klart att de kommer göra förluster de kommande åren och redan handlar nära P/Book=1 (SEB)
Swedbank 43 nu
Swedbank inledde på 39, men har nu gått till 43. +10% sedan start!
Jag blir faktiskt förbannad på riktigt. Ibland ser man snyfthistorier om folk som förlorat pengar på börsen eller vars mäklare gjort det åt dem osv. När jag ser hur börsen rört sig de senaste åren och inte minst 2008-09 och särskilt bankerna så försvinner all min sympati.
OK, Swedbank är billig OM den klarar sig undan nyemission och östeuropa snart vänder upp, MEN de som nu köper som om aktierna höll på att ta slut, efter bara en liten minikorrektion av endast de senaste dagarnas uppgång, borde gå till doktorn eller allvarligt fundera på att bränna upp sina pengar istället för att i alla fall få något kul av dem.
Banken förlorade 7 miljarder i Q1, de tog ytterligare 1,3 miljarder i nedskrivning av goodwill. De har ytterligare 13 miljarder i goodwill i Baltikum som kan/bör skrivas ned, de har 11 miljarder i exponering mot halvfärdiga fastigheter sedan Lehmankraschen, Baltikum SKA devalvera – antingen internt med depression eller externt via valutan – och det kommer ge kreditförluster på 7 miljarder i kvartalet i 2-3 år om man smetar ut det. Ovanpå alltihop gör stigande arbetslöshet och fallande BNP i Sverige att kreditförlusterna där torde gå från 0,3 procent till 1-3 procent vilket ger ytterligare 10-30 miljarder i förluster.
Allt detta ska ställas mot en normaliserad vinst före förluster på kanske 15 miljarder om året, men möjligen mindre när allt är klart.
Visst, KÖP, gör det! Jag blir förbannad idag, men jag ska dansa på din grav imorgon. Å andra sidan, jag vågar inte blanka den nu när hela världen verkar ätit flugsvamp.
Jag blir faktiskt förbannad på riktigt. Ibland ser man snyfthistorier om folk som förlorat pengar på börsen eller vars mäklare gjort det åt dem osv. När jag ser hur börsen rört sig de senaste åren och inte minst 2008-09 och särskilt bankerna så försvinner all min sympati.
OK, Swedbank är billig OM den klarar sig undan nyemission och östeuropa snart vänder upp, MEN de som nu köper som om aktierna höll på att ta slut, efter bara en liten minikorrektion av endast de senaste dagarnas uppgång, borde gå till doktorn eller allvarligt fundera på att bränna upp sina pengar istället för att i alla fall få något kul av dem.
Banken förlorade 7 miljarder i Q1, de tog ytterligare 1,3 miljarder i nedskrivning av goodwill. De har ytterligare 13 miljarder i goodwill i Baltikum som kan/bör skrivas ned, de har 11 miljarder i exponering mot halvfärdiga fastigheter sedan Lehmankraschen, Baltikum SKA devalvera – antingen internt med depression eller externt via valutan – och det kommer ge kreditförluster på 7 miljarder i kvartalet i 2-3 år om man smetar ut det. Ovanpå alltihop gör stigande arbetslöshet och fallande BNP i Sverige att kreditförlusterna där torde gå från 0,3 procent till 1-3 procent vilket ger ytterligare 10-30 miljarder i förluster.
Allt detta ska ställas mot en normaliserad vinst före förluster på kanske 15 miljarder om året, men möjligen mindre när allt är klart.
Visst, KÖP, gör det! Jag blir förbannad idag, men jag ska dansa på din grav imorgon. Å andra sidan, jag vågar inte blanka den nu när hela världen verkar ätit flugsvamp.
Swedbank
Vad har Swedbank ställt till med? 7 miljarder i kreditförluster i ett enda kvartal. Dessutom 1,3 miljarder ytterligare i goodwillnedskrivning i Ukraina. Jag hoppas jag hittar någon som köpte Swedbank på 47 kr igår så ska jag bara sätta honom på en stol och titta på honom resten av dagen och skratta gott när jag känner mig lite sur på den positiva marknaden.
Vem kan gissa vad Swedbank bottnar på idag. Gissningar innan kl 9.
Vem kan gissa vad Swedbank bottnar på idag. Gissningar innan kl 9.
onsdag 22 april 2009
Fortfarande kort
Om jag hade varit lång (och ville vara det) skulle jag nog kunnat vispa ihop en smet med positiva kommentarer på temat ”precis så här ska marknaden bete sig när den pausar och tar fart uppåt igen. De positiva tecknen i ekonomin dyker upp på alla håll, idag senast i form av färre arbetslösa i UK än väntat. Volymerna är bättre på uppsidan än nedsidan och det kommer fler och fler anekdoter om pengar på sidlinjen som vill in i marknaden, samt på negativa förvaltare som inte hunnit med och är ’irriterade’ på rallyt”.
Nu är jag dock negativ och kort och ser det s.k. glaset som halvtomt. Oss emellan har jag svårt för begreppet. Jag ser ingen skillnad på ett halvfullt och ett halvtomt glas. Det är en volym med 50% vätska helt enkelt, men till slut har jag förstått att ”halvtomt” är att se det negativa i en situation. Ett tag tänkte jag på det som ”bara” till hälften tomt resp ”bara” halvfullt, vilket gör det halvtomma till det positiva och vice versa.
Som jag har sagt tidigare, ”erkänt” kanske t.o.m., så var mitt huvudscenario ytterligare en bit upp och att jag kanske förivrade mig i vändningen från lång till kort i torsdags/fredags. Trots att jag blöder lite just nu hämtar jag styrka ibland annat följande:
Även nedgången på kort sikt ska ha små positiva rekyler, liksom den långa negativa trenden har stora positiva rekyler. Jag tror/hoppas att gårdagens vändning uppåt och dagens uppgång utgör en sådan liten positiv rekyl på den nyligen (fredags?) inledda nedgången.
Som FT Lex skriver idag så är lagren fortfarande höga och nedgångar av typen synkroniserad recession+finanskris brukar vara dubbelt så långa och djupa och uppgången därefter hälften så snabb och hälften så stark. Det betyder att oavsett ”gröna skott”, ”positiva andraderivator”, ”starka bankrapporter”, ”Geithners ’positiva’ stress test” mm, så kommer resultatutvecklingen 2009-2012 överraska negativt och det kommer finnas för små överskott och för lite riskvilja för att värdera dessa låga vinster särskilt högt, särskilt med tanke på de svaga utsikterna till (tillräckligt snabb) förbättring.
Som Martin Wolf skriver i samma nummer av FT så har inte ens deleveragingen påbörjats i USA under 2008. Tvärtom ökade den privata skuldbördan något under 2008 till 295% av BNP (den var 112% 1976). OECDs BNP faller kraftigt, skuldbördan är hög och snabbt ökande, konsumenterna måste och har börjat spara istället för konsumera. När nmår man balans igen, frågar sig Wolf och hänvisar till 20 års försök i Japan utan framgång.
Med den här kunskapen i bagaget kan jag inte annat än vara kort, precis som 2007-2008. Visst spelar jag rekylerna ibland och jag menar verkligen ”spelar” (som de senaste 5-6 veckorna t.ex. när planeterna stod i linje och tébladen lade sig precis rätt), men mitt hjärta håller inte för hur mycket spekulation som helst.
Jag siktar på nya lows för alla stora index.
Nu är jag dock negativ och kort och ser det s.k. glaset som halvtomt. Oss emellan har jag svårt för begreppet. Jag ser ingen skillnad på ett halvfullt och ett halvtomt glas. Det är en volym med 50% vätska helt enkelt, men till slut har jag förstått att ”halvtomt” är att se det negativa i en situation. Ett tag tänkte jag på det som ”bara” till hälften tomt resp ”bara” halvfullt, vilket gör det halvtomma till det positiva och vice versa.
Som jag har sagt tidigare, ”erkänt” kanske t.o.m., så var mitt huvudscenario ytterligare en bit upp och att jag kanske förivrade mig i vändningen från lång till kort i torsdags/fredags. Trots att jag blöder lite just nu hämtar jag styrka ibland annat följande:
Även nedgången på kort sikt ska ha små positiva rekyler, liksom den långa negativa trenden har stora positiva rekyler. Jag tror/hoppas att gårdagens vändning uppåt och dagens uppgång utgör en sådan liten positiv rekyl på den nyligen (fredags?) inledda nedgången.
Som FT Lex skriver idag så är lagren fortfarande höga och nedgångar av typen synkroniserad recession+finanskris brukar vara dubbelt så långa och djupa och uppgången därefter hälften så snabb och hälften så stark. Det betyder att oavsett ”gröna skott”, ”positiva andraderivator”, ”starka bankrapporter”, ”Geithners ’positiva’ stress test” mm, så kommer resultatutvecklingen 2009-2012 överraska negativt och det kommer finnas för små överskott och för lite riskvilja för att värdera dessa låga vinster särskilt högt, särskilt med tanke på de svaga utsikterna till (tillräckligt snabb) förbättring.
Som Martin Wolf skriver i samma nummer av FT så har inte ens deleveragingen påbörjats i USA under 2008. Tvärtom ökade den privata skuldbördan något under 2008 till 295% av BNP (den var 112% 1976). OECDs BNP faller kraftigt, skuldbördan är hög och snabbt ökande, konsumenterna måste och har börjat spara istället för konsumera. När nmår man balans igen, frågar sig Wolf och hänvisar till 20 års försök i Japan utan framgång.
Med den här kunskapen i bagaget kan jag inte annat än vara kort, precis som 2007-2008. Visst spelar jag rekylerna ibland och jag menar verkligen ”spelar” (som de senaste 5-6 veckorna t.ex. när planeterna stod i linje och tébladen lade sig precis rätt), men mitt hjärta håller inte för hur mycket spekulation som helst.
Jag siktar på nya lows för alla stora index.
tisdag 21 april 2009
Dragkamp mellan Fed/Treasury och IMF
Bland dagens informationsskörd fanns IBMs rapport igår kväll ("sådär"), Caterpillar idag ("dålig"), Alfa Laval (bättre än väntat om man inte tittar för noga), ZEW (mycket bättre framtidsutsikter i Tyskland, men svagare bedömning avseende nuläget), en kinesisk myndighet bekräftade att de ska sälja stora mängder koppar för att dra nytta av den orimliga uppgången i kopparpriset och Riksbanken sänkte räntan med "bara" 0,50 procentenheter, men viktigast av allt var striden mellan IMF och Geithner:
I korthet meddelade Geithner (efter bl.a. gårdagens mycket negativa spekulationer om utfallet av regeringens stresstester för banksektorn) att de flesta bankerna och hela systemet har tillräckligt med kapital och att "konservativt" räknat har TARP 135 mdr USD kvar för kapitalinjektioner. Marknaden tog emot beskedet med stor lättnad och kursuppgångar, nu när den tror att faran för banknationaliseringar är över. Resultaten presenteras den 4e maj, men det betyder inte på långa vägar att storyn är över då eftersom en 60-dagars kommentarsperiod då tar vid. Oavsett utfallet i den processen blir ändå den avgörande faktorn husprisutvecklingen kommande 12 månader och de resulterande (ökande) kreditförlusterna
Som motvikt (fast uppenbarligen tyckte inte marknaden det) redovisade IMF nya, mer pessimistiska beräkningar på kreditförlusterna i finanssektorn. T.ex. "uppgraderades" förlustestimaten för USA-relaterade krediter från prognosen i januari på 2,2 biljoner ("trillion"=1000 miljarder) USD till 2,7 biljoner. I oktober var IMFs prognos på 1,4 biljoner USD innan det är över. Globalt väntar IMF nu förluster på 4,1 biljoner USD för perioden 2007-2010.
Marknaden föll 4 procent från lunch till USA-börsens öppning och gick därefter upp med 4 procent. Dragkamp mellan pessimister och optimister med andra ord. Och jag sitter nervös, men nöjd med min kortposition. Game on!
I korthet meddelade Geithner (efter bl.a. gårdagens mycket negativa spekulationer om utfallet av regeringens stresstester för banksektorn) att de flesta bankerna och hela systemet har tillräckligt med kapital och att "konservativt" räknat har TARP 135 mdr USD kvar för kapitalinjektioner. Marknaden tog emot beskedet med stor lättnad och kursuppgångar, nu när den tror att faran för banknationaliseringar är över. Resultaten presenteras den 4e maj, men det betyder inte på långa vägar att storyn är över då eftersom en 60-dagars kommentarsperiod då tar vid. Oavsett utfallet i den processen blir ändå den avgörande faktorn husprisutvecklingen kommande 12 månader och de resulterande (ökande) kreditförlusterna
Som motvikt (fast uppenbarligen tyckte inte marknaden det) redovisade IMF nya, mer pessimistiska beräkningar på kreditförlusterna i finanssektorn. T.ex. "uppgraderades" förlustestimaten för USA-relaterade krediter från prognosen i januari på 2,2 biljoner ("trillion"=1000 miljarder) USD till 2,7 biljoner. I oktober var IMFs prognos på 1,4 biljoner USD innan det är över. Globalt väntar IMF nu förluster på 4,1 biljoner USD för perioden 2007-2010.
Marknaden föll 4 procent från lunch till USA-börsens öppning och gick därefter upp med 4 procent. Dragkamp mellan pessimister och optimister med andra ord. Och jag sitter nervös, men nöjd med min kortposition. Game on!
Sitter nöjd 3/4 kort
Spreaden mellan bullish och bearish har gått från väldigt bullish till samma nivå som markerade tidigare toppar:
Investors Intelligence Survey showed 43% of the those surveyed are now bullish and 34% are bearish. This is in direct contrast to the readings roughly one month ago from the week ending March 13. In that survey, 47% of the people were bearish and 26% were bullish. The spread between bulls and bears is now back to the same level which marked the top of the equity market in January and August
Samtidigt rapporterar Goldman Sachs trading desk att förra veckans short covering reducerat blankningsnivåerna signifikant, så nu finns inte lika mycket stöd (vinsthemtagningar i kortpositioner) om marknaden skulle falla.
Jag letar förstås stödjande information till mina kortpositioner – det är ett mänskligt drag – men jag tillhör de som bejakar min intuition och mina känslor istället för att försöka vara contrarian eller tvinga mig till att leta på att onaturligt sätt. Jag sitter i dagsläget nöjd med att ha en nästan full kortposition, ¾ som jag kallar det, och letar efter ett intelligent sätt att öka till full position. Jag har idag inte bestämt mig på förhand hur marknaden ska bete sig för att jag ska öka blankningarna – faktum är att såväl stillastående marknad någon vecka eller två som skarpt stigande eller fallande kan trigga fler säljcalls från min sida. Jag är i vilket fall som helst för tillfället nöjd med min kortposition från slutet av förra veckan och räknar med att i princip hålla den tills vi sätter nya lows för marknaden. Lägre än februari, mars och november alltså.
Investors Intelligence Survey showed 43% of the those surveyed are now bullish and 34% are bearish. This is in direct contrast to the readings roughly one month ago from the week ending March 13. In that survey, 47% of the people were bearish and 26% were bullish. The spread between bulls and bears is now back to the same level which marked the top of the equity market in January and August
Samtidigt rapporterar Goldman Sachs trading desk att förra veckans short covering reducerat blankningsnivåerna signifikant, så nu finns inte lika mycket stöd (vinsthemtagningar i kortpositioner) om marknaden skulle falla.
Jag letar förstås stödjande information till mina kortpositioner – det är ett mänskligt drag – men jag tillhör de som bejakar min intuition och mina känslor istället för att försöka vara contrarian eller tvinga mig till att leta på att onaturligt sätt. Jag sitter i dagsläget nöjd med att ha en nästan full kortposition, ¾ som jag kallar det, och letar efter ett intelligent sätt att öka till full position. Jag har idag inte bestämt mig på förhand hur marknaden ska bete sig för att jag ska öka blankningarna – faktum är att såväl stillastående marknad någon vecka eller två som skarpt stigande eller fallande kan trigga fler säljcalls från min sida. Jag är i vilket fall som helst för tillfället nöjd med min kortposition från slutet av förra veckan och räknar med att i princip hålla den tills vi sätter nya lows för marknaden. Lägre än februari, mars och november alltså.
måndag 20 april 2009
Jag fick (kanske) min katastrof
Hur pålitlig är läckan som säger att de amerikanska stresstesten visar på 16 av 19 stora banker i insolvens, inklusive de fem största?
Hursomhelst verkar marknaden handla (ner) på det. Vidare så imponerade inte Bank of America med sin rapport idag, trots en massivt bättre EPS-siffra än väntat (ca 10x förväntan). Svag outlook och mycket sämre kreditkvalitet vägde dock upp tveksam uthållighet i rapporterade intäkter och vinster.
Tillfälligt (åtminstone) hjälper det min negativa position i marknaden. Jag sitter nöjd.
Hursomhelst verkar marknaden handla (ner) på det. Vidare så imponerade inte Bank of America med sin rapport idag, trots en massivt bättre EPS-siffra än väntat (ca 10x förväntan). Svag outlook och mycket sämre kreditkvalitet vägde dock upp tveksam uthållighet i rapporterade intäkter och vinster.
Tillfälligt (åtminstone) hjälper det min negativa position i marknaden. Jag sitter nöjd.
Tillägg 15:15: US treasury förnekar att stresstesten skulle vara klara
Fel i Swedbank
Fel i Swedbank
Jag har verkligen haft fel i Swedbank. Jag trodde aldrig att den kunde hämta sig så. Problemen i Baltikum är inte på något sätt lösta och de framtida kapitalbehoven är stora om inte den globala ekonomin mirakulöst vänder upp och drar med sig Sverige och Baltikum också. Ändå går aktien upp – för att den är ”billig”. Det stämmer att den är billig, mätt som P/Book och det stämmer att det är en rimlig värderingsansats så länge de inte behöver mer kapital eller gör många år med förlust.
Trots min negativa syn på Swedbanks framtidsutsikter och kapitalbehov säljer jag ändå inte mer av aktien i dagsläget. Den kan faktiskt, och t.o.m. bör dubblas i kurs för att värderas någotsånär i paritet med övriga banker (i Sverige och resten av Europa). Innan nästa negativa katalysator manifesterar sig har därför köparna argumenten på sin sida och jag vill inte stå ivägen för ett framrusande tåg. Att Nordea och SEB går upp på nästan samma sätt som Swedbank är emellertid bara hål i huvudet och där är jag bekväm med min nyligen intagna kortposition.
Fel på marknaden
Jag har ju nyligen gått kort i marknaden, bl.a. via bankaktier. Det har inte fallit så väl ut de senaste dagarna och jag har inte så mycket –om något alls- att hänga upp beslutet på. Det är INTE det bästa sättet att sköta sina placeringar. Jag handlar aktierna på fundamenta nu, men på tvärs mot marknadsmomentum och makromomentum och de faktorerna kan verka i fel riktning längre än jag har råd att stå emot. ”Alla” vet att rapporterna blir svaga så det ska inte hjälpa mig. Viktiga makrotal som US claims, housing starts och ISM har vänt upp även om de fortsatt är mycket svaga. Det finns dessutom ovanligt mycket likviditet i omlopp som kan omplaceras till aktier så jag utkämpar en svår strid.
Ni som följt mig och mina råd kanske gör bäst i att gå er egen väg ett tag, eller åtminstone bara ta en paus från uppgången och lägga er neutrala (som jag sa att jag skulle göra och kanske borde ha gjort). Jag kör dock vidare på min fundamentala övertygelse, nu delvis upphängd på hoppet om att underliggande fundamentala svagheter plötsligt gör sig gällande i någon typ av katastrof som skickar ned marknaderna snabbt och brutalt. Åtminstone borde den fortsatta uppgången inte kunna bli lika plötslig så i mina ögon är risken med att ligga lång asymmetrisk.
Min strategi att sälja mer oavsett om det går upp eller ner härifrån kvarstår.
Jag har verkligen haft fel i Swedbank. Jag trodde aldrig att den kunde hämta sig så. Problemen i Baltikum är inte på något sätt lösta och de framtida kapitalbehoven är stora om inte den globala ekonomin mirakulöst vänder upp och drar med sig Sverige och Baltikum också. Ändå går aktien upp – för att den är ”billig”. Det stämmer att den är billig, mätt som P/Book och det stämmer att det är en rimlig värderingsansats så länge de inte behöver mer kapital eller gör många år med förlust.
Trots min negativa syn på Swedbanks framtidsutsikter och kapitalbehov säljer jag ändå inte mer av aktien i dagsläget. Den kan faktiskt, och t.o.m. bör dubblas i kurs för att värderas någotsånär i paritet med övriga banker (i Sverige och resten av Europa). Innan nästa negativa katalysator manifesterar sig har därför köparna argumenten på sin sida och jag vill inte stå ivägen för ett framrusande tåg. Att Nordea och SEB går upp på nästan samma sätt som Swedbank är emellertid bara hål i huvudet och där är jag bekväm med min nyligen intagna kortposition.
Fel på marknaden
Jag har ju nyligen gått kort i marknaden, bl.a. via bankaktier. Det har inte fallit så väl ut de senaste dagarna och jag har inte så mycket –om något alls- att hänga upp beslutet på. Det är INTE det bästa sättet att sköta sina placeringar. Jag handlar aktierna på fundamenta nu, men på tvärs mot marknadsmomentum och makromomentum och de faktorerna kan verka i fel riktning längre än jag har råd att stå emot. ”Alla” vet att rapporterna blir svaga så det ska inte hjälpa mig. Viktiga makrotal som US claims, housing starts och ISM har vänt upp även om de fortsatt är mycket svaga. Det finns dessutom ovanligt mycket likviditet i omlopp som kan omplaceras till aktier så jag utkämpar en svår strid.
Ni som följt mig och mina råd kanske gör bäst i att gå er egen väg ett tag, eller åtminstone bara ta en paus från uppgången och lägga er neutrala (som jag sa att jag skulle göra och kanske borde ha gjort). Jag kör dock vidare på min fundamentala övertygelse, nu delvis upphängd på hoppet om att underliggande fundamentala svagheter plötsligt gör sig gällande i någon typ av katastrof som skickar ned marknaderna snabbt och brutalt. Åtminstone borde den fortsatta uppgången inte kunna bli lika plötslig så i mina ögon är risken med att ligga lång asymmetrisk.
Min strategi att sälja mer oavsett om det går upp eller ner härifrån kvarstår.
fredag 17 april 2009
Säljer banker
Nu säljer jag ett knippe Nordiska banker. Nu åker Nordea, SHB, SEB och Danske ut. Dock inte Swedbank som är ett mer binärt case. Precis som för övriga marknaden så är jag nog lite tidig och jag riskerar att få stryk i rapportperioden (starka räntenetton, extremt bra FX-trading, manipulerade kreditförluster [lättare att manipulera Q1-3 än Q4 eftersom inga revisorer ska skriva på] och allmänt positiv stämning nu med starkare USD och euro och (tillfälligt) bättre makrotal.
Jag vill dock ha exponering och jag vill ha den nu.
Jag vill dock ha exponering och jag vill ha den nu.
Fler starka rapporter
De positiva makrosignalerna på sistone avspeglas nu bolagsrapporterna. Förutom GS, Wells, JP Morgan, Barclays häromveckan kommer nu Nokia, Trelleborg, General Electric, Citibank. Idel stora bolag vars rapporter marknaden tar emot positivt. Ovanpå allt positivt försvagas kronan och ger ytterligare skjuts uppåt åt svenska verkstadsbolag, vilket i sin tur minskar riskerna för bankerna som följer med upp.
Nåja, jag får tillfälle att sälja mer, vilket jag också gör i små doser varje dag nu. Får jag rätt sen ska jag med glädje leta upp någon börsförlorare på gatan och hånskratta åt honom. Jag har ingen empati för folk som förlorar pengar när de är giriga – precis som ingen ska skänka mig en extra tanke en svår dag som idag. Investors are grown up people. Jag också.
Nåja, jag får tillfälle att sälja mer, vilket jag också gör i små doser varje dag nu. Får jag rätt sen ska jag med glädje leta upp någon börsförlorare på gatan och hånskratta åt honom. Jag har ingen empati för folk som förlorar pengar när de är giriga – precis som ingen ska skänka mig en extra tanke en svår dag som idag. Investors are grown up people. Jag också.
torsdag 16 april 2009
Analytikerprognoser och värdering
Det här är inte värt något, men lite kul bild att spekulera kring.
Så här har förväntningarna på vinsterna i S&P 500 förändrats över tiden för repsektive år. Kommer analytikerna ha rätt i sin prognos för 2011 eller ska den också justeras ned med tiden. Vad slutar den på och hur ska den värderas när vi närmar oss? 10x, 15x, 20x eller t.o.m. 5x? Och hur ska den värderas idag (hur mycket ska den diskonteras?). Nu tror man på 90 USD per aktie i vinst, men det kanske blir 70 i slutändan.
Hur ska denna vinst värderas? 12x skulle ge 840 i indexnivå när vi närmar oss, men vad är det värt idag? 700 kanske, så får man knappt 10% avkastning om året. Idag står S&P i 853 så nedsidan är 18% med den synen. Hur ser du själv på saken? Och vilken vinst tror du på? Och var hamnar vi om 2010 års vinst blir t.ex. 50? 10x skulle ge 500 och det vore inte ens panikvärdering.
Hur ska denna vinst värderas? 12x skulle ge 840 i indexnivå när vi närmar oss, men vad är det värt idag? 700 kanske, så får man knappt 10% avkastning om året. Idag står S&P i 853 så nedsidan är 18% med den synen. Hur ser du själv på saken? Och vilken vinst tror du på? Och var hamnar vi om 2010 års vinst blir t.ex. 50? 10x skulle ge 500 och det vore inte ens panikvärdering.
Låga claims. Starka rapporter. Positivt för börsen
Jag hade helt fel på claims som bara blev 610k (jag trodde 700k). Continuing claims var visserligen mycket sämre på 6022k (väntat 5893k), men jag kan inte blunda för att ännu ett tal ser ut att bekräfta hypotesen att fallet för ekonomin bromsar och att botten är nära.
Nokias och JP Morgans rapporter tas också emot mycket positivt, så just nu står jag med dumstruten och ser på när andra tjänar pengar.
Nokias och JP Morgans rapporter tas också emot mycket positivt, så just nu står jag med dumstruten och ser på när andra tjänar pengar.
Varför jag är (lite) kort igen
Är det säljläge?
Kinesisk BNP ungefär som väntat i morse (ned från 6,8% till 6,1% mot genomsnittsförväntan på 6,2%). Idag kommer Eurozone CPI (igår fick vi US CPI som för första gången sedan 1955 visade på fallande prisnivå vilket borde oroa alla som ogillar deflation).
Idag kommer även den kanske enda riktigt viktiga och pålitliga statistiken: jobless claims i USA kl 14.30. Förväntan ligger på 660k efter förra veckans 654k. Jag tror på snarare 700k och då ska nog marknaden nedåt, men visst kan stimulansåtgärder temporärt ha medfört lite bättre situation på arbetsmarknaden och minskat antalet nya arbetslösa... Vi får se i eftermiddag.
Annars så gäller för mig bara att vänta och se hur framför allt rapportperioden och utsikterna som företagen ger utfaller. Jag har som sagt lagt mig lite kort i vissa utvalda aktier och hoppas på en svag period men jag är beredd på allt – går det upp säljer jag mer, går det ner säljer jag också mer. Det är ganska enkelt på så sätt. Går det dock upp mycket kanske jag tvingas lägga mig neutral igen ett tag, men då ska det verkligen stiga ordentligt. Jag blir inte utsqueezad så lätt och jag är inte överdrivet kort (ännu).
Hittills har vi haft mycket positiva reaktioner på Wells Fargo och Goldman Sachs, negativ reaktion på Intel, Infosys och Capital One samt en lite förvånande positiv reaktion på UBS och lätt negativt på Alcoa. Beige book togs emot positivt igår och kinesisk BNP negativt.
Det ser väldigt blandat ut så långt och ett market call nu är som att singla slant (när är det inte det?). Det håller jag gärna med om. Jag håller också med det positiva gänget om att media och allmänhet inte är tillräckligt bullish ännu och det verkar finnas för mycket pengar kvar vid sidan av marknaden (money market funds t.ex.), så jag är den första att erkänna att min negativa positionering kan vara överilad. I vilket fall som helst är det sista jag vill göra att riskera miljarder av andras och mina pengar på att rapportperioden tas emot positivt efter de senaste fem veckornas uppgång och mot bakgrund av tilltagande svaghet i ekonomin (oavsett om ”tilltagandet” avtar). Spännande blir det i alla fall.
Kinesisk BNP ungefär som väntat i morse (ned från 6,8% till 6,1% mot genomsnittsförväntan på 6,2%). Idag kommer Eurozone CPI (igår fick vi US CPI som för första gången sedan 1955 visade på fallande prisnivå vilket borde oroa alla som ogillar deflation).
Idag kommer även den kanske enda riktigt viktiga och pålitliga statistiken: jobless claims i USA kl 14.30. Förväntan ligger på 660k efter förra veckans 654k. Jag tror på snarare 700k och då ska nog marknaden nedåt, men visst kan stimulansåtgärder temporärt ha medfört lite bättre situation på arbetsmarknaden och minskat antalet nya arbetslösa... Vi får se i eftermiddag.
Annars så gäller för mig bara att vänta och se hur framför allt rapportperioden och utsikterna som företagen ger utfaller. Jag har som sagt lagt mig lite kort i vissa utvalda aktier och hoppas på en svag period men jag är beredd på allt – går det upp säljer jag mer, går det ner säljer jag också mer. Det är ganska enkelt på så sätt. Går det dock upp mycket kanske jag tvingas lägga mig neutral igen ett tag, men då ska det verkligen stiga ordentligt. Jag blir inte utsqueezad så lätt och jag är inte överdrivet kort (ännu).
Hittills har vi haft mycket positiva reaktioner på Wells Fargo och Goldman Sachs, negativ reaktion på Intel, Infosys och Capital One samt en lite förvånande positiv reaktion på UBS och lätt negativt på Alcoa. Beige book togs emot positivt igår och kinesisk BNP negativt.
Det ser väldigt blandat ut så långt och ett market call nu är som att singla slant (när är det inte det?). Det håller jag gärna med om. Jag håller också med det positiva gänget om att media och allmänhet inte är tillräckligt bullish ännu och det verkar finnas för mycket pengar kvar vid sidan av marknaden (money market funds t.ex.), så jag är den första att erkänna att min negativa positionering kan vara överilad. I vilket fall som helst är det sista jag vill göra att riskera miljarder av andras och mina pengar på att rapportperioden tas emot positivt efter de senaste fem veckornas uppgång och mot bakgrund av tilltagande svaghet i ekonomin (oavsett om ”tilltagandet” avtar). Spännande blir det i alla fall.
onsdag 15 april 2009
Säljer lite till. Går selektivt kort
Jag säljer lite till. Går selektivt kort i de mest utsatta branscherna, t.ex. bank och verkstad.
Det kan vara för tidigt. Momentumköpare och andra hoppfulla kanske håller ut till Q2, men varför chansa? Jag har nog råd att "övervintra" (översomra?) ett visst uppställ till innan det faller. Förhoppningsvis behöver jag inte lida, men jag är beredd mentalt på att inte ha prickat toppen på bearrallyt perfekt.
Det kan vara för tidigt. Momentumköpare och andra hoppfulla kanske håller ut till Q2, men varför chansa? Jag har nog råd att "övervintra" (översomra?) ett visst uppställ till innan det faller. Förhoppningsvis behöver jag inte lida, men jag är beredd mentalt på att inte ha prickat toppen på bearrallyt perfekt.
Jag säljer till 0 nu
Jag säljer ner mig till neutral position nu. Det är inte något grundläggande som har förändrats, men jag vill helt enkelt inte förlora pengar om marknaden skulle falla. Det blev ett hyggligt bear market rally, men de negativa rekylerna de senaste veckorna börjar skrämma mig. Eftersom jag från början räknade med att det bara var ett bear rally och inte att marknaden bottnat på allvar så ser jag hela tiden avgrunden framför mig och jag tänker inte falla tillsammans med hela lämmeltåget. Då står jag hellre helt utan avkastning en stund och ser vart det tar vägen. Det här resonemanget gäller främst USA och Europa i stort.
När det gäller Sverige så är jag mer övertygad om att vår exportberoende ekonomi och svaga banker redan har nått slutet på bear rallyt och att man ska lägga sig kort här. Men jag kan ju knappast säga åt andra att göra vad jag inte gör så slutordet blir helt enkelt: When in doubt, stay out; go NEUTRAL
Några hållpunkter bakom beslutet är den skarpa nedgången i slutet av mars samt nedgången i början av förra veckan, kombinerat med panikköpbeteendet i banker och verkstad igår. Nu börjar dessutom rapportsäsongen och även om jag tidigare trodde att det skulle bli en lagom WoW att klättra uppför är jag nu mer orolig att rapporterna i sig och inte minst utsikterna framöver eller brist på utsikter (utebliven guidance) gör att aktierna snart faller igen. Jag är helt beredd på att jag kanske säljer ner mig för tidigt, men efter en osannolikt bra start på året vill jag inte bli övermodig. Marknaden ska ned förr eller senare och det är det jag inte vill missa. Om jag går miste om några procent på uppsidan nu när den huvudlösa flocken tror att vi sett botten kunde inte bry mig mindre.
Fr o m om några minuter är jag således netto noll positionerad i marknaden. Nästa steg vid väl valt tillfälle blir att sälja till en riktig kortposition - och det tillfället kan nog komma fortare än man anar.
När det gäller Sverige så är jag mer övertygad om att vår exportberoende ekonomi och svaga banker redan har nått slutet på bear rallyt och att man ska lägga sig kort här. Men jag kan ju knappast säga åt andra att göra vad jag inte gör så slutordet blir helt enkelt: When in doubt, stay out; go NEUTRAL
Några hållpunkter bakom beslutet är den skarpa nedgången i slutet av mars samt nedgången i början av förra veckan, kombinerat med panikköpbeteendet i banker och verkstad igår. Nu börjar dessutom rapportsäsongen och även om jag tidigare trodde att det skulle bli en lagom WoW att klättra uppför är jag nu mer orolig att rapporterna i sig och inte minst utsikterna framöver eller brist på utsikter (utebliven guidance) gör att aktierna snart faller igen. Jag är helt beredd på att jag kanske säljer ner mig för tidigt, men efter en osannolikt bra start på året vill jag inte bli övermodig. Marknaden ska ned förr eller senare och det är det jag inte vill missa. Om jag går miste om några procent på uppsidan nu när den huvudlösa flocken tror att vi sett botten kunde inte bry mig mindre.
Fr o m om några minuter är jag således netto noll positionerad i marknaden. Nästa steg vid väl valt tillfälle blir att sälja till en riktig kortposition - och det tillfället kan nog komma fortare än man anar.
tisdag 14 april 2009
Säljer hälften
Nä, nu säljer jag hälften. Det ger mig en viss exponering kvar på uppsidan, men framför allt ger det mig sinnesro och utrymme att tänka och manövrera inför nästa stora rörelse.
Jag tror den rörelsen blir nedåt, men innan dess kan det fortfarande gå 10% uppåt. Jag vill dock inte försöka pricka toppen, när jag i grunden är extremt negativ till utsikterna för ekonomin och aktiekurser.
17:15, tisdag 14 april 2009
Jag tror den rörelsen blir nedåt, men innan dess kan det fortfarande gå 10% uppåt. Jag vill dock inte försöka pricka toppen, när jag i grunden är extremt negativ till utsikterna för ekonomin och aktiekurser.
17:15, tisdag 14 april 2009
Dags att minska risken (kanske)
Svaga retail sales i USA (mars) nyss. Marknaden reagerar negativt. Jag har svårt att bestämma mig. Hur viktigt är det egentligen, och hur viktig är signalen marknaden ger som bryr sig om siffran? Min instinkt säger att det bara är en ”brevlåda”, dvs ett riktigt bra grepp på en klättervägg - Ta rejält tag och häv dig upp för orosmuren. Samtidigt… en gnagande känsla i maggropen…
Jag stannar lång, men skulle nog rekommendera att ligga mindre lång nu än för två veckor sen.
Jag stannar lång, men skulle nog rekommendera att ligga mindre lång nu än för två veckor sen.
Goldman tar in pengar
Så Goldman passar på att ta in pengar efter en mycket stark Q1-rapport… 1) till en fond för köp av PE-utförsäljningar och 2) för att lösa ut regeringen (TARP) så de kan fortsätta locka folk med bonusar
Det är förstås ett gyllene tillfälle att vara den enda investmentbanken med fri lönesättning om man fortfarande tror på affärsmodellen.
Annars ser uppstället från i torsdags ut att hålla och bearrallyt kan fortsätta. Jag sitter still på långsidan, men tittar mig lite omkring för även om bankrapporterna blir starka i Q1 så kan verkstadsrapporterna bli desto sämre. Håller verkligen börsen för det efter de senaste 5 veckornas uppgång?
Jag har ju sagt tidigare att jag tror det och jag kan fortfarande se 15% uppsida för marknaden (och mycket mer för enskilda aktier), men lite obehagligt är det förstås. Å andra sidan; Wall of worry kan ju inte bara vara en sak som drabbar andra, så bara för att det känns lite otryggt behöver inte det betyda att marknaden ska ned inom kort.
Hursomhelst, jag börjar vackla lite i min övertygelse. Det kanske inte är läge att ha full långexponering längre helt enkelt. Fast, EN dag till går ju alltid : )
Det är förstås ett gyllene tillfälle att vara den enda investmentbanken med fri lönesättning om man fortfarande tror på affärsmodellen.
Annars ser uppstället från i torsdags ut att hålla och bearrallyt kan fortsätta. Jag sitter still på långsidan, men tittar mig lite omkring för även om bankrapporterna blir starka i Q1 så kan verkstadsrapporterna bli desto sämre. Håller verkligen börsen för det efter de senaste 5 veckornas uppgång?
Jag har ju sagt tidigare att jag tror det och jag kan fortfarande se 15% uppsida för marknaden (och mycket mer för enskilda aktier), men lite obehagligt är det förstås. Å andra sidan; Wall of worry kan ju inte bara vara en sak som drabbar andra, så bara för att det känns lite otryggt behöver inte det betyda att marknaden ska ned inom kort.
Hursomhelst, jag börjar vackla lite i min övertygelse. Det kanske inte är läge att ha full långexponering längre helt enkelt. Fast, EN dag till går ju alltid : )
torsdag 9 april 2009
En nästan perfekt vecka
Börsen tog ett bekräftande steg uppåt trots en relativt hård attack i inledningen. S&P 500 stängde på 856,55, så nära intradaghögsta för veckan som går att komma (absolut högsta nivå 856,91 infann sig drygt 1,5 minuter innan stängning för den nyfikne). Trots all negativ info under veckan och inte särskilt imponerande rapporter från Alcoa och Wal-Mart, så räckte det att Wells Fargo/Wachovia presenterade positiva data för att lyfta bankerna 10-30% på eftermiddagen och dra igång ett rally på flera procent för S&P och stänga på veckohögsta.
Tidigare i veckan visade jag för en bekant hur "köppanik" ser ut på marknaden. Mönstret har visat sig intradag många gånger senaste 4-5 veckorna, men inte på makronivå ännu. Om jag får rätt kan det snart bli så och vi får se ett successivt stigande uppgångstempo, en acceleration på veckobasis istället för intradag. Vid 1000 på S&P har börsen stigit 50% sen början av mars. Köppanik hos privatpersoner, mutual funds och hedgefonder skulle kunna driva börsen dit redan i april. Just nu känns det svårt att föreställa sig en så snabb uppgång, men det handlar trots allt bara om 143,5 punkter till, eller knappt 17% och det är faktiskt inte så mycket för en bounce efter ett av tidernas största ras. Sen blir det svårare.
Tidigare i veckan visade jag för en bekant hur "köppanik" ser ut på marknaden. Mönstret har visat sig intradag många gånger senaste 4-5 veckorna, men inte på makronivå ännu. Om jag får rätt kan det snart bli så och vi får se ett successivt stigande uppgångstempo, en acceleration på veckobasis istället för intradag. Vid 1000 på S&P har börsen stigit 50% sen början av mars. Köppanik hos privatpersoner, mutual funds och hedgefonder skulle kunna driva börsen dit redan i april. Just nu känns det svårt att föreställa sig en så snabb uppgång, men det handlar trots allt bara om 143,5 punkter till, eller knappt 17% och det är faktiskt inte så mycket för en bounce efter ett av tidernas största ras. Sen blir det svårare.
Mer bränsle till uppgången
Det här är ett citat från en av de stora mäklarfirmorna. Jag håller inte själv reda på kassanivåerna i systemet och jag tror inte värst mycket på sambandet mellan kassanivån och börsrörelser – åtminstone inte i termer av adekvat kausalitet. Hur som helst, det skadar nog inte att mer pengar än vanligt fortfarande väntar vid sidan av marknaden.
"Ratio of money market AuM as % of S&P 500 market cap at extremely elevated levels: US Money Market Fund industry currently has $3.83tr in assets. The market cap of S&P 500 is down to $7.08tr and the ratio of money market assets as a % of S&P market cap has exploded."
"Ratio of money market AuM as % of S&P 500 market cap at extremely elevated levels: US Money Market Fund industry currently has $3.83tr in assets. The market cap of S&P 500 is down to $7.08tr and the ratio of money market assets as a % of S&P market cap has exploded."
onsdag 8 april 2009
Även låg ränta är ränta
Om vi bara hade tillgång till kryoteknik så kunde alla sätta in pengar på banken till knappt 1% ränta, sova i 500 år och sen vakna upp med 100 gånger så mycket på kontot och leva rikt och lyckligt resten av livet utan att behöva jobba.
Undrar bara hur det automatiskt produceras 100 x så mycket saker att köpa under tiden, medan alla är nedfrysta?
OK, ett annat sätt då:
Alla får låna till varsitt hus. Man förbjuder att sälja hus under inköpspris och eftersom huspriser inte kan falla enligt lag så kan bankerna lugnt låna ut 100% av köpeskillingen till alla, oavsett inkomst.
Sen väntar man ett tag, i värsta fall står priserna stilla och mer sannolikt stiger de (varje hus säljs ju till samma pris eller dyrare) så alla förr eller senare blir rika. För att göra systemet bombsäkert bestämmer staten att huslån ska vara gratis, eftersom underliggande tillgång är helt säker. Om man inte orkar vänta på staten kan grannar komma överens om att köpa varandras hus till 10% högre pris t.ex. två gånger om året. På bara 10 år blir husen värda 7x startpriset. Snacka om mångmiljonvillor att skryta med på cocktailpartyt.
I stockholm sägs huspriser aldrig kunna falla, p.g.a. det unika läget, brist på objekt, trygghet, bra skolor, inflyttning m.m. Dessutom sägs Stockholms priser ligga långt under kontinentens priser varför det finns goda skäl till varför vi var med i den globala husprisuppgången senaste tio-femton åren, men inte ska följa med densamma ned.
Hur kom det sig då att Stockholmspriserna låg så långt under motiverat värde så länge? Jo, alla smarta ungdomar hade för tröga och mossiga föräldrar som inte förstod logiken ovan. Nu vet man bättre - fan farsan, ju mer du betalar för vindsvåningen desto mer är den värd och desto mer tjänar du när den stiger sina rättmätiga procent varje år.
Bara Sverige svensk skärgård har
Undrar bara hur det automatiskt produceras 100 x så mycket saker att köpa under tiden, medan alla är nedfrysta?
OK, ett annat sätt då:
Alla får låna till varsitt hus. Man förbjuder att sälja hus under inköpspris och eftersom huspriser inte kan falla enligt lag så kan bankerna lugnt låna ut 100% av köpeskillingen till alla, oavsett inkomst.
Sen väntar man ett tag, i värsta fall står priserna stilla och mer sannolikt stiger de (varje hus säljs ju till samma pris eller dyrare) så alla förr eller senare blir rika. För att göra systemet bombsäkert bestämmer staten att huslån ska vara gratis, eftersom underliggande tillgång är helt säker. Om man inte orkar vänta på staten kan grannar komma överens om att köpa varandras hus till 10% högre pris t.ex. två gånger om året. På bara 10 år blir husen värda 7x startpriset. Snacka om mångmiljonvillor att skryta med på cocktailpartyt.
I stockholm sägs huspriser aldrig kunna falla, p.g.a. det unika läget, brist på objekt, trygghet, bra skolor, inflyttning m.m. Dessutom sägs Stockholms priser ligga långt under kontinentens priser varför det finns goda skäl till varför vi var med i den globala husprisuppgången senaste tio-femton åren, men inte ska följa med densamma ned.
Hur kom det sig då att Stockholmspriserna låg så långt under motiverat värde så länge? Jo, alla smarta ungdomar hade för tröga och mossiga föräldrar som inte förstod logiken ovan. Nu vet man bättre - fan farsan, ju mer du betalar för vindsvåningen desto mer är den värd och desto mer tjänar du när den stiger sina rättmätiga procent varje år.
Bara Sverige svensk skärgård har
tisdag 7 april 2009
Det heter Wall of worry av en anledning
Till att börja med:
Jag VET inte hur det ska gå. Och se upp med mer eller mindre kamouflerade charlataner som slänger sig med klyschor som "Wall of Worry", dvs såna som jag.
1. Finanskrisen, som katalyserat en global recession som i sin tur feedar tillbaka och fördjupar finanskrisen, är inte på långa vägar över. Vinster, huspriser, BNP ska en bra bit ned framöver och står sannolikt inför en ovanligt långsam återhämtning därifrån. Aktiekurser ska då sannolikt också väsentligt lägre än förra botten i februari (november för OMX).
2. Jag däremot tror att det ska upp på kort sikt (1 månad framåt, typ) och jag är positionerad för det så jag talar i egen bok. Nedgången de senaste dagarna (i april har S&P 500 redan hunnit stiga 9% från 780 till 850 och därifrån fallit 4,5% till 810) stämmer väl in i min förväntan om hur uppgången ska se ut i april; Det är en orosfylld tid och uppgången ska/kommer stöta på ständiga hinder i form av negativa nyheter om bolag och ekonomier. Jag blir väl (nästan) lika stressad som alla andra av utvecklingen, men jag har i alla fall en idé och en plan och känner igen mig i landskapet och har råd att vara kall när det ser svårt ut.
Jag hör kommentarer från kompisar med några hundra miljoner till offentliga uttalanden från Gardell och Soros som alla speglar samma syn på världen. Att det ska ned nu. Mest för att de inte hunnit med att köpa och för att de tycker att världen ser så negativ ut att aktiekurser måste ned. På ett sätt kan man säga att de missat att kurserna redan fallit : ).
Vissa av dem har precis kommit på signifikansen och magnituden av det jag skriver i punkt 1) ovan och andra (särskilt Soros förtjänar uppskattning) identifierade visserligen allvaret för länge sedan, men gör misstaget att inte inse att aktier lätt kan stiga mot en bakgrund av ekonomiska data som försämras i en avtagande takt. Soros har dock sannolikt råd att vänta ut den riktiga botten, medan övriga bara är senkomna och oroliga själar som inte kan ta risk.
Soros har som sagt råd och sannolikt en bra analys och förståelse i botten. Jag däremot vill tajma den i mina ögon pågående uppvågen för att sedan sälja med sikte mot den riktiga botten. Dessutom har jag inte råd att förstöra mina kvartalsrapporter.
Dessutom håller jag en liten beredskap för att det blir nästan lika tokigt som 2003-2007 och 1932-1937 och alltså blir en rejäl uppgång innan den riktiga kraschen. Om det senare scenariot infrias har ingen råd att ligga kort hela vägen.
Jag VET inte hur det ska gå. Och se upp med mer eller mindre kamouflerade charlataner som slänger sig med klyschor som "Wall of Worry", dvs såna som jag.
1. Finanskrisen, som katalyserat en global recession som i sin tur feedar tillbaka och fördjupar finanskrisen, är inte på långa vägar över. Vinster, huspriser, BNP ska en bra bit ned framöver och står sannolikt inför en ovanligt långsam återhämtning därifrån. Aktiekurser ska då sannolikt också väsentligt lägre än förra botten i februari (november för OMX).
2. Jag däremot tror att det ska upp på kort sikt (1 månad framåt, typ) och jag är positionerad för det så jag talar i egen bok. Nedgången de senaste dagarna (i april har S&P 500 redan hunnit stiga 9% från 780 till 850 och därifrån fallit 4,5% till 810) stämmer väl in i min förväntan om hur uppgången ska se ut i april; Det är en orosfylld tid och uppgången ska/kommer stöta på ständiga hinder i form av negativa nyheter om bolag och ekonomier. Jag blir väl (nästan) lika stressad som alla andra av utvecklingen, men jag har i alla fall en idé och en plan och känner igen mig i landskapet och har råd att vara kall när det ser svårt ut.
Jag hör kommentarer från kompisar med några hundra miljoner till offentliga uttalanden från Gardell och Soros som alla speglar samma syn på världen. Att det ska ned nu. Mest för att de inte hunnit med att köpa och för att de tycker att världen ser så negativ ut att aktiekurser måste ned. På ett sätt kan man säga att de missat att kurserna redan fallit : ).
Vissa av dem har precis kommit på signifikansen och magnituden av det jag skriver i punkt 1) ovan och andra (särskilt Soros förtjänar uppskattning) identifierade visserligen allvaret för länge sedan, men gör misstaget att inte inse att aktier lätt kan stiga mot en bakgrund av ekonomiska data som försämras i en avtagande takt. Soros har dock sannolikt råd att vänta ut den riktiga botten, medan övriga bara är senkomna och oroliga själar som inte kan ta risk.
Soros har som sagt råd och sannolikt en bra analys och förståelse i botten. Jag däremot vill tajma den i mina ögon pågående uppvågen för att sedan sälja med sikte mot den riktiga botten. Dessutom har jag inte råd att förstöra mina kvartalsrapporter.
Dessutom håller jag en liten beredskap för att det blir nästan lika tokigt som 2003-2007 och 1932-1937 och alltså blir en rejäl uppgång innan den riktiga kraschen. Om det senare scenariot infrias har ingen råd att ligga kort hela vägen.
Brittisk industriproduktion
Volymerna är extremt låga och bears passar på att pressa ner marknaden, eller? Jo, jag tror faktiskt att det är så den här gången. En del är traders som hamnade fel i uppgången och passar på att trycka ned en volymsvag marknad. För 20 minuter sen fick de hjälp av en svag UK IP (ehuru något bättre än väntat)
Jag är inte mer orolig än innan att uppgången skulle vara bruten, men jag undrar vad som ska vända upp det här innan påsk. Volymerna lär knappast bli bättre innan nästa vecka och Alcoas rapport ikväll lär inte kickstarta ett rally. Nåja, jag sitter nöjd. Long (and temporarily wrong)
måndag 6 april 2009
Marknadsriktningen i april
Jag har varit övertydlig i att jag varken vet mer än andra eller kan spå börsutvecklingen säkrare än andra. Däremot har jag nästan alltid en klar åsikt om vad nästa hållplats är för en aktie eller hela marknaden. jag har också varit tydlig i min beskrivning av hur jag INTE använder mig av plus/minus-tabeller för att väga utvecklingen, däremot kan de vara bra för att samla och sammanställa information.
Just nu finns bland de positiva faktorerna t.ex.:
* Uppstudsar senaste veckorna för t.ex ryska, kinesiska, japanska och spanska sentimentsindex (dock nedtick för EU)
* Ekonomisk statistik från Kina ser (fortfarande) bättre ut än man kunde tro givet export/import-siffror och recession i OECD. Inte minst huspriser och bilförsäljning har visat positiva tendenser. En återkommande enkät bland bolag som säljer till Kina har vänt upp (från en låg nivå dock)
* Brittiska huspriser steg i mars
* Penningmängden stiger i nästan alla länder
* Stimulanspaketen utökas och ligger och driver på i bakgrunden (Kina, USA, EU, G20, IMF). Utfallet från G20 överraskade positivt. Jag tillhörde den majoritet som trodde att G20 skulle visa sig helt meningslöst
* Koppar fortsätter uppåt nästan varje dag, upp 60% från botten
* Investerare är i huvudsak tveksamma, skeptiska till uppgången (det är ju jag också och jag kan mycket väl ta fel på tajming och magnitud för det nuvarande uppstället, men jag tror framför allt att för varje nytt kliv uppåt som börsen tar så tvingas eller lockas alltfler in i marknaden)
* Alltfler företag lyckas placera sina obligationsemissioner till rimliga räntor (istället för att låna av bankerna t.ex)
Bland de viktigare negativa punkterna som faktiskt oroar mig efter uppstället i mars finns:
* Den kommande kvartalsrapportsperioden (vi kommer snart överväldigas av mängder med konkret negativ information
* Arbetslöshetsutvecklingen (den stiger fortfarande snabbt och okontrollerat)
* Industriproduktionen i världen föll rekordsnabbt (-40% årstakt i januari, globalt). 1974 markerade -22% IP-takt slutet på den recessionen.
* Huspriserna faller fortfarande (och snabbare än väntat, enligt senaste Case/Shiller häromdagen) och det gör i sin tur att...
*... banker och andra företag som äger bolånepapper tvingas redovisa ytterligare gigantiska förluster (myndigheterna gör dock allt spm går för att lindra effekterna av detta)
Den här veckan presenteras bl.a. japanska maskinorder, tysk industriproduktion, nya arbetslösa i USA (claims) och försäljning för detaljhandelskedjor i USA. Inte minst claims på torsdag kommer nagelfaras av många marknadsaktörer. Det är som jag tidigare sagt, den mest uppdaterade, tillförlitliga och ofriserade statistiken som finns och som dessutom har haft historiskt god korrelation med vändningar för ekonomi och börs.
Jaha, och efter allt det här tjatet då. Vart ska marknaden? : )
Jag är medveten om att marknaden studsat högt och snabbt. Jag tror också att den ska ned till nya bottnar innan den riktiga bullmarknaden börjar. Jag tror också att nästa bullmarknad blir stökig och opålitlig och i genomsnitt rör sig ovanligt långsamt uppåt (6% per år kanske istället för 15%, OM inte botten blir osedvanligt låg - men det senare tror inte ens jag på). Därmed kan man inte med gott samvete köpa nu, på lång sikt, och bara hålla i oavsett om vi redan nått botten eller den infaller senare.
Man måste alltså kliva av marknaden på vägen och köpa på nytt (mycket) längre ned. jag tror inte att det är dags att kliva av ännu. En orsak är bl.a. att vi föll ovanligt mycket och att det då är lättare att studsa mycket. Stimulansåtgärderna är mycket, mycket, mycket kraftigare än någonsin förr och lagerminskningarna likaså. Alla sentimentsindikatorer, industriproduktion och export/import har satt nya rekordlägsta och därför lättare studsar upp och triggar flocken av bottenfiskare. Framför allt tror jag att just bottenfiskarflocken inte hunnit in ännu. Volymerna har varit för små och anekdotiskt hör jag för mycket skepsis från alla håll (offciella surveys, branschkolleger m.fl.)
MEN, tänk på att ingen kan spå marknaden och att marknaden redan har studsat ordentligt och att jag tror att det ska ner (men sen, inte nu). Just nu är jag i alla fall lite glad att jag har kvar mina bankshorts (även om de gjorde lite ont under uppgången). Samtidigt är jag helt nöjd med att ligga lång, trots marknadens nervösa kast dagar som idag.
I hope this helps,
Peter
Just nu finns bland de positiva faktorerna t.ex.:
* Uppstudsar senaste veckorna för t.ex ryska, kinesiska, japanska och spanska sentimentsindex (dock nedtick för EU)
* Ekonomisk statistik från Kina ser (fortfarande) bättre ut än man kunde tro givet export/import-siffror och recession i OECD. Inte minst huspriser och bilförsäljning har visat positiva tendenser. En återkommande enkät bland bolag som säljer till Kina har vänt upp (från en låg nivå dock)
* Brittiska huspriser steg i mars
* Penningmängden stiger i nästan alla länder
* Stimulanspaketen utökas och ligger och driver på i bakgrunden (Kina, USA, EU, G20, IMF). Utfallet från G20 överraskade positivt. Jag tillhörde den majoritet som trodde att G20 skulle visa sig helt meningslöst
* Koppar fortsätter uppåt nästan varje dag, upp 60% från botten
* Investerare är i huvudsak tveksamma, skeptiska till uppgången (det är ju jag också och jag kan mycket väl ta fel på tajming och magnitud för det nuvarande uppstället, men jag tror framför allt att för varje nytt kliv uppåt som börsen tar så tvingas eller lockas alltfler in i marknaden)
* Alltfler företag lyckas placera sina obligationsemissioner till rimliga räntor (istället för att låna av bankerna t.ex)
Bland de viktigare negativa punkterna som faktiskt oroar mig efter uppstället i mars finns:
* Den kommande kvartalsrapportsperioden (vi kommer snart överväldigas av mängder med konkret negativ information
* Arbetslöshetsutvecklingen (den stiger fortfarande snabbt och okontrollerat)
* Industriproduktionen i världen föll rekordsnabbt (-40% årstakt i januari, globalt). 1974 markerade -22% IP-takt slutet på den recessionen.
* Huspriserna faller fortfarande (och snabbare än väntat, enligt senaste Case/Shiller häromdagen) och det gör i sin tur att...
*... banker och andra företag som äger bolånepapper tvingas redovisa ytterligare gigantiska förluster (myndigheterna gör dock allt spm går för att lindra effekterna av detta)
Den här veckan presenteras bl.a. japanska maskinorder, tysk industriproduktion, nya arbetslösa i USA (claims) och försäljning för detaljhandelskedjor i USA. Inte minst claims på torsdag kommer nagelfaras av många marknadsaktörer. Det är som jag tidigare sagt, den mest uppdaterade, tillförlitliga och ofriserade statistiken som finns och som dessutom har haft historiskt god korrelation med vändningar för ekonomi och börs.
Jaha, och efter allt det här tjatet då. Vart ska marknaden? : )
Jag är medveten om att marknaden studsat högt och snabbt. Jag tror också att den ska ned till nya bottnar innan den riktiga bullmarknaden börjar. Jag tror också att nästa bullmarknad blir stökig och opålitlig och i genomsnitt rör sig ovanligt långsamt uppåt (6% per år kanske istället för 15%, OM inte botten blir osedvanligt låg - men det senare tror inte ens jag på). Därmed kan man inte med gott samvete köpa nu, på lång sikt, och bara hålla i oavsett om vi redan nått botten eller den infaller senare.
Man måste alltså kliva av marknaden på vägen och köpa på nytt (mycket) längre ned. jag tror inte att det är dags att kliva av ännu. En orsak är bl.a. att vi föll ovanligt mycket och att det då är lättare att studsa mycket. Stimulansåtgärderna är mycket, mycket, mycket kraftigare än någonsin förr och lagerminskningarna likaså. Alla sentimentsindikatorer, industriproduktion och export/import har satt nya rekordlägsta och därför lättare studsar upp och triggar flocken av bottenfiskare. Framför allt tror jag att just bottenfiskarflocken inte hunnit in ännu. Volymerna har varit för små och anekdotiskt hör jag för mycket skepsis från alla håll (offciella surveys, branschkolleger m.fl.)
MEN, tänk på att ingen kan spå marknaden och att marknaden redan har studsat ordentligt och att jag tror att det ska ner (men sen, inte nu). Just nu är jag i alla fall lite glad att jag har kvar mina bankshorts (även om de gjorde lite ont under uppgången). Samtidigt är jag helt nöjd med att ligga lång, trots marknadens nervösa kast dagar som idag.
I hope this helps,
Peter
söndag 5 april 2009
Känn dig själv
Finns det något svårare som samtidigt borde vara så enkelt som att känna sig själv? Känna vad man själv känner är så grundläggande att det inte borde finnas några svårigheter alls att veta vad man själv upplever. I förlängningen borde man förutom enkla känslor också kunna identifiera vem man själv är, vad man tycker och tänker och vill.
Ändå är uppmaningen "Känn dig själv" och dess implikationer så svåra att efterleva. Längst ned kommenterar jag detta ur ett contrarianperspektiv på aktiemarknaden så skäms inte om du vill hoppa till sista stycket.
Jag brottas med så enkla beslut som vad jag ska äta till middag eller om och i sådana fall var jag ska låta mäklarfirmorna bjuda mig på lunch. Jag gör upp snabba balansräkningar i huvudet eller med papper och penna (Restaurangen gör bra mat, den är god, bara lite onyttig, ändå onyttig, det tar tid, men jag lär mig i alla fall någonting av analytikerns svada, men jag får inte chans att koppla av och bara läsa the Economist eller uppdatera bloggen... osv), men kredit och debet har mycket lite med det slutgiltiga beslutet att göra. Vi människor är inte strikt rationella räknemaskiner, vi drivs snarare av impulser och antiimpulser; vill jag hellre agera än inte agera?
Shiller och Åkerlöf benar i sin nya bok ut begreppet animal spirits och vad som driver människor att chansa och investera i en produkt, tjänst eller aktie eller inte. Idén som så mycket annat bra kommer från Keynes och syftar på människans inneboende instinkt att handla i vissa sammanhang utan att göra en strikt sannolikhetesanalys för utfallet och avviker i väsentliga delar från den traditionella ekonomiska analysens antagande om den ekonomiskt rationella individen som i samspel med övriga medborgare formar nationalekonomin (som går att räkna på med ganska enkla formler)
Jag startade den här bloggen av tristessen som följde med ekonomiskt oberoende. Missförstå mig inte. Jag är mycket lyckligare nu än när jag endast hade en eller tio miljoner; och framför allt mycket lyckligare än jag hade varit om jag hade stannat på den nivån. Däremot började jag fundera på alternativa livsval där den grundläggande frågan var: Varför stannar jag kvar i en meninglös dans kring börsguden, när jag faktiskt har tillräckligt för att leva ett gott liv utan att följa med i centralbankernas räntebeslut och olika myndigheters godtyckliga avgöranden om blankningsförbud, Mark-to-Market-regler eller för den skull tråkiga och tillrättalagda presentationer av kvartalsrapporter?
Som svar på frågan startade jag bloggen för att på ett halvanonymt sätt kunna delge mina kunskaper (om man kan kalla det för det) om börsdansen till de som hade lust att lyssna. De senaste 18 månaderna har en liten skara mer eller mindre börjat uppskatta mina tankar om vad som driver och vad som borde driva enstaka börskurser eller hela marknader. Jag gillar det som ett komplement till pengarna som jag samtidigt tjänar på att utföra exakt samma saker som jag skriver om. Till skillnad från en del andra börstyckare redovisar jag precis hur jag resonerar och just när jag gör det. En del saker är bara funderingar och inte färdiga beslut, andra är konkreta affärer eller beslut om att hålla kvar i en trade och jag berättar detta för bloggen samtidigt som jag tänker det (om jag har tillgång till internet just då).
Just nu ställer jag mig både frågan om varför jag är kvar i marknaden och varför jag fortsätter med bloggen. Den blev mindre uppskattad än jag hade tänkt mig... och det trots osannolikt bra calls i marknaden. Tyvärr verkade dessutom enbart marknaden fånga en publik öht, medan jag lite bittert fått erfara att mina tankar om filosofi och politik är något som irriterat bläddras förbi i jakt på marknadstips. Sannolikt tillhör det här inlägget den kategorin. Det här är varken ett akut eller djupt problem utan illustrerar nu bara svårigheten att känna sig själv. Jag vet inte om jag vill jobba, om jag vill blogga, om jag vill äta på lyxrestaurang eller hämtmat framför datorn, om jag vill träna eller dricka sprit, se på TV eller träffa vänner. Samtidigt tror jag att jag känner mig själv ganska bra, bättre än många andra, men jag ägnar för mycket tid åt att tänka på hur jag ska optimera livsupplevelsen för mig.
Jag kan ta ett beslut om något jag har lust till i ögonblickets ingivelse... men vad ger det mig i ett lite längre perspektiv? Är det smart att vara egoistisk? (ja, det beror nog mest på vilket tidsperspektiv man har) Ska man spela olika roller i olika sammanhang. Jag gör det helt naturligt och anser det vara den jag är. Jag har ett jobb-mode, ett relations-mode, ett bästa vännen-mode och kan bli lite obekväm om de ska blandas, men tycker att problemet är blandningen, inte rollerna.
Det är inget problem för mig att känna mig själv och vara den jag är och samtidigt anse att det är just att bete mig lite olika i olika sammanhang. Rollerna är naturliga och effektiva. Jag ser t.ex. ingen uppsida i att prata med min kollega, min flickvän, ett barn eller ett djur på samma sätt.
Jag bildar mig normalt en uppfattning om ett bolag eller marknaden utifrån ett antal mer eller mindre konkreta faktorer. Det mesta är fullständigt publik information, en del är rent skvaller mellan branschkolleger och en del är tillverkad information i form av analyser, skrifter, bloggar och liknande tyckande eller sammanställning av publik information eller proprietära undersökningar. Jag tittar på den viktigaste makrostatistiken om arbetssiffror, löner, sparande, om investeringar, produktion, export/import och sentiment hos inköpare och privatpersoner. kort och gott tittar jag alltså på samma saker som alla andra i marknaden - men jag kanske drar andra slutsatser. Folk är rädda, folk är giriga, folk drivs av hopp och förtvivlan mer än av sannolikheter. En del vill framför allt bli rika, andra vill framför allt absolut inte förlora pengar eller bli fattiga. En del drivs av teknikaliteter som börsvikter och portföljvikter eller försök att tänka vad "alla" andra gör just nu och om det är fel eller rätt, om vi står inför en trend eller en vändning efter en peak eller trough.
Jag drivs av mig. Jag ser bara till att mata mig med all information och sen ser jag vad jag får för känsla. Visst kan jag klä känslan i tabeller med pros och cons, s.k. balansräkningar, men det är inte så besluten tas. Jag tänker inte att "X ser bra ut, fundamenta ser bra ut, men nu verkar alla ligga långa x, då finns det inga marginalköpare och därför måste nästa riktning (mycket snart) bli nedåt, därför går jag kort". Jag försöker aldrig vara contrarian. Däremot kan jag ibland uttrycka mig på det sättet som ett extra argument för varför mitt beslut är genomtänkt. Vad andra gör ÄR förstås en input, men aldrig beslutsgrundande i sig. Jag räknar inte ut besluten om exponering mot marknadsriktningen. Jag bara tar den. Jag försöker inte vara contrarian. Om jag skulle gå emot mig själv och det visar sig vara fel, vem ska jag då skylla på och hur gör jag nästa gång?
Om jag gör saker jag inte vill göra, hur ska jag då veta vad jag egentligen vill... för allt jag vill göra gör jag ju faktiskt även om jag klär det i ett krystat contrarianresonemang. Känn dig själv, lita på dig själv, men se till att mata dig med så mycket och diversifierad information som möjligt. Ge dig själv chansen att ta rätt beslut, men gå inte emot dig själv.
Nu då? Marknaden föll historiskt mycket, särskilt bankerna, och nu har vi studsat omkring 30% på S&P 500 sedan början av mars. Europeiskt bankindex har gått mer än det dubbla. Är det billigt eller dyrt och ska det upp eller ner?
Egentligen räcker det med att jag säger att det ska upp (och det är faktiskt det jag tror på. Jag har inte ändrat mig sedan inläggen i mars), men ska jag klä det i något slags resonemang så är det just nu att så många fortfarande är skeptiska och tror att de missat tåget och nu har mer att vinna på att spela vändningen nedåt. De har blivit lurade av falska starter så många gånger förr att de inte tänker chansa på uppsidan en gång till. Jag tror att just det senare kommer bidra till ökade inflöden och köpvilja när dessa konton ger upp och köper in sig i marknaden på allvar
Dessutom börjar den ekonomiska statistiken visa vissa vårtecken; Gröna skott i form av sentimentsenkäter och mindre dålig produktion mm. Arbetslösheten är eftersläpande så den spelar mindre roll (och det vet "alla" även om en del reagerar lite negativt just när statistiken presenteras). Statistiken lyfter bl.a. av alla myndighetsåtgärder i Kina och USA och det kommer sannolikt fortsätta sätta positiva spår hela andra kvartalet och ge närsynta long-only-förvaltare anledning att köpa ända in i väggen.
Det viktiga för mig här och nu är emellertid inte att jag tror att börsen ska vidare upp, väsentligt upp härifrån. Budskapet är snarare att du ska lära dig något av bloggen, inte nyttja mina råd. Visst är det smickrande att en del lyssnar och uppskattar råden per se, men för mig är filosofin viktigare och att insikterna i bloggen är allmängiltiga och går att läsa om och om igen och använda i andra marknader, andra tider. Jag har ju inte ändrat stil från 80- eller 90-talen.
Känn dig själv.
Undrar var jag ska äta lunch på måndag?
Ändå är uppmaningen "Känn dig själv" och dess implikationer så svåra att efterleva. Längst ned kommenterar jag detta ur ett contrarianperspektiv på aktiemarknaden så skäms inte om du vill hoppa till sista stycket.
Jag brottas med så enkla beslut som vad jag ska äta till middag eller om och i sådana fall var jag ska låta mäklarfirmorna bjuda mig på lunch. Jag gör upp snabba balansräkningar i huvudet eller med papper och penna (Restaurangen gör bra mat, den är god, bara lite onyttig, ändå onyttig, det tar tid, men jag lär mig i alla fall någonting av analytikerns svada, men jag får inte chans att koppla av och bara läsa the Economist eller uppdatera bloggen... osv), men kredit och debet har mycket lite med det slutgiltiga beslutet att göra. Vi människor är inte strikt rationella räknemaskiner, vi drivs snarare av impulser och antiimpulser; vill jag hellre agera än inte agera?
Shiller och Åkerlöf benar i sin nya bok ut begreppet animal spirits och vad som driver människor att chansa och investera i en produkt, tjänst eller aktie eller inte. Idén som så mycket annat bra kommer från Keynes och syftar på människans inneboende instinkt att handla i vissa sammanhang utan att göra en strikt sannolikhetesanalys för utfallet och avviker i väsentliga delar från den traditionella ekonomiska analysens antagande om den ekonomiskt rationella individen som i samspel med övriga medborgare formar nationalekonomin (som går att räkna på med ganska enkla formler)
Jag startade den här bloggen av tristessen som följde med ekonomiskt oberoende. Missförstå mig inte. Jag är mycket lyckligare nu än när jag endast hade en eller tio miljoner; och framför allt mycket lyckligare än jag hade varit om jag hade stannat på den nivån. Däremot började jag fundera på alternativa livsval där den grundläggande frågan var: Varför stannar jag kvar i en meninglös dans kring börsguden, när jag faktiskt har tillräckligt för att leva ett gott liv utan att följa med i centralbankernas räntebeslut och olika myndigheters godtyckliga avgöranden om blankningsförbud, Mark-to-Market-regler eller för den skull tråkiga och tillrättalagda presentationer av kvartalsrapporter?
Som svar på frågan startade jag bloggen för att på ett halvanonymt sätt kunna delge mina kunskaper (om man kan kalla det för det) om börsdansen till de som hade lust att lyssna. De senaste 18 månaderna har en liten skara mer eller mindre börjat uppskatta mina tankar om vad som driver och vad som borde driva enstaka börskurser eller hela marknader. Jag gillar det som ett komplement till pengarna som jag samtidigt tjänar på att utföra exakt samma saker som jag skriver om. Till skillnad från en del andra börstyckare redovisar jag precis hur jag resonerar och just när jag gör det. En del saker är bara funderingar och inte färdiga beslut, andra är konkreta affärer eller beslut om att hålla kvar i en trade och jag berättar detta för bloggen samtidigt som jag tänker det (om jag har tillgång till internet just då).
Just nu ställer jag mig både frågan om varför jag är kvar i marknaden och varför jag fortsätter med bloggen. Den blev mindre uppskattad än jag hade tänkt mig... och det trots osannolikt bra calls i marknaden. Tyvärr verkade dessutom enbart marknaden fånga en publik öht, medan jag lite bittert fått erfara att mina tankar om filosofi och politik är något som irriterat bläddras förbi i jakt på marknadstips. Sannolikt tillhör det här inlägget den kategorin. Det här är varken ett akut eller djupt problem utan illustrerar nu bara svårigheten att känna sig själv. Jag vet inte om jag vill jobba, om jag vill blogga, om jag vill äta på lyxrestaurang eller hämtmat framför datorn, om jag vill träna eller dricka sprit, se på TV eller träffa vänner. Samtidigt tror jag att jag känner mig själv ganska bra, bättre än många andra, men jag ägnar för mycket tid åt att tänka på hur jag ska optimera livsupplevelsen för mig.
Jag kan ta ett beslut om något jag har lust till i ögonblickets ingivelse... men vad ger det mig i ett lite längre perspektiv? Är det smart att vara egoistisk? (ja, det beror nog mest på vilket tidsperspektiv man har) Ska man spela olika roller i olika sammanhang. Jag gör det helt naturligt och anser det vara den jag är. Jag har ett jobb-mode, ett relations-mode, ett bästa vännen-mode och kan bli lite obekväm om de ska blandas, men tycker att problemet är blandningen, inte rollerna.
Det är inget problem för mig att känna mig själv och vara den jag är och samtidigt anse att det är just att bete mig lite olika i olika sammanhang. Rollerna är naturliga och effektiva. Jag ser t.ex. ingen uppsida i att prata med min kollega, min flickvän, ett barn eller ett djur på samma sätt.
Jag bildar mig normalt en uppfattning om ett bolag eller marknaden utifrån ett antal mer eller mindre konkreta faktorer. Det mesta är fullständigt publik information, en del är rent skvaller mellan branschkolleger och en del är tillverkad information i form av analyser, skrifter, bloggar och liknande tyckande eller sammanställning av publik information eller proprietära undersökningar. Jag tittar på den viktigaste makrostatistiken om arbetssiffror, löner, sparande, om investeringar, produktion, export/import och sentiment hos inköpare och privatpersoner. kort och gott tittar jag alltså på samma saker som alla andra i marknaden - men jag kanske drar andra slutsatser. Folk är rädda, folk är giriga, folk drivs av hopp och förtvivlan mer än av sannolikheter. En del vill framför allt bli rika, andra vill framför allt absolut inte förlora pengar eller bli fattiga. En del drivs av teknikaliteter som börsvikter och portföljvikter eller försök att tänka vad "alla" andra gör just nu och om det är fel eller rätt, om vi står inför en trend eller en vändning efter en peak eller trough.
Jag drivs av mig. Jag ser bara till att mata mig med all information och sen ser jag vad jag får för känsla. Visst kan jag klä känslan i tabeller med pros och cons, s.k. balansräkningar, men det är inte så besluten tas. Jag tänker inte att "X ser bra ut, fundamenta ser bra ut, men nu verkar alla ligga långa x, då finns det inga marginalköpare och därför måste nästa riktning (mycket snart) bli nedåt, därför går jag kort". Jag försöker aldrig vara contrarian. Däremot kan jag ibland uttrycka mig på det sättet som ett extra argument för varför mitt beslut är genomtänkt. Vad andra gör ÄR förstås en input, men aldrig beslutsgrundande i sig. Jag räknar inte ut besluten om exponering mot marknadsriktningen. Jag bara tar den. Jag försöker inte vara contrarian. Om jag skulle gå emot mig själv och det visar sig vara fel, vem ska jag då skylla på och hur gör jag nästa gång?
Om jag gör saker jag inte vill göra, hur ska jag då veta vad jag egentligen vill... för allt jag vill göra gör jag ju faktiskt även om jag klär det i ett krystat contrarianresonemang. Känn dig själv, lita på dig själv, men se till att mata dig med så mycket och diversifierad information som möjligt. Ge dig själv chansen att ta rätt beslut, men gå inte emot dig själv.
Nu då? Marknaden föll historiskt mycket, särskilt bankerna, och nu har vi studsat omkring 30% på S&P 500 sedan början av mars. Europeiskt bankindex har gått mer än det dubbla. Är det billigt eller dyrt och ska det upp eller ner?
Egentligen räcker det med att jag säger att det ska upp (och det är faktiskt det jag tror på. Jag har inte ändrat mig sedan inläggen i mars), men ska jag klä det i något slags resonemang så är det just nu att så många fortfarande är skeptiska och tror att de missat tåget och nu har mer att vinna på att spela vändningen nedåt. De har blivit lurade av falska starter så många gånger förr att de inte tänker chansa på uppsidan en gång till. Jag tror att just det senare kommer bidra till ökade inflöden och köpvilja när dessa konton ger upp och köper in sig i marknaden på allvar
Dessutom börjar den ekonomiska statistiken visa vissa vårtecken; Gröna skott i form av sentimentsenkäter och mindre dålig produktion mm. Arbetslösheten är eftersläpande så den spelar mindre roll (och det vet "alla" även om en del reagerar lite negativt just när statistiken presenteras). Statistiken lyfter bl.a. av alla myndighetsåtgärder i Kina och USA och det kommer sannolikt fortsätta sätta positiva spår hela andra kvartalet och ge närsynta long-only-förvaltare anledning att köpa ända in i väggen.
Det viktiga för mig här och nu är emellertid inte att jag tror att börsen ska vidare upp, väsentligt upp härifrån. Budskapet är snarare att du ska lära dig något av bloggen, inte nyttja mina råd. Visst är det smickrande att en del lyssnar och uppskattar råden per se, men för mig är filosofin viktigare och att insikterna i bloggen är allmängiltiga och går att läsa om och om igen och använda i andra marknader, andra tider. Jag har ju inte ändrat stil från 80- eller 90-talen.
Känn dig själv.
Undrar var jag ska äta lunch på måndag?
fredag 3 april 2009
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)