fredag 5 september 2008

Nu får det snart vara nog

Nu får det vara nog med meningslösa börsinlägg. Ni som läser mina ”analyser” ändrar inte uppfattning och jag som skriver dem blir inte gladare av ständiga uppdateringar av försöken att mäta den ekonomiska aktiviteten. Det är INTE det som påverkar aktiekurserna i alla fall. Det är typiskt bara back trading, då man försöker hitta en nyhet som ligger passande i tiden för att förklara en reaktion som redan skett.

Livet är inte på börsen. Livet är inte att bli rik eller berömd. Livet är resan. Visst, det är lätt för mig att säga som både gjort resan och är förmögen, men det ÄR sant. Livet är det som händer hela tiden. Att missa tunnelbanan och tvingas vänta 5 minuter är inte en förlust. Det är en vinst, en tidsvinst då du får vara ifred med dina tankar. Fyll dem bara inte med ”FAN, jag missade tåget” utan tänk på vad du verkligen VILL, inte vad du tror att du måste eller borde.

Visst är det skönt att bo hur man vill, köra vilken bil man vill, hur man vill, men det är inte det som är livet. Det är lite grädde på moset, men moset är gott i sig utan grädden. Det är emellertid kul och inspirerande att sträva efter något, men sträva då efter något du verkligen VILL – inte efter ett tillstånd du är präglad att förknippa med framgång. Att vara känd är ett helvete och kostar pengar, tid och privatliv. Att vara rik innebär valfrihet och en skön känsla av accomplishment, men man kan uppnå det UTAN att ha gott om pengar.

FAST…. Det är klart att jag kommer fortsätta lägga ut mina tankar om både börs och liv. En del av er kanske faktiskt tror att det finns något att hämta i det jag säger, även om ni inte kommer ta till er mina åsikter och slutsatser.

Och.... jag ÄR lycklig, men jag tror att det är för att JAG är just jag, en lycklig typ. Jag skulle njuta vad jag än gjorde så länge jag är mätt och utsövd.

2 kommentarer:

Dade sa...

Intressanta tankar. Just genom din sits får orden betydelse; att fattiga, eller åtminstone oförmögna personer säger att pengar inte ger lycka kan ju uppfattas som självtröst. Men säger en välbärgad person detta får det ju sägas vara utifrån personlig erfarenhet vilket ger mer tyngd. Särskilt om resan har gått från fattig till rik.

Att pengar har en stagnerande korrelation till lycka tror jag definitivt. Är basen av behovspyramiden tillgodosedda är de största delarna lycka säkrade, sen kanske det går spä på det hela med det överflöd pengar kan köpa. Alternativt, blir sambandet negativt när målen är nådda och det inte går att nå längre.

Se "Pengar och lycka" av Kari Nars.

Peter sa...

just det