Är det så här Kinas ekonomi ser ut?

Fusk bakom broras

Yangmingtanbron var bara nio månader gammal när den kollapsade. Minst fyra personer dog och nio skadades när lastbilar och panikslagna människor drogs med i raset. Bron hade kostat 1,88 miljarder yuan, motsvarande 2 miljarder kronor att bygga.


Huang Yusheng, från Harbin stadsledning skyllde på överlastade transporter. Men det möttes med hån bland Kinas internetanvändare. “Vem sa till dig att köra upp en lastbil på bron? Inget skulle ha hänt om du bara cyklat!” skrev en.

Den respekterade affärstidningen 21CBH rapporterar att det har skett 23 brokollapser på 13 år i Kina. Den USA-baserade sajten Wenxue city har plockat samman bildbevis på häpnadsväckande 29 kollapsade broar sedan 2002. Det motsvarar en Tjörnbro var fjärde månad drygt (katastrofen i Göteborg kostade åtta människoliv 1980, Tjörnbron blev dock påkörd av en tankbåt).

Kina tog sig ur finanskrisen med en enorm satsning på infrastruktur. Snabbtåg och motorvägar har byggts i en svindlande hastighet.

Kina har nu sju av världens tio längsta broar. Men det har också gött korruption och “tofu-byggen”, där betongen verkar vara lika porös som bönosten tofu.

Takten verkar dessutom öka: Harbin-olyckan var den sjätte brokkollapsen sedan 2011, enligt Kinas officiella nyhetsbyrå Xinhua. Samma år fick minst tio järnvägstjänstemän sparken för att ha byggt tofu-broar som var fyllda med skräp istället för betong. Broarna hade kostat 2,3 miljarder yuan.

Affärsjournalisten Bill Dodson har rapporterat om hur statsägda China Railway Material Commercial har gjort skräp-broar (bokstavligen) till en dålig vana. Skräp är billigare än betong och mellanskillnaden kan då försvinna i någon ficka.

En migrantarbetare som byggt en av broarna citeras: “Jag skulle inte våga åka på de tågen”. Det väcker också oro för det nya nätet av höghastighetståg. Tidningen New York Times har rapporterat hur bolaget inte använde tillräckligt härdande flygaska i betonggrunden som rälsen går på. Det gick helt enkelt inte att producera så mycket flygaska som krävdes för den enormt snabba expansionen av snabbtåg.

Så istället för att köra i planerade 380 kilometer i timmen har de nu tvingats går ner i hastighet till 300 kilometer. Frågan är vilka konsekvenser blir det på lång sikt av att nätet bokstavligen står på en svag grund.

I februari sparkades järnvägsministern Liu Zhijun misstänkt ha tagit motsvarande en miljard kronor i mutor (och dessutom 18 älskarinnor). Men som kollapsen i Harbin visar så är problemet långtifrån begränsat till järnvägsbroar. Den kinesiska nyhetssajten news.cnwest.com visar bilder på hur den kollapsade bron i Harbin var packad med småsten, gamla pinnar och vävsäckar. Den var vacker utanpå, men full av skräp inuti.

En kommentator på kinesiska twittertjänsten weibo skriver: "De har hoppats lång tid att bron skulle kollapsa. Hur skulle de annars kunna få BNP att växa? [Har de haft Paul Krugman som rådgivare?] Hur kan de annars få en ursäkt att supa och slösa pengar? "

Kinesiska tjänstemän brukar kritiseras för att dopa tillväxten med onödiga byggen för att förbättra sina karriärchanser. Överdådiga blöta banketter ingår som en del i affärsförhandlingar när byggbolag smörjer tjänstemännen för kontrakt.