The Economist, mikrobiomet, malinvestment

Två intressanta artiklar i senaste The Economist

1) Omslaget, ledaren, specialartikeln: Det mänskliga mikrobiomet, dvs de 3 miljoner gener och 100 biljoner ("100 trillion") bakterier som inte har med den mänskliga arvsmassan att göra börjar anses avgörande för en mängd sjukdomar och deras åtgärdande. Tidigare var fokus nästan helt på de 23 000 mänskliga generna och 10 biljoner celler kroppen eller numera "skalet" består av.

2) Pengars ursprung. Tidigare trodde man att de uppstod spontant, privat ur bytesekonomier som behövde utvecklas. Nu visar forskning att det verkar behövas en stat som vill ha en mätenhet och något som är enklare att beskatta för att pengar ska skapas och användas.


Föredraget med Marc Faber:

Köp guld och aktier pga penningtryckandet och kommande inflation. Komplettera med fastigheter (södra USA, på landet, inte i metropoler) och kontanter eller t.o.m. obligationer. Han gillar nästan ingenting av det han rekommenderar, men förordar diversifiering pga det extremt osäkra läget och hans tro att centralbankerna bara kommer trycka mer och mer pengar.
**************

Vad händer när man trycker pengar?
-några korta tankar:

Centralbankerna skapar pengar och köper obligationer så marknadsräntorna faller under sin naturliga nivå (den naturliga nivån är annars där sparare och lånare möts och där lånarna i huudsak är investerare med livskraftiga projekt med hög prospektiv avkastning)

Låga räntor ger incitament att spara mindre, låna mer och att konsumera eller sätta pengarna i arbete (nästan var som helst)

Processen leder till malinvestment, felinvesteringar, pga för låga räntor, för billiga pengar.

När fler pengar jagar en konstant mängd projekt och tillgångar stiger priserna på tillgångar (obligationer, fastigheter, aktier, metaller, råvaror). Fel projekt finansieras och bubblor blåses upp. Bubblorna lockar alltmer kapital, särskilt som det inte går att få avkastning någon annanstans

Konsumtion och felinvesteringar i både projekt och t.ex. på börsen tär på tidigare upparbetat kapital och ger därmed mindre över till framtida investeringar för tillväxt. Den framtida potentiella tillväxttakten blir lägre. Detta märks särskilt efter att bubblorna har spruckit.

Denna finansiella repression (artificiellt låga räntor som tvingar sparat kapital att konsumeras eller ta fel risker) orsakar en värld av belånade spekulanter istället för sparare och investerare/producenter

Hög belåning och uppblåsta tillgångspriser gör systemet extra känsligt för naturliga fluktuationer och chocker.

Risken för chocker och fluktuationer har dessutom ökat pga uppblåsta priser, felinvesteringar och distorsion av ekonomins prissignalsystem. Till slut kan ett enda felaktigt placerat sandkorn orsaka en lavin av forced selling och likvidation.

Repressionen är asymmetriskt fördelad och skadar de fattiga och tillgångslösa mest. Ju högre andel av ens inkomst som går till mat desto värre drabbas man av inflation. Pensionärer som räknat med att leva på sitt kapital finner snart att pengarna och avkastningen inte räcker.