Slutet på 4 års bull market?

Med inspiration från dagens Hussman konstaterar jag att aktiemarknaderna befinner sig i slutet av det fjärde året av en uppgångscykel. Eurostoxx 50 har stigit med 40% exkl utdelningar sedan mars 2009, OMX har stigit med 96% sedan oktober 2008 och S&P 500 har stigit med 113% sedan mars 2009. Med Hussmans ord så är vi ”presently in an environment that has historically been associated with the overvalued segment of late-stage bull markets”


Hussman påpekar att avkastningsutsikterna kommande 10 år är ovanligt låga (de lägsta 0,5% på nästan 100 år) samt att ett antal andra indikatorer pekar på nedgång:

I also believe that investors should not easily dismiss conditions that are more negative than over 99% of market history, particularly when they are accompanied with evidence of emerging global recession, overbought conditions at the upper band of daily, weekly and monthly Bollinger channels, and a variety of historically hostile indicator syndromes (Aunt Minnies such as “overvalued, overbought, overbullish” conditions, and evidence of technical divergence and exhaustion).

Hussman varnar också för en övertro på kvantitativa lättnader från centralbankerna:

But the effect of previous rounds of quantitative easing have typically been restricted to little more than a recovery of decline in stock prices over the preceding 6-month period (och nu har ju S&P 500 gått UPP den senaste 6-månadersperioden)

Ett av de bärande argumenten i Hussmans analys är att vinstmarginalerna ligger nästan 70% över den historiska normen och att värderingen mätt som P/S är den högsta någonsin, förutom under IT-bubblan i slutet av 90-talet, 1965 inför 17 års bear market och 1972 precis innan ett ras på 50%.   Det kan förstås fortsätta en stund till. Man vet aldrig. Men att sätta sin tilltro till att Bernanke och Draghi har förändrat allt vi lärt oss under flera hundra år på finansmarknaderna kräver en särskild sorts spekulativ läggning.