Visar inlägg med etikett bull. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett bull. Visa alla inlägg

fredag 7 juni 2013

Bull eller bear?

På bear-sidan finns bland annat:

Shiller-P/E är mycket högt, dvs värderingen av de senaste tio årens vinster är ovanligt hög

Vinstmarginalerna är rekordhöga i USA, vilket innebär att risken är hög att de kommer falla framöver. Vinstmarginalerna har dessutom vart ovanligt höga ganska länge så Shiller-P/E hade varit ännu högre annars, vilket således ger ännu större nedsida framöver

Marknaden uppvisar konstiga rörelser och gamla korrelationer har brutits. Det kan förebåda en krasch, men kan också vara en del i en naturlig paus eller platå efter en snabb kursuppgång.

Det finns gott om tecken på att recessionen är nära i USA (inte minst olika PMI och ISM surveys). Vinsterna har ju faktiskt inte fallit i USA (ännu) så hoppet finns kvar, men om de viker ned nu så ser det snabbt illa ut. Samtidigt verkar man inte komma någon vart alls i Europa utan vacklar mellan gaspådrag och ökade underskott och skulder å ena sidan och (smart, growth oriented) austerity å andra sidan. I Asien fortsätter bråket mellan Kina och Japan och i Kina verkar tillväxtmålen successivt nedgraderas.


På bull-sidan finns t.ex:

Europa kan faktiskt förbättras. Med så många arbetslösa så måste det nästan bli bättre snart när folk tar ansvar för sig själva och sina liv.

Vinstmarginalerna ÄR höga och vinsterna är där de är. Man kan inte säkert veta att de måste reversera till tidigare lägre nivåer, lika lite som man inte kan utgå från att budgetunderskotten måste falla, privatpersoner spara och centralbanker sluta med QE förr eller senare.
Det kan ske en rotation in i aktier, inte minst cykliska aktier. OM man ser en viss stabilisering i ekonomin så kanske de enorma belopp som ligger placerade i ränteinstrument delvis placeras om till aktier även om man då slåss mot minskad QE. Sånt kan ligga bakom sista-idioten-rörelser uppåt oavsett om aktier redan är dyra.


Jag tror att om 5 år kommer man ångra om man köpte 100% aktier nu och bara höll i, men det säger förstås ingenting om vad som händer det kommande året.

Man kan jämföra med utvecklingen t.ex. 1998-1999 eller 2006-2007. Vem hade velat missa det sista kraftiga uppstället öven om det redan var uppenbart att marknaden var dyr och obefogat euforisk? Man kan hävda att jag är en trött permabear som bara råkade få rätt 2001-2002 samt 2008, men jag tjänade faktiskt bra med pengar alla åren 1990-2011 även om jag gnisslade tänder över styrkan i marknaden inte minst 2003-2006 samt 2010. Det stora misstaget under 2011 var faktiskt inte på bearsidan utan att jag chansade på att vara bull och bara nätt och jämnt undvek att krossas i augustiraset.

Privat har jag inte möjlighet att handla så stort eller snabbt så där ligger jag bara kvar med XACT BEAR samt lång GBPx3. Jag räknar med att ha kvar mina björnar resten av året och kanske en bra bit in i 2014 också. Undrar hur många andra björnägare som ligger stilla med sitt innehav i över 2 år i sträck.

måndag 14 januari 2013

Skrämmande bull

Det kanske mest skrämmande av allt är att jag numera pratar så här: "OK att det är dyrt och överköpt, men momentum är positivt och även halvnegativ info tas emot neutralt eller positivt. Därmed verkar det kunna fortsätta ticka på uppåt tills det inte gör det längre. Därmed är det minst dåliga valet jag kan göra just nu att täcka kortpositionerna och lägga mig neutral till lite lång och hoppas orka och hinna sälja när momentum vänder nedåt"

God fortsättning 2013... (suck och mvh, trött, desillusionerad, intvingad bull)

PS: Privat ligger jag dock fortfarande "maxkort" för där har jag inga kunder andra än mig själv att ta hänsyn till och kan därmed vara mycket mera långsiktig

tisdag 4 maj 2010

Bull från guldmannen

Goldman Sachs i morse:

Bull-case – easy financial conditions, strong growth. O’Neill cont’d: So long as global financial conditions stay so accommodative, and our Global Leading Indicator (GLI) continues to advance, that will do it for me. So, be careful grizzlies

Goldmans O'Neill menar alltså att så länge styrräntorna är låga (plus alla annan stimuli) så ska man ha aktier.

Jag kan se hans poäng och jag har kommit fram till samma sak för inte alls länge sedan, men på kort sikt tror jag han har fel. Grekland är värre (och inte bara Grekland) och kan ses som en repris på subprimekrisen. Jag förväntar mig våg efter våg av negativ information på ett liknande sätt som 2008. Att ta O'Neills råd är verkligen att hoppas på att det finns en sista idiot att sälja till i nästa läge och så gör inte jag med kundernas pengar.

onsdag 7 april 2010

Bull från Goldman

Goldman Sachs har följande att säga idag. De pratar om Goldilocks och hur inflationen kommer överraska på nedsidan, tillväxten på uppsidan och samtidigt Fed hålla styrräntan kring noll längre än de felsta tror (sannolikt hela 2011). DET vore bullish för aktier... och här sitter jag med xxx full med säljisar:

Hatzius: Our most controversial call, that the Fed will keep short-term rates near zero through 2010 and, more likely than not, 2011 as well, rests on three pillars – slow growth, lower inflation & Fed’s dual mandate. Jan Hatzius: Our most controversial view remains that Fed officials will keep short-term rates near zero through 2010 and, more likely than not, 2011 as well. This forecast rests on three pillars:

a) A more "U-shaped" pattern for the recovery in GDP and employment in 2010, as the loss of the boost from the inventory cycle and fiscal stimulus outweigh the private sector healing, at least in the near term.

b) Lower inflation for any given level of GDP and employment, as our models say that inflation depends much more on the level than the change of the output/unemployment gap.

c) We take Fed officials at their word when they say that they pursue a dual mandate of inflation and maximum sustainable employment; in particular, the latter part of the mandate refers to the level of employment relative to potential, not the growth rate.


Our conviction in our Fed call remains high – less confidence in growth pillar – but more confidence in inflation & Fed’s dual mandate pillars. Hatzius cont’d: Where do we stand after the most recent data and Fed comments? a) We have become a little less confident in the low growth pillar. The nonmanufacturing ISM survey—which should be less affected by the inventory cycle than its factory counterpart—as well as the ongoing strength in the consumer spending data suggest that the growth of final demand might be picking up by more than built into our forecast.

This would likely mean somewhat faster growth in real GDP than the 2% in Q2 and 1½% in Q3/Q4 that we are currently forecasting. If so, the labor market would probably also recover a bit faster than our forecast, and the unemployment rate might well already have peaked. b) In contrast, our confidence in the inflation pillar has grown further. Most measures of underlying inflation have been very soft in recent months. The best illustration is probably the Dallas Fed’s trimmed-mean PCE index, a statistically based measure of core inflation that eliminates the most extreme price movements in each month. It has risen just 1.0% over the past year and only 0.6% (annualized) over the past 3 months.

Along similar lines, nominal wage growth has also slowed sharply in recent months, with average hourly earnings recording their first month-to-month fall since 2003 in March. c) We also feel very good about the policy pillar, especially following the FOMC minutes. They revealed that “nearly all” FOMC members were in favor of retaining the “extended period” language on interest rates; thus, other FOMC members disagree with KC Fed President Hoenig’s view that an early move to slightly higher rates is needed to prevent a renewed bubble. We were also struck by the view of “a few” members that tightening too early is more dangerous than tightening too late, given the zero bound on nominal rates. We couldn’t agree more.

måndag 8 mars 2010

Mer bull från Nomura

Nomura i morse - gör upp med negativismen kring Grekland:

There is little doubt that the fiscal crisis in Greece has had a major impact on financial markets this year – an impact completely out of proportion to the country’s weighting in either the European economy, or its financial markets.

Last week’s announced austerity measures should bring forth more tangible support for Greece from the EU, while a successful bond auction helps too.

The feared contagion effect has not materialised, with all other Euro Area countries now able to finance themselves at or below five-year average yields.

Meanwhile, corporate yields – financial and non-financial – have continued their relentless decline, and Europe’s companies can now borrow as cheaply as they could in 2006/07.

Surprisingly, given these improvements, Europe’s stock markets continue to reflect sovereign concerns. National valuations are strongly influenced by fiscal considerations, while the underperformance of Euro Area banks stands in contrast to the strong performance of their US and some UK peers.

Financials also look lowly priced relative to cyclical stocks, yet European GDP growth remains closely tied to bank lending. It is hard to imagine an economic recovery strong enough to justify the cyclical multiples, without an improved lending environment.

Accordingly, as European stock markets recover from their sovereign induced problems, we would expect the Financials to outperform – we remain overweight in both Banks and Insurance companies.

tisdag 23 februari 2010

CLSA Greed&Fear tror att Grekland bara är början...

GREED & FEAR

I torsdagens Greed & Fear skriver Christopher Wood på CLSA följande:

”It is clear that the real crisis over Greece […] is in the future” (dvs vi har inte sett det värsta än, bara en paus)
“remains skeptical whether Germany will really opt for a bailout” (och om inte kommer de deflationinistiska konsekvenserna chocka marknaden)
”represent great buying opportunity in Asia” (eftersom Europa och USA kommer fortsätta stimulera ekonomin med bl.a. låga räntor och överskottslikviditeten kommer spilla över till Asien)
”a slowdown in [Chinese] property sales is positive” (eftersom den ger politikerna skäl att sluta med “sector-based tightening”. CLSA påpekar också att den tightening som redan skett och lite till nu är välkänd och diskonterad och utgör inget hot mot aktiepriser)
Wood avslutar med grafer över USAs förlorade årtionde (låg tillväxt, fallande sysselsättning över 10 år! jämfört med tex 20-40% totalt per övriga efterkrigsdecennier), en varning om att innevarande decennium kan bli minst lika dåligt som det senaste, samt en ödesmättad kommentar om att fokus på Greklands och Europas problem förr eller senare flyttas till USA.
"Köp guld och asiatiska aktier (bl.a. banker)", rekommenderar CLSA.

Ett återkommande tema hos de analytiker och strateger jag respekterar mest är just köp asien och asiatiska banker – inte minst i Kina. Jag håller med dem, men jag tycker dessutom att det finns många billiga aktier i Europa, trots eventuella problem för Grekland och Europa i stort.

GREKLAND & TEKNISKA HINDER
Marknaden brottas med bl.a. frågan om hur allvarlig Greklandskrisen är och samtidigt med en massa tekniska indikatorer (fibonacci, glidande medelvärden, gamla stöd och motstånd). Få verkar hysa någon riktig övertygelse på någonting, var sig det gäller momentum, makro, vinstprognoser, värdering, räntor eller vad det än kan vara. Ur det perspektivet är jag lit motvals just nu. Jag är ju övertygad om att aktier är billiga, räntor kommer vara låga, vinstutvecklingen god och att världen är som en spänd fjäder efter ett förlorat årtionde och med massor av potential i friställd arbetskraft och teknologisk utveckling.

Vad gäller Europa gör problemen bara att valutan blir svagare och räntan hålls låg längre, vilket är bra för exportbolag... ECB lär knappast höja räntan för att försvara valutan innan dollarparitet så länge arbetslösheten är 10 procent och tillväxten knapp.

CONTRARIAN?
Jag gillar verkligen inte uttrycket contrarian eller folks försök att vara just det. Tidningsrubriker som anspelar på Buffetts råd om Greed/Fear och att vara det ena när alla är det andra gör mig illamående. Jag menar, hur ska man veta vad ”alla andra” är och tänker. Och hur ska man ens veta vad man själv är och tänker om man försöker vara tvärtemot antingen sig själv eller alla andra eller båda på en gång? Jag är det jag är och sen observerar jag världen.

Just nu är jag haussad och jag upplever att många runtomkring mig inte är det. De förefaller skeptiska, håglösa, negativa eller allt på en gång, men få om någon är övertygat bullish. Det KAN vara ett bra tecken. Det KAN också vara ett dåligt. Det spelar mindre roll. Jag är det jag är.

onsdag 17 februari 2010

Hur kan man (jag) vara bullish?

...bara lite stöd för svaga själar...

Det här är en del av min konversation med några förvaltarkolleger i måndags:

Sure, as N.N. notes, the markets are telling us something. They are worried. There are large uncertainties regarding regulation, taxes, growth, geopolitical risk etc. Perhaps even fear of a new generation of reduced equity culture, but I think that is going too far.

Rather, more people are being born, more people are moving to cities, technological innovation continues at a steady pace. These people will work with better and better tools, produce more effectively and they will consume (more) sooner or later. I think the financial crash of 2008 was “it” and now we just have a very large wall of worry to climb. I am bullish.

Efter det finns massa ifs and buts och sovereign risk hit och räntor dit osv osv, men det lämnar jag tills det är viktigt

tisdag 12 maj 2009

Bulls and bears - smartast har inte oftast rätt

Lite smågrejer från statistikfronten idag (OBS, det mesta är bara brus och betyder inget, men jag, liksom alla andra förvaltare tittar på det ändå. Mest relevant av det nedan är nog statistiken från Kina. Å andra sidan är siffrorna opålitliga och manipulerade):

* brittisk husprisbalans klart bättre på -60% (-70 väntat).

* FT rapporterar på förstasidan att ekomierna är ”around or beyond inflection point”, dvs att alla ekonomier antingen är nära en vändning uppåt eller redan har passerat vändpunkten. Han verkar basera sin analys på samma trötta gamla grafer över ledande indikatorer och inköpschefsindex som alla andra – de grafer som jag hävdar bara är artificiella likstudsar orsakade av extrem statsstimulans och snart är över.

* Investmentbanker står inför sitt kanske bästa kvartal någonsin vad gäller emissionsavgifter, då de ska hjälpa varandra att fylla de kapitalhål stresstesterna påvisade (stresstester som i mina ögon inte allas tar hänsyn till några worst case scenarios utan snarare bygger på ”best guess” scenarios)

* Kinas export föll 22,6% i april (-15,3 väntat och -17,1 i mars), medan importen föll 23% (ungefär som väntat och som i mars). Dessutom föll bankutlåningen med 70% från mars till april (Kinas utlåning är statssstyrd och används för att kontrollera investeringar, tillväxt och inflation – frågan är bara vad Kina vill med en sådan drastisk strypning av kreditflödet)

* Senare idag kommer brittisk industriproduktion och husprisutveckling



BULLS AND BEARS

Striden mellan osofistikerade bulls (”det har vänt nu”) och lite mer djuplodande bears (”det går inte att lyfta sig i håret”) fortsätter idag.

Bulls verkar ha fastnat i ett enda spår, dvs att köpa eftersom andra köper och att det nog görs för att sentimentssurveys visar på lite mindre negativa tankar – precis de tankar som köparna har för att andra verkar köpa. Förr eller senare biter dessa irrationella animal spirits och uppgången börjar och tar fart på riktigt, men det är inte sannolikt att de gör det nu. Bulls argumenterar också att nedgången berodde på en överdriven lagerkorrektion (produktionen minskade mer än motiverat av efterfrågan och nu ska produktionen först ta igen den differensen och sen gå tillbaka till en normal tillväxt)

Bears tänker av tradition till lite extra, bl.a. pga riskerna med blankning, de sociala riskerna med att gå emot strömmen och det svåra i att bryta nedärvda instinkter att hellre satsa framåt än bakåt och att hellre vara som alla andra än tvärtom. Bears får dock ofta fel, är ofta för tidigt ute och underskattar hur länge dum-bullsen får springa fritt. Bears får dock ofta rätt i slutändan och tjänar desto mer på att undvika de värsta rasen även om de ofta missar stora delar av uppgångarna. I dagsläget jobbar bears med argumenten att konsumenter måste spara givet minskande inkomster och hög skuldbörda, banksystemet har fortfarande problem och undersökningar visar på låg utlåningsvilja även om den bättratss något, huspriser faller fortfarande och ska göra det givet det stora överhänget av osålda hus i lager, kommersiella fastighetspriser har precis börjat falla och ett ras är sannolikt när företagens arbetsstyrkor och lokalbehov minskar samtidigt med köpkraften och det efter en snabb utbyggnadsperiod, framtida skattehöjningar och regleringar pressar ned sannolika framtida värderingsmultiplar och till sist: aktier är inte särskilt billiga givet kursuppgången på 40% och vintutvecklingen. I motsats till bullsen tror bears inte på hypotesen om lagerkorrektion, snarare att uppgången i sentiment på sistone är en temporär rekyl då folk tror att produktion och lager ska återgå till det normala, när det i själva verket är en likstuds även det (en tillfällig studs eller inbromsning för att liksom "testa" marken innan det fortsätter nedåt). T.ex husmarknaden (osålt lager, priser, omsättningshastighet osv) har likstudsat på det sättet många gånger på vägen nedåt.

Det betyder inte att bears måste ha rätt -inte den här gången heller. Jag tror dock att bears får rätt, men det är ju bara jag och jag går mina egna vägar som alltid. Jag kan ha sålt för tidigt nu - jag har ju inte direkt momentum med mig, men jag vet inte om jag orkar med mentalt att "veta" hur det står till med världen och sen inte tjäna på det när det till slut manifesteras i en rejäl börsnedgång (igen).

torsdag 12 mars 2009

High US jobless claims, WOW!

Antalet nya arbetslösa i USA var 654k veckan till 7 mars vs. 644k väntat och 639k förra perioden. Continuing claims tog ett hopp upp till 5317k (5140k väntat och 5106k senast), vilket antyder att fler håller sig kvar som registrerade arbetslösa. Då har de i alla fall inte gett upp. Om jag var bullish på riktigt skulle jag säga att det är ett positivt livstecken på den amerikanska arbetsmarknaden, men nu nöjer jag mig med att andra kan tycka det.

En rejäl rekyl uppåt ska möta motstånd och oro över beständigheten. Den ska kämpa mot negativa data och bara drivas uppåt i räddhågsna steg baserade på hopp om en vändning om något halvår - strax utanför den konkreta prognoshorisonten. Man brukar prata om att uppgångar klättrar på en Wall of Worry (WOW!) och det tror jag att vi har börjat göra nu. claims-statistiken i USA är den mest konkreta, nakna, frekventa och relevanta makrostatistik som publiceras och när den kom ut för 10 minuter sedan tog marknaden direkt ett skutt uppåt trots att den var sämre än "väntat". DET är ett positivt tecken som kan sälla sig till koppar, ränta, guld (neg), Baltic Dry mm.

Det senaste dygnets tveksamhet på marknaden passar bra in i mönstret för en rejäl börsklättring (visst kan det vara så att rekylen redan är över som så många gånger tidigare de senaste åren... men jag tror inte det). Köp och håll i er för nu kör vi på allvar. Peter är bull och tänker så vara tills marknaden verkligen tvingar mig till annat. Räkna med att sälja 50% upp på de stora indexen och hälften för OMX.

tisdag 10 mars 2009

Ångvälten har stannat och jag ligger på alla fyra

...och plockar sedlar som ligger på backen. Få verkar våga ta pengarna och tror att det inte kan vara sant. Jag har ryggen mot välten och hoppas att jag hör när den startar. Nu är det inte småmynt framför en rullande ångvält. Nu är det fina pengar som ligger på tom gata med en lite obehagligt tyst ångvält intill. Hur länge står den stilla? 1 dag, 1 vecka, 1 månad, resten av året? Ja, kanske resten av året - kanske ännu längre.

IBD/TIPP optimism index kom in bättre än väntat för en knapp timme sedan. Nu börjar bullen få fart.. frågan är som alltid hur länge, men jag vågar satsa på att den håller ett bra tag den här gången.

Dr Koppar är bull, men varför?


Världen befinner sig i recession. Oro och rädsla präglar investerare. BNP, industriproduktion, export, sysselsättning faller med oanad hastighet i USA, Japan, Korea, Baltikum, Sverige, Kina (inte BNP ännu, men den statistiken lätt kan manipuleras av myndigheterna). Varje dag hör vi talas om nya konkurser, uppsägningar, kapitalförluster, husprisras (utom i Sverige… ännu). Flera onda spiraler håller full fart mot avgrunden: lägre priser på hus, tvångsförsäljningar, ökat utbud, ännu lägre priser. Samma sak för aktier (belånade portföljer som t.ex sparbanksstiftelserna även om de i slutändan inte skickade ut aktierna på marknaden… ännu). Bankerna gör kreditförluster på hus, husderivat, andra obligationer och aktier vilket minskar kapitalbasen hos bankerna och utlåningsutrymmet och därmed köpkraften i samhället. Företag som vill investera får inte tag på kapital och många vill inte eftersom efterfrågan är svag. Global handel minskar, effektivitet och skalfördelar minskar, omsättning och marginaler faller.

AIG redovisade nyligen en kvartalsförslust på 62 mdr USD, T.o.m. Warren Buffett verkar lite orolig över ekonomin (”in shambles”), IF Metall är en i raden av lönesänkare (vilket är en förutsättning för deflationsspiral)

Varför är jag då bullish?

Jo, Kinas elektricitetsproduktion ökade i februari och deras bilförsäljning steg 25% samma månad. Kopparprisets 50-dagarssnitt bottnade 24 februari och motsvarande för olja 3 mars. Den europeiska 10-årsräntan bottnade 15 januari och nyligen igår och 50-dagars bottnade den 24 februari.

Det här är bara måttstockar på det allmänna investerarsentimentet och till viss del den underliggande ekonomiska utvecklingen och utgör ingen anledning att bli positiv på lång sikt. Vi har inte nått botten på den riktiga björnmarknaden. Den ligger flera år bort, men vi kanske har nått en väsentlig botten att dra igång ett ordentligt bear market rally på minst 50% från. En sådan skulle typiskt visa sig i koppar, räntor och andra råvaror. Om vissa andra aktivitetsindex för bilar, transport (Baltic Dry) och snart kanske också sentimentssurveys som ISM, Consumer confidence mm visar livstecken så kan nog aktieinvesterarna visa lite animal spirits och köpa på allvar. Vi får se hur länge det håller.

Tänk om

Tänk om ekonomin lyckas visa tillräckliga livstecken för att vända sentimentet på marknaden en stund.

Tänk om Kinas bilförsäljning som var upp 25% i februari, Texas Instruments uppguidning igår och de faktiskt starka bankrapporterna för Q4 och nu också Q1 gör att pessimismen vänder. Det behövs knappast särskilt mycket efter historiska fall på marknaderna världen över. Jag börjar bli riktigt positiv till aktier på medellång sikt. Jag tror fortfarande att obalanserna måste rensas ut på allvar i slutändan, men att den processen kan ligga ganska långt fram i tiden.

Nu gäller det att fokusera på nästa 50%-rörelse och jag tror att den är uppåt. Det kan ta ett kvartal eller kanske resten av året, men jag tror att marknaden är mogen nu. Det största hotet är om kineserna inte vill köpa amerikanska statspapper och räntorna går i taket, men jag tror inte goods for paper-ententen är redo att brytas ännu. Den initiala ränteuppgången lär ändå bara ses positivt, som ett tecken på en fungerande reflation och begynnande ekonomisk tillväxt(tro).

Alltså, jag går nu inte bara neutral utan till att börja med försiktigt lång, med en plan att successivt öka positionerna (oavsett om det går upp eller ner närmaste veckorna).

fredag 6 mars 2009

Dags för en bull-trade

Nej, nu vänder jag på klacken och köper.

Jag går neutral i marknaden och ser vad som händer kommande veckor. Det har bara gått ner för snabbt helt enkelt och inga rötter växer till Kina på en gång.

Vissa av bankerna kommer säkert bounca - kanske t.o.m. mycket, men eftersom slutstationen är 0 i alla fall så behåller jag kortarna där. Kul förresten att sparbanksstiftelserna inte har råd att betala räntan på lånet till Folksam om de inte får utdelning från Swedbank : ). Det ordnar sig den här gången, men hur gör de nästa år. Swedbank måste således ta in nytt kapital, men vem ska ställa upp med 10-20 miljarder den här gången? Jo, staten, till "marknadsmässiga villkor", dvs på 5 kr kanske och alla andra blir utspädda (eller måste gå in med nya fräscha pengar, vilket de inte vill, kan, vågar).

Några gånger om året finns lägen för ett kortare eller längre bull-run. Jag tror att det kan komma ett kortare nu. Om inte, så är jag bara neutral och har bara missat att tjäna pengar på ett ras. Om jag har rätt får jag nya sköna lägen att sälja mer högre upp.