fredag 31 juli 2009

Surt sa räven

Det här kan låta lite bittert, men ett fritt översatt citat, som jag ställer mig helt och hållet bakom, från GBD av Marc Faber lyder:

Prognosmakeri, som är svårt nog även i en perfekt marknad, har förvandlats till en ren gissningslek om omfattningen och tidsperspektivet av fiskala och monetära stimulanser och deras effekt på tillgångsmarknader.

Ja, vad gör man? Det ÄR faktiskt svårare än någonsin att göra rätt på aktiemarknaden, oavsett metod (teknisk analys av något slag eller fundamental analys)

Min metod innebär att 1) räkna så gott jag kan på fundamenta och 2) ta det väldigt försiktigt för jag har nästan ingen aning alls om 3) vad myndigheterna tänker göra, hur galna och interventionistiska de är, hur stora risker de tänker ta med framtiden och 4) vilken bedömning alla andra investerare kommer göra av föregående punkt.

BNP i USA Q2 om 5 minuter

Snart presenteras BNP i USA. I Bloomberg ligger förväntan på -1,5% i årstakt (-5,5% i Q1). Samtidigt får vi veta arbetskostnadsindex och prisindex (inflationsmått). lite spännande så här en fredag mitt i tjurruset : ).

onsdag 29 juli 2009

Gula skott?

Varningsskott från Asien: kopparlagren stiger hos LME för första gången på länge och det tolkas som att Kina har köpt tillräckligt för tillfället. Kopparpriset faller 2,5% idag och är ned 4,5% sedan igår lunch. Det är inte en ovanlig rörelse, men skulle kunna vara början på något större. Det är dock för tidigt att dra några slutsatser redan nu.

Shanghaiindex i Kina föll som mest 7,7% till 20 över 8 i morse, men har sedan studsat upp några procent. Fortfarande ned 5% dock. Under det senaste dygnet har Australien pratat om att höja räntan, Indien att de måste fundera på att minska stimulanserna pga begynnande inflation (5%) i mat och energi och även Vietnam och Korea sänder ut liknande signaler.

BP varnade igår för att den ekonomiska återhämtningen inte på något sätt är säker och att den kommer bli utdragen.

Europaterminen har börjat dagen svagt efter vad som såg ut att vara en återhämtning i USA efter Europas stängning nu bara ser ut som ett dödsryck. USA-terminen ser rent skrämmande svag ut på några dagars sikt, men så fort jag höjer blicken kan jag konstatera att upptrenden inte på något sätt är bruten och att vi helt enkelt bara verkar konsolidera ett överköpt läge.

Jag tror inte riktigt ännu att vi har sett vändningen nedåt, varför jag avvaktar med att gå upp mot fullt negativ position. Men visst är det frestande…

måndag 27 juli 2009

US New Home Sales i e.m. kl 16


I eftermiddag kommer statistik över försäljningen av nybyggda hus i USA. Takten har fallit till en fjärdedel jämfört med toppen för några år sedan, men har stabiliserats under Q2 2009. Kanske räcker det med en fortsatt meningslös sidledes rörelse eller lika meningslös ökning på några tiotusental hem per år för att ge stöd åt aktiemarknaden. Antagligen, med tanke på hur det sett ut på sistone...

fredag 24 juli 2009

Köpläge?

Så här kan man också tänka

1. Oljepriset är upp lagom mycket (tillräckligt för att signalera god efterfrågan, men inte så mycket att det tynger konsumenter och företagsvinster)
2. Kopparpriset är upp på nya årshögsta, +100% sedan botten på julafton. Jag brukar visserligen hävda att det bara är Kina som spekulerar och diversifierar från dollarn, men om det inte kan bevisas så får man gå efter tumregeln att Dr Koppar visar vägen för världsekonomin och just nu alltså bättre än på länge
3. Dr Kospi (Sydkorea) säger samma sak som Dr Koppar. Full fart framåt
4. Hokus Pokus: S&P 500 har brutit upp genom alla relevanta glidande medelvärden samt upp på nya årshögsta. Nu har chartisterna fritt spelrum upp till förra sommarens nivåer som ligger 30% upp
5. Rapportperioden tas emot riktigt bra. Resultaten är lite mer bättre än väntat än vanligt och även ganska dåliga rapporter straffas inte längre så hårt. Visst är Ericsson ned 8% idag och Microsoft 7% i natt, men det är inte 15-20% i alla fall och pengarna roteras säkert in i andra aktier snarare än till cash.
6. Husstatistiken igår, både volymer och priser visade fortsatt förbättring. Jag tror att det rör sig om en tillfällig paus, drivet av stimulanser, husköpsbidrag, exekutiva auktioner mm, men de facto har husstatistiken förbättrats några månader och det är bilar och hus som är bland de viktigaste branscherna. På tal om bilar så funkade skrotningsbidragen mycket bra i Europa och nu är det USAs tur. (jag menar att man bara tar av framtida bilförsäljning, men det SER ju bra ut NU i alla fall)
7. Prognoserna för 2010 på S&P är 72 USD per aktie, vilket motsvarar 18% RoE för bolag exkl financials, dvs en ny TOPP-nivå efter bara fem kvartal från botten (1992 ff tog det 11 kvartal och 2001 ff tog det 20 kvartal) och det är trots att jämförelsetalet för RoE 2006-07 var boostat av subprime, globalisering, belåning, Kina, Indien osv. OM analytikerna får rätt för 2010, ja då ska man verkligen köpa aktier nu. Då är 30% upp från idag nästan billigt.
8. Goldman Sachs tjänar rekordmycket pengar. Strunta i att det är subventionerat av staten och att det höll på att gå illa. Det viktiga är ATT de tjänar som de gör och med statens goda minne. Då vet vi att banker alltid kommer åtnjuta den statusen i framtiden. Detsamma gäller svenska banker.
9. IFO index av direktörernas förväntningar i Europa var oväntat starkt i förmiddags och vem ska säga att de har fel?

Möjligheterna är oändliga. Aktier går alltid upp och nu när de gick ner är det bara att passa på.

Ironi åsido, momentum är helt klart uppåt och folk ser åtminstone delar av det ovan och pengarna strömmar in i fonder och hedgefonder. En sak vet jag i alla fall, marknaden är rationell och aktierna korrekt värderade ungefär lika ofta som en klocka som står stilla går rätt. Nu kanske det ska vara dyrt i ett år innan ”sanningen” går upp (HOPPAS INTE DET) för aktörerna. Själv får jag ta det kvartal för kvartal och bara fortsätta gräva i fundamenta. Det är allt jag kan och vill göra.

torsdag 23 juli 2009

Nya arbetslösa i USA. Inget nytt


US claims för några minuter sedan... Ett litet uptick precis som väntat enligt snittet av makroekonomer. Inget nytt här, varken bättre eller sämre. man hade kunnat tro att efter förra mätningens fall skulle antalet nya arbetslösa vara högre den här gången, så kanske ska man tolka det här som lite starkare ekonomi än väntat...

Framtiden på lång sikt


Här är ett svar på en tidigare kommentar. Det här är förstås bara spekulationer, men kan vara lite kul att fundera över ibland:


Jag ansluter mig till synen på en lång sidledes rörelse, väldigt likt Japan efter den initiala kraschen med precis den dynamik du beskriver.

Jag tror inte Q-utdelningar gör någon skillnad.

Jag tror också att kapitalism fungerar framöver, dvs att sparpengar investeras i produktion och bygger värden. Det är bara det att jag tror attvärderingar och vinstförhoppningar är alldeles för höga och det tar tid att växa ifatt förväntningarna. Antingen behövs en krasch eller så blir det en utdragen sidledes zombiemarknad - kanske en supermarknad för vissa typer av traders.

Sen tappade du mig lite, men jag tror att peak oil blir ett verkligt problem och att ökade regleringar och protektionism också sänker det totala värdet på aktier. Jag har ingen åsikt om monopolbolag eller specifika vinnarsektorer just nu, men blir det precis som Japan så är utilities och monopol bra grejer. Det gäller att ha prismakt och kunden i ett järngrepp för att pressa ut stabila priser trots fallande köpkraft. Det gäller fundamentalt och på lång sikt, kansk FÖR lång sikt även för mig.

Jag tror man ska försöka sikta in sig på verkstadsbolag, transport och annat cykliskt och försöka haka på i rallyna. Med Japan 1990-2009 som modell varade rallyna 6-12 månader samt samma 4-årsrally nyligen som alla andra och nedgångsperioderna i 1-2 år.

Huspriser -33%?

Kopia på svar i kommentarsfältet på frågan om jag tror huspriserna ska falla (kraftigt):
Svaret är JA (kanske, borde)


Bostadspriserna i USA förvånade mig under många år. jag trodde spelet var över där redan 2002, men det tog 4-5 år till inann de toppade ur och så sakteliga började falla.
De svenska bostadspriserna förvånar mig just nu. De har stigit lika mycket som i andra länder och Sverige har dragit minst lika mycket nytta som andra av globalisering och låga räntor.



Därmed anser jag att det är upplagt för att Sverige och Spanien ska utvecklas på samma sätt som Irland, UK, US mfl vad gäller bostadspriser. Det dröjer lite extra bara innan proppen går ur.

Om USAs Shillerindex kan falla 33% (juli 06 till apr 09) så borde Sveriges husprisindex kunna falla lika mycket (Sverige är inte bredare eller konstigare än USAs mix av rostbälte, storstäder och tropiska hotspots). Hittills ligger husprisindex på 1,878m i juni 2009, vilket är 1% under juni 08 och knappt 2% under high i feb 2008 (1,910m).


Det borde finnas förutsättningar för 30% lägre snittpriser härifrån och då förstås ännu lägre på enskilda objekt och delmarknader. Jag är redo att köpa mer om det faller, men mycket kan gå fel med pris på realtillgångar när centralbankerna trycker pengar. Det kanske bara blir realpriset som faller 30% och inte det nominella...

onsdag 22 juli 2009

En spänd fjäder?


Grafen avbildar VDAX, europeiska volatilitetsindex (jämför VIX, US vol.index.). Många mäklare jublar för varje dag den faller, dvs för varje dag som riskaversionen minskar, som viljan att betala för skydd mot nedgång minskar. Observera då att den 3 sep 2008 hade VDAX en lokal botten på ca 20, att jämföra med dagens 25. Den här indikatorn är bara en bland många opålitliga måttstockar på köp- och säljintresse på marknaden. Den betyder varken mer eller mindre och den går inte att tajma sina kortsiktiga order på.


Den visar emellertid att marknaden just nu inte är förberedd på att något negativt ska hända och om det mot förmodan skulle göra det måste prophandlare som goldman och riktiga investorer betala för skydd och/eller sälja av sina positioner och därmed förstärka den negativa rörelsen. Det behövs inte mycket för att den ska fjånga iväg som en spänd fjäder: En negativ kommentar från en viktig VD, en mutation i influensan, ett makrotal eller politikeruttalande om inflation, kapacitetsutnyttjande, arbetslöshet som tar död på de "gröna skotten"...


Tills dess kanske vi trillar på uppåt eftersom flödena pekar ditåt, men gör inte misstaget att tro att det här är en permanent uppgång. Marknaden har sedan länge lämnat fundamenta och den sannolika framtida utvecklingen och istället diskonterat n återgång till de gamla lånefinansierade hausseåren.


Caveat Emptor

Protektionism och tillväxt. New Normal

De flesta är överens om att den protektionistiska lagen som Smoot och Hawley fick igenom efter den stora kraschen 1929-32 kraftigt förvärrade depressionen.

Det är komparativa fördelar, specialisering och handel (inom nationer och mellan nationer) som skapar välstånd, tillsammans med teknologisk utveckling (verktyg och arbetsmetoder). Om man med protektionistiska åtgärder, t.ex. som ett svar på ökande eller ihärdig arbetslöshet (vilket hela världen upplever just nu eller får erfara framöver), globaliseringstakten eller t.o.m. reverserar den så försvinner ytterligare en komponent av värdeskapande.

Istället för extra hög tillväxt och marginaler under en period av tilltagande globalisering får man normaliserad eller lägre tillväxt beroende på om globaliseringen bara når en platå eller faktiskt backar. Sedan G20-mötet i höstas då länderna skrev på ett fördrag om att inte begränsa den internationella handeln har 17 av de 20 länderna genomfört protektionistiska åtgärder. Sedan i september 2008 har totalt 90 globaliseringsbegränsningar noterats i G20 och andra länder. Både USA och Kina förespråkar "köp lokalt", liksom Frankrike, Tyskland, Italien osv.

I framtiden har vi alltså lägre eller minskande finansiell hävstång (hos banker, hos företag och hos konsumenter när de köper bilar, hus och elektronikprodukter), lägre eller minskande konsumtionsvilja och -förmåga (ökat sparande pga tvång och oro), minskad globalisering (lägre omsättning för företagen och lägre marginaler pga sämre skalfördelar och tullar) samt en nyktrare syn på vad som faktiskt är normal tillväxt och vinstmarginal (och därmed lägre värdering på börsen). I framtiden har vi hårdare regleringar på bankerna (utöver begränsad hävstång även begränsningar i storlek och verksamhetstyp) och högre avgifter (för att skapa en buffert för framtida kriser). I framtiden har vi alla högre skuldbörda (om än förhoppningsvis minskande genom nämnda åtgärder som ökat sparande och minskad konsumtion) och räntekänslighet och samtidigt ett överhängande inflationshot pga ej uppenbara flaskhalsar i produktionen och obsolet långtidsarbetslös arbetskraft med allt mindre relevant kunskap.

Denna "New Normal"-framtid skiljer sig väsentligt från hauseeåren, Goldilocks, globaliseringseran 1982-2000-2007. Just nu, i ett historiskt bear market rally sedan början av mars, drivet av stimulansprogram av episka proportioner så hoppas och vill alla tro på en fortsättning och återgång till det gamla paradigmet, men sanningen är att när man lånat för mycket så har man lånat för mycket och kan inte rätta till problemet med ännu mer lån - oavsett om det är du, staten eller kapitalet som lånar. Lån är just lån och de ska betalas tillbaka i framtiden, med ränta, med ökat skatteuttag, med mindre konsumtion. Det som såg ut som en hausse ska reverseras, normaliseras och normalt även undershoota för att kompensera för euforiska felinvesteringar, investeringar i överkapacitet mm.

I New Normal är vinsterna lägre, tillväxten lägre och värderingarna lägre. Frågan är mest när detta går upp för världen. Jag står stark på kortsidan, men jag förstår verkligen lockelsen att köpa nu och tro att man köper motsvarande i mitten av 2003 innan globaliserings- och lånevågen drog igång på allvar och därmed kan se fram emot en fantastisk börsavkastning under flera år.

Jag förstår även lockelsen i sista-idioten-strategier som att köpa för att andra tror på en ny äkta hausse, dvs chansa på att idioterna driver det här uppåt en bra bit till, men sen hoppa av när den sista idioten köper. Jag förstår det och jag kan se att man gör det med privata miljoner, men jag gör det inte med andras miljarder.

Ergo: ni får inte ut något positivt av mig idag heller : )

tisdag 21 juli 2009

All in? Försök inte bluffa marknaden

Vad är mest oansvarigt som fondförvaltare? Att ligga kvar kort (även om det är begränsat) helt i enlighet med min bästa analys av makro- och mikroläge, eller blunda och köpa till neutral eller lång för att begränsa förlusterna eller t.o.m. tjäna pengar om det skulle fortsätta upp? Om det vänder ner missar jag ju en del avkastning som jag lidit för och ställs dessutom inför valet att passa på att köpa lite till eller återigen invester i linje med min negativa övertygelse.

Den här frågan ställs jag ofta inför: Köpa eller sälja? Nu eller sen? Vad händer om jag gör det ena (med avkastning, med track record, med anseende) och vad händer om jag gör det andra (med min övertygelse, självförtroende, plattform för nästa valsituation)? Kunderna frågar också ständigt om det här: Hur kommer du göra i en sådan situation om du förlorar pengar? Hur har du gjort förut? Vad har resultatet blivit? Resultatet i enstaka fall och på kort sikt har ofta blivit negativt, men sett över tid har min fundamentala hållning betalat sig med råge och jag har inte förlorat pengar ett enda år – inte hittills i år heller.

Valen är svåra och insatserna höga – både med mina egna pengar och kundernas. Därför är det viktigt att ha rätt storlek på alla investeringar så valen aldrig blir för svåra eller akuta. Man får helt enkelt inte fastna i en (för stor) kortposition som i Volkswagen när den gick 500% på några dagar, eller mer marknadsgenerellt i en för stor nettokort sammantaget för hela portföljen när marknaden går som senaste veckan. I slutänden måste positionerna ha en sådan storlek att (den fundamentala) strategin kan fullföljas utan (alltför många) onödiga och akuta stop-loss-insatser.

Jag ligger således kvar med mina positioner trots uppgången på 10% på kort sikt. Fframöver ser jag det snarare som en extra möjlighet att dra nytta av den överdrivna uppgången och alltså sälja mer, inte mindre – men jag tänker inte ställa mig i vägen för att framrusande tåg just nu. Man ska sällan (aldrig?) gå ”all in”, för man kan inte bluffa marknaden.

Kapacitetsutnyttjande och problemen med (kredit)hausse

En kreditfinansierad hausse skapar för mycket kapacitet (för att tillfredsställa överdriven lånebaserad efterfrågan).

När haussen är över och ekonomin sjunker ihop finns en massa överskottskapacitet som i bästa fall ska ställas om (bilfabriker till solcellstillverkning t.ex.) eller skrotas (ja, hur tusan gör man en bilfabrik till en solcellsfabrik...?)
I första skedet när efterfrågan faller så faller kapacitetsutnyttjandet (se graf). Om det är en grund lågkonjunktur och inget större händer med finanssystemet ska lagren fyllas och efterfrågan tillfredsställas och snart stiger kap.utnyttj. igen, men i den typ av deflatorisk lågkonjunktur vi nu är i så kommer inte efterfrågan tillbaka utan produktionen måste falla permanent till en helt ny bas att ta fart från. Det blir ingen V-återhämtning m.a.o.

Tillfälligt kan stimulansåtgärder ge små eller ganska stora ryck uppåt i efterfrågan, lageruppbyggnad och industriproduktion, men rycken är tillfälliga och ändrar inte faktum att en naturlig ekonomi på N blåstes upp till N+3 genom lån på 5 och när lånen ska jobbas bort så normaliseras ekonomin på N-1 (pga felinvesteringar och förlorad tid) innan man kan bygga vidare. Att låta staten låna 5 istället för privatsektorn ändrar inte faktum för pengarna ska betalas tillbaka oavsett, t.ex. genom högre skatter vilket ger en utdragen lågkonjunktur. Vinsterna om 5 år kommer hur som helst vara lika låga, sannolikt lägre, även om den absoluta botten inte är lika djup som utan stimulans.

Nu är inte den här typen av makroresonemang så intressanta för den som handlar på kvartalsbasis och jag börjar bli allt mer pressad av uppgången på aktiemarknaden. Stimulansåtgärderna lär ju fortsätta till de styrande känner sig säkra på att det håller och att de blir omvalda. Jag tror ändå att Q4-rapporterna och outlook för 2010 blir riktigt svaga även om Q2-orna just nu tolkas som tecken på att fallet bromsats och t.o.m. (permanent)vänt uppåt.

AKTIER

Jag ligger kvar lite kort med fonden och förbereder mig för en större försäljning. Än så länge är jag inte direkt nära även om jag var det i fredags. jag bidar min tid helt enkelt, precis som jag gjort sen mitten av april. Det är frustrerande men jag KAN INTE gå lång i den här miljön. Jag är inte en momentumspelare och aktier är dyra och vinsterna uppblåsta. Det är bara en massa "dumma pengar" som flyter runt och hoppas på en hacka, hoppas på att gamla aktieköpparadigm håller.

ANNAT
Det finns ytterligare en fara med den nuvarande typen av lågkonjunktur och det är att tomma, värdelösa fabriker kan ge sken av låg utnyttjandegrad och därför dölja flaskhalsar i makroekonomin och därmed försena identifieringen av begynnande inflation när väl ekonomin hämtar sig. DET ligger dock ganska långt in i framtiden.

Innan dess tror jag att det är mycket mer sannolikt med många år av återkommande stimulansimpulser som ger tillfälliga ryck i aktiemarknaden, men där tillväxten och sysselsättningen aldrig riktigt tar fart, p.g.a. att ökad produktion sväljs av deltidsarbetande och minsta tillväxt ger högre räntor som sätter press på skuldtyngda stater och husägare. Japan.

Lösa anteckningar om arbetslöshet









Arbetslösheten kommer fortsätta att öka, sannolikt över de 11-12% ekonomer nu pratar om. Problemet är det låga flödet från arbetslöshet tillbaka till arbete. Antalet veckotimmar är rekordlågt och antalet deltidsarbetare (nästan) rekordhögt på 7% av arbetsstyrkan och snabbt ökande.


Ökad produktion kräver bara extra timmar av dessa medan arbetslösa inte får någonting. Samtidigt ökar arbetsstyrkan med populationen och senarelagd eller avbruten pension.


De arbetslösa köper färre hus, defaultar på sina lån och konsumerar mindre. Andra håller igen på sin konsumtion för att undvika samma öde.
Med tiden blir de arbetslösas kompetens allt mer obsolet och irrelevant och ekonomins kapacitet även vid full sysselsättning minskar
Den minskade ökningen i arbetslöshet ovan är dessutom bara tillfälligt driven av stimulanspaket. Nästa år klingar stimulanseffekten av successivt och är t.o.m. negativ jämfört med i år.

torsdag 16 juli 2009

Oooops. Jag såg inte det uppstället komma

Det är därför jag inte är så kort som jag egentligen borde vara med min övertygelse - för att marknaden beter sig på det här sättet. Precis när en fallande trend ser ut att vara etablerad så kommer ett monsteruppställ nästan från ingenstans (och vice versa).

Visst är det så att t.ex. statistik över Kinas BNP och jobless claims i USA inte direkt spelar mig i händerna, för att inte tala om de starka investmentbankrapporterna och välvilliga tolkningar av svenska verkstadsbolag de senaste dagarna, men jag hävdar fortfarande att det handlar om droppar i problemoceanen för aktier.

Dropparna och ett hopp och en vilja hos allmänheten att aktier ska upp kan förstås lyfta aktier i alla fall - oavsett om jag har rätt eller inte - och det är lite slitigt mentalt att se dragkampen på marknaden som egentligen pågått sen i höstas. Jag vill ju egentligen inte trejda de rörelserna utan vill ta fundamentala positioner och sedan sitta still i båten, men även jag blir frestad och frustrerad. Nu blev det i alla fall så att jag gick lång i början av mars och tog hem vinsten genom att gå lite kort i mitten av april... och har i princip legat kvar så sedan dess utan att göra varken till eller från på avkastningen. Jag får hoppas att kunderna har tålamod.

Jag har fortfarande inga planer på att gå lång, möjligen neutralisera min lilla korta position... eller öka den. Eftersom jag är rådvill ligger jag kvar lite kort, eftersom det är min för tillfället cementerade fundamentala hållning till vinstutsikter och värdering. Ändå gnager ett litet frö av oro i mig; kan det bli som 2003-2007? Kan man blåsa upp en bubbla till, en bubbla av ännu större proportioner än husbubblan och structured finance? Annars är ju min tes att den här gången är den gång man ska slåss mot Fed, till skillnad från de senaste 25 åren... men det vore ohållbart att missa tajmingen med 4-5 år. Jag tror dock att OM man lyckas blåsa liv i aktieliket och skapa en hausse igen så kan det gå riktigt illa för världen efter det. Jag hoppas verkligen att det inte blir så.

Just idag är dock problemet ett annat. Marknaden har plötsligt ställt upp 10% på några dygn. Jag tror inte att det är hållbart. Jag tror inte att det bryter upp nu i ett nytt up-leg. Tvärtom tror jag att det är en kroppsfint, ett falskt utbrott och att vi under rapportperioden ska testa nedre delen av den senaste månadens intervall igen. Imorgon tror jag att jag ska öka kortpositionen till ungefär 35% av vad jag anser vara en maximalt försvarbar negativ position för fonden. Kortsiktigt säljläge m.a.o. Vi får se.

onsdag 1 juli 2009

Ett bra halvår...

...som kunde varit bättre.

Det har varit några trista månader nu, sedan jag först gick kort, sedan neutral och därefter bara lite kort, vilket jag fortfarande är. Sedan mitten av april har ingenting hänt i portföljen performancemässigt och i mitt huvud har ingenting ändrats analysmässigt. Att jag gick lång i drygt en månad under den mest intensiva delen av börsrallyt var ett ovanligt steg från min negativa syn, men motiverades av en kortsiktigt alltför negativ börsstämning trots många viktiga signaler på återhämtning (på en låg nivå)

Jag är långsiktig och fundamental till min natur och det ska mycket till för att vända "tankern". Jag tycker fortfarande att ekonomin och vinstutsikterna för såväl banker, verkstad och resten av börsen följer mitt huvudscenario. Det är "bara" börsen som vägrar rätta in sig i ledet.

Som du har märkt har jag tagit en paus i bloggandet (se kommentar på förra inlägget) och kommer fortsätta med det tills jag ser viktigare saker att kommentera. På senare tid har det blivit väl mycket brus från min sida. När rapportperioden för Q2 drar igång om en månad så ska det nog bli mer fart här. Då får vi all intressant Q2-makrostatistik också.

/Peter