Inget har emellertid ändrats i grunden. Visst har vi fått lite nya PIGS-regeringar och olika Europamyndigheter har haft möten och diverse företrädare har uttalat sig om behovet av ingripanden, men INGET har gjorts i praktiken. Skulderna är kvar, underskotten är kvar, sparbehovet är kvar, obalanserna är kvar och den beslutssvaga EU-strukturen är kvar. Om något har situationen blivit värre för alla som var lite osäkra innan har blivit mer osäkra nu. Det gäller företagsledare, konsumenter och investerare. Bara genom att några på marginalen har börjat förbereda sig på det värsta betyder att vi har kommit lite närmare just det utfallet. Stigande obligationsräntor i Tyskland och Japan indikerar dessutom att ett verkligt worst case ligger i korten hos vissa.
Alla utom de som räknas vill att ECB ska lösa allt genom att trycka pengar. Problemet är att de som räknas (tyskarna) vill inte. En annan sak är att penningtryckande knappast löser problemet utan bara skickar det vidare x dagar eller månader. Efter all QE som gjorts i Japan, UK och USA krävs nu ett vanvettigt stort program för att få effekt i Europa... ens på kort sikt. Det "bästa" sättet är nog att sätta ett datum någon månad eller två fram i tiden då ECB ska börja ett stort QE-program (minst 1Tn EUR krävs nog) så kan marknaden handla upp fram till den tidpunkten och sen handla ned strax efter att det påbörjats.
Allt fler har börjat inse att det blir recession i Europa 2012. Vad betyder det för vinsterna för bankutlåning, för huspriser, för säkerhetsvärden hos bankerna, för bankvinster/förluster (och det kommer ovanpå svårigheterna med kapitalkrav och fundingsvårigheter)? Vad betyder det för värderingen av dessa vinster? Ska marknaden upp eller ned då? Glöm inte att vi i spåren av en finanskris kan väntas växa långsammare än vanligt även efter att recessionen är och att sparbehovet och underskotten växer under recessionen och förvärrar läget ytterligare. Den osäkerheten torde medföra lägre multiplar. Japans exempel visar också att marknadens rörelser blir mer sammanhängande med BNP efter en finanskris, vilket är ytterligare ett argument för fallande aktier 2012.
Frågan just nu är snarare HUR LÅNGT räcker risk-on rallyt denna sista dag på året för många finansföretag? För ingenting har lösts, det är bara en reaktion och ett hopp om att det vi just nu ser ska vara en signal på vilja att hitta lösningar. Här ska man egentligen sälja mer, men vem orkar ta mer risk nu efter ett slitsamt år?