Jahapp... Nu är marknaden upp 2% sen jag vände på klacken och lade mig kort. Inte kul alls. Men det känns än så länge i alla fall hederligt. Vi får se hur länge marknaden orkar vara positiv på att Grekland och Italien inte har gjort någonting mer än utsett nya ledare som ska genomföra besparingar och sänka ekonomin.
fredag 11 november 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Det är det här som är så frustrerande, när saker man tror ska hända få marknaden att jubla. Tycker inte att det ändrar helhetsbilden. Samtidigt vågar jag inte ligga lång då jag tror att tidvattnet kan komma när som helst.
Det som mer och mer oroar mig är ECB.
Jag känner inget tvivel på att de kommer att dumpa reglerna och tokköpa om det blir akut och trots att det höjs en del röster för det så verkar inte marknaden se det som lika sannolikt som jag.
Antag att man känner sig säker på det, hur ska man då bäst agera. Kan det vara en ide att korta tyska bunds? Hur reagerar euron? Å ena sidan förmodligen negativ qe och å andra sidan kanske ökad trygghet i valutans överlevnad. Känns psykologiskt tungt att det håller på att bli akut på it. bondmarknaden medan börsen inte faller mer. Tror det tyder på att ECB kan ingripa snabbare än jag vill. Har dom nåt val?
Sen kan man ju börja med finliret och resonera att ECB inte borde gå all-in utan ställa villkor på italiensk skötsamhet (vilket inte borde ta bort all osäkerhet), eller att marknaden kanske inte ser köpen som reella då dom möjligtvis misstänker att de få ta första smällen vid default i tron att ECB klarar sig (och kanske då tvingas köpa abnorma kvantiteter väldigt snabbt för att övertyga). Men även det förutsätter väl de tror att tyskland i slutändan går med på att betala i värsta fall.
Men jag orkar inte med den logiken för det känns som om marknaden är beredda att svälja det mesta utan kritiska frågor. Marknadens tro (oavett hur tokig den från början är) riskerar ju att bli självuppfyllande.
Så hur tänker du kring ECB?
ECB reagerade snabbare än jag trodde. De hade kniven mot strupen, utan deras hjälp skulle Italien ställt in betalningarna och eurozonen skulle ha gått under. Men frågan är om de kan köpa hela Italiens skuld? Allt bestäms av hur Tyskarna vill agera. Om de anser att det är billigare, och framför allt politiskt försvarbart, att låta Italien falla så kommer de att stoppa stödköpen. Men hittills är slutet på euron en förbjuden tanke i det politiska Europa. Därför köper nu ECB. De närmaste veckorna blir intressanta, räkna med att starka ekonomiska intressen i Tyskland som vill skydda sina pengars värde kommer att göra sig hörda.
Det är skillnad på att köpa och köpa när det gäller ECB. Än så länge säljer de lika mycket som de köper (dvs steriliserar penningmängden).
Det som "behövs" är att ECB trycker pengar, dvs köper utan att sälja och det verkar faktiskt ECB vara helt emot - det är olagligt och verkar inte positivt för förtroendet.
Jag tror inte att ECB trycker pengar förrän kollapsen är ett faktum (Frankrike nedgraderat och franska 10-åringar över 7% yield samt Italien missat en amortering på statsskulden) och då står marknaden 30% lägre än idag.
Men om det blir helt akut så tror jag man struntar i lagarna.
Förhoppningsvis står det då 30% lägre, men med tanke på marknadens relativa motståndskraft senaste tiden är jag inte säker.
Hur som helst kanske detta till slut ändå blir en konjunkturfråga.
Ekonomin kändes inte urstark ens innan sommaraen, och sedan dess känns det som att man slagit med en hammare på ett korthus upprepade gånger. Hur kan vi undvika recessionen efter allt det här?
Skulle vara intessant om någon kunde göra lite grova beräkningar på hur många "räntehöjningar" som allt negativt sentiment motsvarar. Dvs om vi kunde få bort alla svarta rubriker och istället sjunga "we shall over come", hur många räntehöjningar skulle man då kunna ta och ändå uppleva situationen som ungefär lika illa som nu?
Är dock inte troligt att tyskarna ställer upp utan stora krav på nedskärningar, förmodligen till sist även för frankrike (men är tyska bondmarknaden tillräckligt djup för att kunne öka så pass i värde att alla pengar får plats där? Jag menar har alla pengarna nånstans att fly om man tänker överge frankrike? Eller sätter man hellre in pengarna hos tyska banker som en sista utväg kanske?) men det känns ju som om ekonomin i usa vägrar att gå in i recession. Kan vi verkligen befinna oss i recession utan att veta om det? Finns det inte tillräckligt mycket "ögonblicksstatistik" över ekonomin för att avgöra det nu? Tex jobbskapandet i usa har väl givet omständigheterna inte varit katastrofalt?
Det är klart att man inte kan vara SÄKER på någonting så komplicerat som ekonomiska skeenden, men för mig väger riskerna på nedsidan tyngre än möjligheterna på uppsidan just nu.
Givet historiskt rekordhöga vinstmarginaler, väldigt irriterade löntagare och stater med skatteintäktsbehov, så ska nog underliggande vinstmarginaler ned rejält.
Dessutom lär vi få se recessioner orsakade av skuldbördor och relaterade nedskärningar, så de faktiska vinsterna ska ned mycket mer. I det perspektivet är aktier dyra.
Alltså: stora risker, dyra aktier, allmän riktning nedåt i sentiment, konsumtion, vinstprognoser osv. Det tror jag betyder lägre aktiekurser. Rejält mycket lägre.
Men, se upp för fortsatt hög volatilitet och uppställ på myndigheternas försök att kickstarta ekonomin. Det gäller att siza rätt så man inte blir utstoppad.
Skicka en kommentar