Boräntespreadar

Ibland ser man kommentarer på Di om att bankerna tjänar massa pengar på bundna boräntor jämfört med rörliga. Det stämmer förstås inte, eftersom bankerna matchar sin utlåning och finansiering, oavsett om lånen är rörliga eller bundna. Dessutom måste bankerna ta större höjd för problem med rörliga krediter, dvs större marginal. Jag sitter just nu med en graf framför mig över dessa spreadar i det brittiska banksystemet sedan 2007:
 
Då var den bundna spreaden för 2-åriga lån negativ: -0,3% (nu 2,1%)
Då var den genomsnittliga faktiska spreaden för alla bokunder +0,5% (nu 3,2%)
Då var den rörliga spreaden 1,7% (nu 3,5%)
 
I Sverige har det sett lite annorlunda ut med nära nog nollspreadar för rörliga lån på peaken 2007 och nu ca 1,0-1,2%, men det är långt kvar upp till UK och övriga världens praxis. Det borde det bli ändring på med den nya globala bankregleringen som kräver hänsyn till faktisk durationsrisk i bostadslån (7 ÅR, snarare än 3 månader, oavsett vad lånevillkoren säger). Med UK som mall och 350 punkters spread (3,5%-enheter = 350 baspunkter basis points=bps) så skulle den rörliga boräntan bli ca 4,5% idag (STIBOR+350 bps) och förstås högre i takt med stigande centralbanksränta.
 
Hur högt kan RB höja räntan utan att knäcka ekonomin om bankerna ska ta +50bps i STIBOR och sedan +350bps i spread?