BNP-utveckling Q4, annualiserad
Rapporterat tidigare:
USA: -0,1% (+1,1% väntat)
Rapporterat idag:
Japan -0,4% (+0,4% väntat)
Frankrike -0,3% (-0,2% väntat)
Tyskland -0,6% (-0,5% väntat)
Kommentar från typisk mäklarfirma: Japan’s Q4 GDP print (-0.1%) missed expectations, which is now seen as a positive as its supports the case for aggressive stimulus from the BoJ
Tillägg kl 10:
Italien -0,9% (-0,6% väntat)
Det går bra nu. Mer stimulanser kommer (till skillnad från tidigare?) så nu drar aktiekurserna...
Visar inlägg med etikett USA. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett USA. Visa alla inlägg
torsdag 14 februari 2013
onsdag 30 januari 2013
US GDP -0,1%, första steget på recession, marknad upp 0,5%
OK, marknaden är inte upp efter bnp-siffran, men OMX är upp 0,5% idag, trots BNP-siffran.
Det här är förstås ingen nyhet för mig, i mina ögon har USA varit i recession ett tag, men låtsats inte vara det genom att köra stort budgetunderskott - och förr eller senare kan de inte öka underskottet mer.
Eurostoxx50 är lite känsligare; -0,4% idag och S&P-terminen -0,2%, men i perspektivet av att USAS BNP FALLER så är det bara ännu ett tecken på hur sjuk marknaden blivit av all monetär stimuli.
Det här är förstås ingen nyhet för mig, i mina ögon har USA varit i recession ett tag, men låtsats inte vara det genom att köra stort budgetunderskott - och förr eller senare kan de inte öka underskottet mer.
Eurostoxx50 är lite känsligare; -0,4% idag och S&P-terminen -0,2%, men i perspektivet av att USAS BNP FALLER så är det bara ännu ett tecken på hur sjuk marknaden blivit av all monetär stimuli.
måndag 17 december 2012
Diverse iakttagelser
Kina är upp mer än 10% från botten
Japan upp nästan 15% på en månad
Europa upp 9% (och euron är 4% starkare mot USD)
USA knappt 5%
Men Baltic Dry är ned 29% sedan 28 november
JPY har försvagats nästan 10% på 3 månader
Bensinpriset i USA fortsätter nedåt, ned 16% från toppen i september, -5% senaste månaden
VIX går mest sidledes men visar kanske vissa tendenser att stiga; igår 17,0, i september under 14, i november 15.
EUR/SEK: nästan 8,80, upp 7,5% sedan augusti. Det börjar bli dyrt att semestra i Europa igen... Man kan inte tro att det är kris där och stabilt här.
BBB spread: 181 från 167 i oktober, som lägst 170 i november och en spike till 191 den 23 november. vissa tendenser att ha vänt en fallande trend, precis som VIX, men egentligen mest sidledes. Low point i maj 2011 var också ca 167 innan den drog till 270 i minikrisen den sommaren. Sedan desss har trenden varit nedåt.
Japan upp nästan 15% på en månad
Europa upp 9% (och euron är 4% starkare mot USD)
USA knappt 5%
Men Baltic Dry är ned 29% sedan 28 november
JPY har försvagats nästan 10% på 3 månader
Bensinpriset i USA fortsätter nedåt, ned 16% från toppen i september, -5% senaste månaden
VIX går mest sidledes men visar kanske vissa tendenser att stiga; igår 17,0, i september under 14, i november 15.
EUR/SEK: nästan 8,80, upp 7,5% sedan augusti. Det börjar bli dyrt att semestra i Europa igen... Man kan inte tro att det är kris där och stabilt här.
BBB spread: 181 från 167 i oktober, som lägst 170 i november och en spike till 191 den 23 november. vissa tendenser att ha vänt en fallande trend, precis som VIX, men egentligen mest sidledes. Low point i maj 2011 var också ca 167 innan den drog till 270 i minikrisen den sommaren. Sedan desss har trenden varit nedåt.
måndag 10 december 2012
ISI om USAs pånyttfödelse som tillverkningsland
ISI: "...we still believe in the US Manufacturing Renaissance. Since the beginning of the year, there have been 62 examples of this Renaissance, ie, more than one a week. Last week's examples were Apple announcing it would mfg Macs in the US and Honda announcing it would be a net exporter from the US."
Personligen tycker jag att ISI har tappat "allt" och jag lyssnar inte längre på dem, men de har nog ändå hyggligt rätt om USAs återkomst som tillverkarland.
Personligen tycker jag att ISI har tappat "allt" och jag lyssnar inte längre på dem, men de har nog ändå hyggligt rätt om USAs återkomst som tillverkarland.
onsdag 14 november 2012
Hur man undviker det fiskala stupet
Svaret på allt nedan är att när man undviker fiscal cliff så kör man bara mot ett ännu högre stup med värre skulder, underskott och sparbehov
"Steering clear of the fiscal cliff" - det är vad påstått insatta, intelligenta och välutbildade journalister, ekonomer och andra förståsigpåare pratar om dagarna i ända.
Vad betyder då detta?
Till att börja med, vad är det fiskala stupet, the fiscal cliff? Jo det är summan av de budgetåtgärder som ansamlats under flera år. De består av besparingar och skattehöjningar som har skjutits upp pga akuta kriser men som nu förfaller på samma datum. De uppgår till ca 4% av BNP.
Fakta: USAs budgetunderskott är ca 8-10% av BNP och statsskulden är ca 103% per september 2012. Helst ska statsskulden ned under 70-90%, men åtminstone bör nivån 103% inte öka. För att kvoten inte ska öka får inte skulden öka snabbare än BNP (som nu växer ungefär 3-4% nominellt, men sannolikt lägre nästa år, säg 0%). USA bör alltså minska underskottet från 8% till mellan 0-4% av BNP eller med åtminstone 4% av BNP.
Det ligger automatiska åtgärder (minskade utgifter, höjda skatter) med ganska exakt den storleksordningen (4% av BNP) inför årsskiftet. Detta är alltså något som USA inte bara bör göra och kommer ske automatiskt om det inte stoppas, det är också något som måste göras om inte skuldsituationen och framtida sparbehov ska förvärras.
Ändå pratar ”alla” om att detta måste undvikas, att man ska styra undan från det fiskala stup som en halvering av underskottet innebär. Helst verkar man vilja undvika några som helst besparingar och minskning av underskottet! Folk vill alltså styra bort från stupet och köra uppför en brant backe mot ett ännu värre stup.
Dagens stup skulle man överleva ett fall från, men om man styr undan och kör uppåt kan nästa stup bli riktigt katastrofalt.
Antag 10% underskott i 2013 och 0% nominell tillväxt, då blir skulden 115%/BNP per sista dec 2013. Vad ska man tro om 2014? Recession eller förbättring? Antag att vi är positiva och tror på 3% nominell tillväxt och 8% underskott, då växer skulden till ca 120% av BNP. På den nivån får inte räntesatsen på skulden vara mer än ca 0,8x tillväxten (3%*0,8= ca 2,5% vägd ränta), om den primära (före räntor) budgeten är i balans, för att undvika stigande skuldkvot. Frågan är bara hur man öht ska komma i balans när primärunderskottet är 5-6% och skuldnivån 120% (samma skuld som Grekland hade när det gick helt över styr till dagens 180% trots att den privata delen nyligen halverades).
Om man skär i budgeten med 5-6% för att komma i primär balans så minskar BNP med ungefär lika mycket i första steget, säg 5%, så skuldkvoten stiger ändå till nästan samma nivå som om man inte sparar.
Sen ska man inte glömma att USA har en mängd automatiska kostnadsprogram (Medicare, Medicaid, Obamacare, pensioner) som successivt leder till allt större primärt underskott och som diskonterat till idag egentligen betyder sisådär 400% extra statsskuld i förhållande till BNP. USA är bankrutt och kommer bara undan genom att antingen skära bort alla löften till gamla och sjuka eller säga till kineser, japaner och Fed att USA inte kommer betala. Alternatit kan man trycka pengar som om det inte fanns någon morgondag. När Kina och Japan inser att USA inte kommer vara seriösa så slutar de köpa räntepappren och USAs valuta kollapsar (mot alla valutor och tillgångar [tex guld] som inte gör samma sak).
Frågan är hur lång tid det tar... Vad gör USAs kongress? Kommer de enkelt fortsätta att höja skuldtaket tex? Blir det chicken race/brinkmanship var 6e månad eller kommer man överens om längre lösningar?
"Steering clear of the fiscal cliff" - det är vad påstått insatta, intelligenta och välutbildade journalister, ekonomer och andra förståsigpåare pratar om dagarna i ända.
Vad betyder då detta?
Till att börja med, vad är det fiskala stupet, the fiscal cliff? Jo det är summan av de budgetåtgärder som ansamlats under flera år. De består av besparingar och skattehöjningar som har skjutits upp pga akuta kriser men som nu förfaller på samma datum. De uppgår till ca 4% av BNP.
Fakta: USAs budgetunderskott är ca 8-10% av BNP och statsskulden är ca 103% per september 2012. Helst ska statsskulden ned under 70-90%, men åtminstone bör nivån 103% inte öka. För att kvoten inte ska öka får inte skulden öka snabbare än BNP (som nu växer ungefär 3-4% nominellt, men sannolikt lägre nästa år, säg 0%). USA bör alltså minska underskottet från 8% till mellan 0-4% av BNP eller med åtminstone 4% av BNP.
Det ligger automatiska åtgärder (minskade utgifter, höjda skatter) med ganska exakt den storleksordningen (4% av BNP) inför årsskiftet. Detta är alltså något som USA inte bara bör göra och kommer ske automatiskt om det inte stoppas, det är också något som måste göras om inte skuldsituationen och framtida sparbehov ska förvärras.
Ändå pratar ”alla” om att detta måste undvikas, att man ska styra undan från det fiskala stup som en halvering av underskottet innebär. Helst verkar man vilja undvika några som helst besparingar och minskning av underskottet! Folk vill alltså styra bort från stupet och köra uppför en brant backe mot ett ännu värre stup.
Dagens stup skulle man överleva ett fall från, men om man styr undan och kör uppåt kan nästa stup bli riktigt katastrofalt.
Antag 10% underskott i 2013 och 0% nominell tillväxt, då blir skulden 115%/BNP per sista dec 2013. Vad ska man tro om 2014? Recession eller förbättring? Antag att vi är positiva och tror på 3% nominell tillväxt och 8% underskott, då växer skulden till ca 120% av BNP. På den nivån får inte räntesatsen på skulden vara mer än ca 0,8x tillväxten (3%*0,8= ca 2,5% vägd ränta), om den primära (före räntor) budgeten är i balans, för att undvika stigande skuldkvot. Frågan är bara hur man öht ska komma i balans när primärunderskottet är 5-6% och skuldnivån 120% (samma skuld som Grekland hade när det gick helt över styr till dagens 180% trots att den privata delen nyligen halverades).
Om man skär i budgeten med 5-6% för att komma i primär balans så minskar BNP med ungefär lika mycket i första steget, säg 5%, så skuldkvoten stiger ändå till nästan samma nivå som om man inte sparar.
Sen ska man inte glömma att USA har en mängd automatiska kostnadsprogram (Medicare, Medicaid, Obamacare, pensioner) som successivt leder till allt större primärt underskott och som diskonterat till idag egentligen betyder sisådär 400% extra statsskuld i förhållande till BNP. USA är bankrutt och kommer bara undan genom att antingen skära bort alla löften till gamla och sjuka eller säga till kineser, japaner och Fed att USA inte kommer betala. Alternatit kan man trycka pengar som om det inte fanns någon morgondag. När Kina och Japan inser att USA inte kommer vara seriösa så slutar de köpa räntepappren och USAs valuta kollapsar (mot alla valutor och tillgångar [tex guld] som inte gör samma sak).
Frågan är hur lång tid det tar... Vad gör USAs kongress? Kommer de enkelt fortsätta att höja skuldtaket tex? Blir det chicken race/brinkmanship var 6e månad eller kommer man överens om längre lösningar?
måndag 21 juni 2010
ISI och double dip
ISI påpekar i e.m. att man ofta (felaktigt) spår double dip [t.ex. min best guess just nu] under återhämtningsfasen:
Double-Dip Concerns Common in US Recoveries
In 1991, GDP slowed to +1.7% and +1.6% in the 2nd and 3rd quarters of recovery. (The mfg PMI fell from 54.9% to 46.8%.) Growth in the next year of recovery, was +4.3%. In 2002, GDP slowed to +0.1% and +1.6% in the 4th and 5th quarters of recovery. Growth in the next year averaged +4.1%.
And because of revisions, judging the pace of recovery is particularly difficult. For example, GDP in 1Q of 1992 was originally reported to be +2.9% -- now +4.5%. GDP in 2Q was originally reported to be +1.5% -- now +4.3%, and 3Q was +2.7% -- now +4.2%.
Double-Dip Concerns Common in US Recoveries
In 1991, GDP slowed to +1.7% and +1.6% in the 2nd and 3rd quarters of recovery. (The mfg PMI fell from 54.9% to 46.8%.) Growth in the next year of recovery, was +4.3%. In 2002, GDP slowed to +0.1% and +1.6% in the 4th and 5th quarters of recovery. Growth in the next year averaged +4.1%.
And because of revisions, judging the pace of recovery is particularly difficult. For example, GDP in 1Q of 1992 was originally reported to be +2.9% -- now +4.5%. GDP in 2Q was originally reported to be +1.5% -- now +4.3%, and 3Q was +2.7% -- now +4.2%.
onsdag 2 juni 2010
PMI toppar... och börsen också? Njae
Här är en anledning/symptom (beroende på åsikt om kausalitetsriktningen) till att börsen är så sur. PMI i Kina, USA och Europa har toppat (kanske).
PMI mäter inköpschefers syn på ekonomisk aktivitet och tillsammans med andra Ledande Indikatorer (LEI) korrelerar PMI-talen ganska bra med börsen (PMI, LEI och börsen är alla ungefär ett halvår framåtblickande)
Jag tycker att börsen redan har fallit och att eventuellt peakande PMIs inte är så intressant. Visserligen är det så att det kan falla ännu mer... och om det blir riktigt svag ekonomi nästa år pga besparingar, högre räntor, rädda konsumenter osv och vinstprognoserna då t.ex. missar med 30%, ja då finns det sannolikt anledning att trycka ned kurserna ytterligare.NU anser jag att det är för tidigt att handla på eventuell recession och extrema prognosmissar. Det brukar inte funka så (djup analys :). Särskilt inte som det som sagt redan har fallit ganska ordentligt.
Dessutom vill jag ju ha en uppgång först så jag kan sälja inför vad som förhoppningsvis då blir en överraskande recession. Hur ska jag annars kunna leverera bra avkastning till kunderna?
fredag 27 februari 2009
USAs BNP för Q4: -6,2% (reviderad)
Nu är USAs BNP-tillväxt för Q4 reviderad till -6,2%
DÅ måste det ha bottnat! [ironi]
Köp köp köp. Varför inte köpa Swedbank på 23,00 t.ex.? (he he). Den verkar ha bottnat på 22,70 för en stund sen...
Jag är på lite fredagshumör idag, så ursäkta den opolerade stilen.
fredag 15 augusti 2008
Två av problemen med USA
Bankerna har ökat kraven på låntagarna, men gamla lånelöften gör att åtstramningen ännu inte har märkts - snarare har lånetillväxten ökat p.g.a. ett antal faktorer (låntagarna passar på innan det blir omöjligt att låna, bankerna har tvingats ta upp tidigare undangömda lån, svårare att värdepapperisera)Grafen över lending standards indikerar att det kommr bli riktigt svåra tider framöver och hittills har det alltså inte ens börjat.
Samtidigt är inflationen på sin högsta nivå på flera decennier, vilket hindrar centralbanken från att stimulera ekonomin så mycket som den skulle vilja.
Giftigt.
Sen ska vi inte glömma att Europas tillväxt är den lägsta sen mätningarna började (Eurozone GDP). Senaste siffran är annualiserat -0,8% i andra kvartalet:
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)