Vad krävs för att bli en bra förvaltare?
1. förmåga att ha rätt (eller är det toleransen att ha fel som är det viktigaste. jag blir aldrig säker på det)
2. uthållighet och magstyrka att invänta att "andra" ska förstå vad som är rätt, dvs man måste uthärda att ha fel ett tag (alternativt måste man ha den onaturliga instinkten att ta sin stopp loss i tid när man har fel. det är extra svårt eftersom man naturligt bara ser stödjande information när man aktivt borde söka motsatsen)
3. Med tanke på ambivalensen i de första två centrala punkterna krävs att man a) anpassar storleken på sina investeringar så man alltid får "spela" nästa omgång även om man först förlorar och b) tar sin stop loss förr eller senare även om man är övertygad om att man har rätt - också det för att få spela igen i nästa omgång
Ovanstående hjälper förhoppningsvis precis INGEN, utan är självklarheter. Vad kan det då vara som krävs egentligen?
Det kan faktiskt vara så att det är punkterna ovan som gäller trots allt, men på ett högre plan. Att "ha rätt" som i punkt 1 innefattar ett system för att insamla och behandla information så att summan av vinsterna blir större än förlusterna samt att det tillräckligt ofta är värt att uthärda initiala förluster eftersom man oftare har rätt än fel, samt tar bets med rätt size givet risknivån i investeringen. I korthet blir det:
I: Samla och bearbeta information - all relevant information (jag gör det intuitivt och ad hoc snarare än systematiskt, men jag gör det hela tiden så mängden information är i linje med min maximala mentala kapacitet)
II: Never go fo gold (alltid liten size på alla investeringar - ta inte genvägar)
III: Belåna dig inte mer än 100% och blanka inte mer än 50%. Det ger utrymme för 100% fel innan kapitalet är utraderat.
Det svåraste verkar vara (I). Alla gör olika, ingen har en helt säker metod och framför allt är många skeptiska inför min metod. Den som läst om Dirk Gentley och hans holistiska detektivbyrå förstår lite hur jag tänker och det skrämmer en del investerare och lockar andra.
Jag kör inte club deals och jag är isolerad mot group think och hype. Jag kan dock missa en del uppenbar allmän och offentlig information eftersom jag inte söker eller skannar systematiskt, men i gengäld hittar jag andra datapunkter och samband. Så, vad gör jag? Jag tror jag har beskrivit det förr, men här är "metoden" igen.
1. gedigen ekonomisk utbildning (för att förstå termer och inte minst vilka samband andra tror på)
2. grundmurat intresse för naturvetenskap, matematik, fysik, filosofi m.fl. grenar som syftar till att hitta sanningen
3. läs mycket, både vad andra läser och vad andra inte läser, t.ex:
Financial Times varje dag för att vara on-line med andras tänk
The Economist varje vecka av samma orsak, men lite djupare och med helikopterperspektiv
Böcker i ekonomisk historia ("Bull", "Tomorrow's Gold", "The Great Crash", "Lords of Finance" osv)
Andra böcker i finansmiljö ("Liar's Poker", "City Boy", "Hedgehogging", "The big short")
"läs" grafer över alla variabler du kan komma på: valutor, räntor, spreadar, aktier, index, inflation, arbete, produktion, fraktpriser, råvaror.
Marknadsbrev och kommentarer av sådana som Mauldin, Faber, Hickey, Roubini, Buffett
Analyser och makrorapporter från analyshusen (Goldman, Deutsche, Morgan Stanley, Nomura mfl)
4. bearbeta översiktligt och intuitivt informationen du kommer över: Fundera över hur variabler och skeenden hänger ihop. Rita mind maps över "samhället", "världen", "ekonomin", fundamentalt oljepris, oljeproduktionskostnad, guldpris, guldproduktion osv. Rita, tänk, diskutera. Börja från början. Hur gjorde Robinson när han byggde sin ekonomi. Kunde han använda Keynes modeller om han hamnade i recession? Blev det annorlunda när Fredag dök upp?
5. bearbeta infon ännu mer detaljerat: bygg BNP-beräkningar, koppla till aggregerad bolagsvinst, huspriser, inkomster, konsumtion, lån. Bygg bolagsmodeller och räkna på intäkter, kostnader, vinster, rörelsekapital och kassaflöden. Fundera över vad de faktiska drivkrafterna bakom raderna i RR och BR är. Varför har Ericsson sina intäkter och hur kommer de utvecklas? (telefonföretagen vill serva sina kunder med bra nät, men Ericsson har också konkurrenter. Intäkterna fördelas på produkter och tjänster och hur ser Portersituationen ut för respektive typ ut.). Hur ser kostnadssituationen ut (energi, personal, råvaror)? När du byggt modeller vill du alltid veta mer om inputvariablerna och då går du naturligt tillbaka till punkterna 3 och 4 med nförnyad läsinspiration.
Punkt fem syftar endast delvis till att förstå verkligheten och beräkna absoluta värden, men mycket viktigare är att lista ut vad andra tror och tänker. Framför allt ger det inspiration att läsa mer, tänka mer, hålla hjärnan i form och ge det undermedvetna impulser att agera på. Det är inte meningen att du ska beräkna värdet på Ericsson med en DCF-modell och sen investera i aktien om ditt värde är högre än analytikernas och marknadspriset, eller om din vinstprognos ligger 5% över genomsnittet. Tanken är istället att du samlar och bygger och läser för att det är stimulerande och att din storhjärna, det undermedvetna, intuitionen ska få en bas att ge dig andra investeringsidéer ifrån.
Sen får man kompletterat allt "stor"-tänk med lite triangulering mellan analyser, marknadspriser, informationssläpp, värderingsmultiplar, prognoser, aktielånenivåer, kvartalsrapporter, analytikermomentum osv inför de faktiska investeringarna...
fredag 30 april 2010
onsdag 28 april 2010
Sju procents korrektion hittills...
...lika mycket till vore trevligt.
Min kortposition via säljoptioner har gett ordentlig utdelning senaste dygnet (och veckan). Europaindex har totalt fallit 7% sedan toppen 15-16 april och drygt 6% sen intradagpeaken 21 april. Jag är dock glad att det inte är Sverige jag blankat för inget verkar kunna stoppa OMX.
Vem är det vi tror vi ska exportera till om Europa imploderar? Rapporterna är starka NU förstås, men det är ju redan känt. Hur kul är det om ett år - med höga räntor och sämre vinstutveckling än man tror just nu.
Min kortposition via säljoptioner har gett ordentlig utdelning senaste dygnet (och veckan). Europaindex har totalt fallit 7% sedan toppen 15-16 april och drygt 6% sen intradagpeaken 21 april. Jag är dock glad att det inte är Sverige jag blankat för inget verkar kunna stoppa OMX.
Vem är det vi tror vi ska exportera till om Europa imploderar? Rapporterna är starka NU förstås, men det är ju redan känt. Hur kul är det om ett år - med höga räntor och sämre vinstutveckling än man tror just nu.
måndag 26 april 2010
Plus och minus från MS
Morgan Stanley igår (lite blandat och nyanserat; långa nu/tills vidare men med baissig underton på slutet [-20%-ras förr eller senare för aktier]):
Finally, the rally has continued despite lingering sovereign debt concerns. Yes, clearly European-centered stress is hurting expectations for a European recovery. Otherwise, it seems that the market sees sovereign risk as contained now as sub-prime risk was in 2007. There may even be imminent 'good news' if the IMF supports Greece. However, our reading of history suggests that the IMF injecting liquidity is will not change a dire medium-term prognosis.
We are overweight risk assets. We are waiting for the leading indicators to moderate. For now, most are near, or at, cycle highs. Our US macro team expects that the manufacturing ISM index will rise again in April (reported May). When we move, however, we'll be aiming to avoid a 20%-plus set-back in equities. We think that that is coming. The structural problems remain, and we still think that earnings will disappoint in 2011.
Tactically, there may be a pause. Sentiment has improved markedly. It seems investors have tilted more to cyclical sectors (clearly reflected in recent performance), and hedge funds have added leverage. (However, we think the change in sentiment has been more dramatic than the change in positioning as last year's rally had already dragged in many bears. What's changed is that those holders are now less bearish.)
Moreover, it's difficult to imagine the splendid mix of better bottom-up and top-down news continuing far into May.
Finally, the rally has continued despite lingering sovereign debt concerns. Yes, clearly European-centered stress is hurting expectations for a European recovery. Otherwise, it seems that the market sees sovereign risk as contained now as sub-prime risk was in 2007. There may even be imminent 'good news' if the IMF supports Greece. However, our reading of history suggests that the IMF injecting liquidity is will not change a dire medium-term prognosis.
We are overweight risk assets. We are waiting for the leading indicators to moderate. For now, most are near, or at, cycle highs. Our US macro team expects that the manufacturing ISM index will rise again in April (reported May). When we move, however, we'll be aiming to avoid a 20%-plus set-back in equities. We think that that is coming. The structural problems remain, and we still think that earnings will disappoint in 2011.
Tactically, there may be a pause. Sentiment has improved markedly. It seems investors have tilted more to cyclical sectors (clearly reflected in recent performance), and hedge funds have added leverage. (However, we think the change in sentiment has been more dramatic than the change in positioning as last year's rally had already dragged in many bears. What's changed is that those holders are now less bearish.)
Moreover, it's difficult to imagine the splendid mix of better bottom-up and top-down news continuing far into May.
Baisse från Wolfe Trahan
Lite baisseinspiration från dagens Wolfe Trahan
In this case, we think China’s market is a great blueprint for what to expect in other countries when their leading indicators peak (in the U.S. economy very shortly?). If you wind the clock back a bit, sentiment for stocks was ebullient in China last fall when cyclical sectors of the market were leading the charge. Then something changed; leading indicators of the economy peaked and began to lose momentum. The Chinese equity market is down 12% since then, while cyclicals and financials have lagged badly.
China is the blueprint for the rest of the world in 2010. It just got to a peak in LEIs before all others.
Jag ligger kvar kort, för den som undrar.
In this case, we think China’s market is a great blueprint for what to expect in other countries when their leading indicators peak (in the U.S. economy very shortly?). If you wind the clock back a bit, sentiment for stocks was ebullient in China last fall when cyclical sectors of the market were leading the charge. Then something changed; leading indicators of the economy peaked and began to lose momentum. The Chinese equity market is down 12% since then, while cyclicals and financials have lagged badly.
China is the blueprint for the rest of the world in 2010. It just got to a peak in LEIs before all others.
Jag ligger kvar kort, för den som undrar.
Etiketter:
baisse,
Kina,
kort,
leading indicators,
säljläge,
Wolfe Trahan
onsdag 21 april 2010
Greklands 10 yr bond yield 8,30%
Greklands bond yield har stigit till 8,292% idag... trots att EU och IMF har en backstop på 30-45 miljarder euro till ca 5%. Det betyder att marknaden misstror inte bara Grekland utan hela systemet, att EU i slutänden inte vill eller kan (har råd) att finansiera Grekland och grisarnas underskott. Portugals tioåring bryter också upp idag till 4,82% (högsta sedan 2002, exkl sommaren 08 på 5,14%) och t.o.m. Spaniens bonds (3,89%) visar vissa tendenser till oro.
Jag säljer - och mina optioner ger dessutom utdelning - så nu är jag nettokort, men det finns gott om utrymme kvar för den som vill hänga med ner. Jag tror nu att det blir en ganska stor nedresa, kanske nya årslägsta via en två- eller trestegsraket nedåt?
Jag säljer - och mina optioner ger dessutom utdelning - så nu är jag nettokort, men det finns gott om utrymme kvar för den som vill hänga med ner. Jag tror nu att det blir en ganska stor nedresa, kanske nya årslägsta via en två- eller trestegsraket nedåt?
fredag 16 april 2010
Vulkanaska och Goldmanstrul
Det är inte rättvist och det fanns förstås inte med i analysen, men på kort sikt spelar vulkanutbrottet med dess effekter på flygbolag, resebyråer, turistintäkter, export osv. mig i händerna. Stämningen av Goldman Sachs verkar dessutom ha gett ännu större negativ påverkan på börskurserna.
Jag är förvånad över den stora reaktionen. Om det bara är så att Goldman i några fall sålde instrument vars enda syfte var att tillåta andra kunder att investera i instrumentets undergång och detta ska rättas till med ett skadestånd på några hundra miljoner till några miljarder USD så är det knappast värt 2-3% kursras för hela världen eller ens 10-15% för Goldman. Däremot kan det betyda att allmänhet och myndigheter blir ännu aggressivare i sin reglering av finansindustrin. Det skulle till att börja med väsentligt sänka värdet på 20-25% av börsvärdet och i andra skedet medföra större spreadar och dyrare lån, lägre tillväxt och lägre vinster för alla bolag.
Det låter dock långsökt så jag tror snarare att kursfallen betyder att marknaden helt enkelt var stretchad och redo för en korrektion vid minsta knuff. Frågan är om det blir en dag, två eller kanske tre eller t.o.m. början på något större.
Kanske blir det faktiskt något större. Grodan ligger ju redan i det allt varmare vattnet så det är bara en tidsfråga innan kraschen (Grodan är ekonomin, vattnet är den ökande lånebördan. Kraschen är när vattnet kokar och grodan dör utan att fatta vad som hände). DÄREFTER kan vi få en omstart och bli räddade av teknologi, befolkningstillväxt, entreprenörskap osv (se tidigare inlägg om teknopositiv framtidssyn). Jag är emellertid inte alls säker, därav min wishywashy positionering med en neutral portfölj kryddad med säljoptioner. Just nu ser det bra ut, men det kan lika gärna studsa upp igen på måndag för själva nyheterna (Goldman, vulkanaskan) är inte särskilt betungande i sig.
PIIIGS:en (tre 'i') däremot, och Japan, UK och t.o.m. USA däremot är på riktigt. Vem ska finansiera dem? Kina? Tyskland? Det måste inte ske nu (lånekatharsisen). Japan har om något visat att det kan dröja decennier och att skuldbördan kan nå 200% av BNP utan kris, men Greklands 10-årsbond antyder att vi är nära gränsen för obligationsköparnas tålamod. Inte ens inför ett lilliputtland som Grekland med bara 13% underskott och 100% statsskuld och med både EU och IMF som garanter kan de låna till en tillräckligt bra ränta och övriga "grisar" står på kö - alla med 10-12% underskott och 100% statsskuld.
/mer och mer baissig igen
Jag är förvånad över den stora reaktionen. Om det bara är så att Goldman i några fall sålde instrument vars enda syfte var att tillåta andra kunder att investera i instrumentets undergång och detta ska rättas till med ett skadestånd på några hundra miljoner till några miljarder USD så är det knappast värt 2-3% kursras för hela världen eller ens 10-15% för Goldman. Däremot kan det betyda att allmänhet och myndigheter blir ännu aggressivare i sin reglering av finansindustrin. Det skulle till att börja med väsentligt sänka värdet på 20-25% av börsvärdet och i andra skedet medföra större spreadar och dyrare lån, lägre tillväxt och lägre vinster för alla bolag.
Det låter dock långsökt så jag tror snarare att kursfallen betyder att marknaden helt enkelt var stretchad och redo för en korrektion vid minsta knuff. Frågan är om det blir en dag, två eller kanske tre eller t.o.m. början på något större.
Kanske blir det faktiskt något större. Grodan ligger ju redan i det allt varmare vattnet så det är bara en tidsfråga innan kraschen (Grodan är ekonomin, vattnet är den ökande lånebördan. Kraschen är när vattnet kokar och grodan dör utan att fatta vad som hände). DÄREFTER kan vi få en omstart och bli räddade av teknologi, befolkningstillväxt, entreprenörskap osv (se tidigare inlägg om teknopositiv framtidssyn). Jag är emellertid inte alls säker, därav min wishywashy positionering med en neutral portfölj kryddad med säljoptioner. Just nu ser det bra ut, men det kan lika gärna studsa upp igen på måndag för själva nyheterna (Goldman, vulkanaskan) är inte särskilt betungande i sig.
PIIIGS:en (tre 'i') däremot, och Japan, UK och t.o.m. USA däremot är på riktigt. Vem ska finansiera dem? Kina? Tyskland? Det måste inte ske nu (lånekatharsisen). Japan har om något visat att det kan dröja decennier och att skuldbördan kan nå 200% av BNP utan kris, men Greklands 10-årsbond antyder att vi är nära gränsen för obligationsköparnas tålamod. Inte ens inför ett lilliputtland som Grekland med bara 13% underskott och 100% statsskuld och med både EU och IMF som garanter kan de låna till en tillräckligt bra ränta och övriga "grisar" står på kö - alla med 10-12% underskott och 100% statsskuld.
/mer och mer baissig igen
Etiketter:
Goldman Sachs,
Grekland,
Island,
säljläge
Möjlig baisse...
Den här grafen kan vara nyckeln till en större baisse i år. Greklands 10-årsränta stiger igen – trots EU-löfte om backstop, vilket betyder att de inte (själva) kan emittera egna obligationer för att rulla sina skulder och täcka upp för underskotten i budget och balans.
De måste alltså utnyttja EUs och IMFs stöd för att få låna billigt nog (ca 5% ränta istället för 7+). Det betyder att enbart löftet/garantin från EU inte räcker för att investerarna ska låna ut pengar till Grekland på lång sikt. Det gör också att övriga grisar (PIIGS-länderna samt UK) inte heller kan räkna med att deras räntor hålls i schack så enkelt, utan de måste också låna från EU (i praktiken Frankrike och Tyskland i slutänden) snarare än själva med hjälp av en EU-garanti.
DÅ börjar det bli riktigt dyrt för EU och frågan är om Tyskland verkligen har råd (och viljan) att stötta så stora länder som Spanien och Italien för att inte tala om UK. Kommer Kina till undsättning?.. och hur går det då för USA som ju lever på Kinas välvilja? Inte ens Kina har oändligt mycket pengar - särskilt inte nu (se senaste månaden då Kina hade handelsunderskott) då de vill skruva om landet mer mot inhemsk konsumtion och kanske ska tillåta en starkare valuta.
torsdag 15 april 2010
Fortfarande neutral - hoppas på korrektion
Börsen fortsätter att jobba sig uppåt. Inflödena är stora både i Sverige och utomlands. Privatspararna verkar ha fått luft. Jag kan bara hoppas att det markerar slutspurten för den här gången - med betoning på "slut".
Jag hör "Goldilocks" nämnas allt oftare; styrräntorna ska hållas låga samtidigt som man ser allt fler tecken på ekonomisk återhämtning, bra bolagsrapporter, ökad vilja till investering, men fortfarande tveksam arbetsmarknad (vilket är det som håller styrräntorna låga). Om resultatprognoserna och ränteprognoserna håller är aktier billiga - det har jag sagt många gånger i vår. Orsaken till att jag ändå sålde när jag var inne i ett vinnande streak var min oro för stigande bond yields som skulle hämma tillväxten samtidigt som det gör aktier relativt sett mindre attraktiva. med andra ord motsatsen till Guldlocks lagomekonomi. För höga räntor och för låg tillväxt... på samma gång.
Nu vet jag inte vad jag ska tro, men mitt nästa move är nog att sälja - inte att köpa in mig på en korrektion. "Balansräkningen" med plus och minus kan ni hitta i tidigare inlägg. Den är densamma, jag bara tolkar den mer negativt nu.
Obligationerna ska ut på marknaden - från stater, bolag och banker och då måste man betala mer från utgivarnas sida, dvs högre ränta. Det blir mer attraktivt med bonds över aktier, det blir färre projekt som blir intressanta, tillväxten lägre, skatterna högre (för att minska underskotten när räntan stiger) osv. Flera länder ligger nära bristningsgränsen och lika enkelt som jag ville bortse från problemet förr, säger jag nu att vi snarare står på fel sida av tipping point. Grekland är bara första steget, första symptomet och medvetna om det gör man allt för att hindra dominobrickan från att falla (ändå stiger Greklands bond yield).
Om marknadsräntorna stiger (t.ex. pga bristande förtroende från investerarna) när många länder har både stora underskott och omkring 100% statsskuld så eskalerar problemet bortom kontroll, pga att allt högre räntekostnader äter upp allt mer av budgeten, om man inte genomför drakoniska besparingsprogram med djup recession som följd (vilket kräver ännu större besparingar och ännu djupare recession). Hittills har långräntorna hållits artificiellt låga genom centralbankernas QE, men växande centralbanksbalansräkningar och fortsatta underskott och stigande statsskulder har en bortre gräns där investerarna sätter stopp. Sånt här kan förstås alltid dröja fem år till innan det blir relevant och jag kan knappast säga att det är i maj 2010 korrektionen börjar, men det är många hundra miljarder mer än vanligt som ska finansieras under andra halvåret 2010 och det är oklart vem som egentligen ska köpa obligationerna...
Jag gillar ju tydligen att kämpa i motvind och nu ställer jag mig närmare säljknappen och planerar att successivt trycka ner mig i baissehålet. The trend is not my friend.
Jag hör "Goldilocks" nämnas allt oftare; styrräntorna ska hållas låga samtidigt som man ser allt fler tecken på ekonomisk återhämtning, bra bolagsrapporter, ökad vilja till investering, men fortfarande tveksam arbetsmarknad (vilket är det som håller styrräntorna låga). Om resultatprognoserna och ränteprognoserna håller är aktier billiga - det har jag sagt många gånger i vår. Orsaken till att jag ändå sålde när jag var inne i ett vinnande streak var min oro för stigande bond yields som skulle hämma tillväxten samtidigt som det gör aktier relativt sett mindre attraktiva. med andra ord motsatsen till Guldlocks lagomekonomi. För höga räntor och för låg tillväxt... på samma gång.
Nu vet jag inte vad jag ska tro, men mitt nästa move är nog att sälja - inte att köpa in mig på en korrektion. "Balansräkningen" med plus och minus kan ni hitta i tidigare inlägg. Den är densamma, jag bara tolkar den mer negativt nu.
Obligationerna ska ut på marknaden - från stater, bolag och banker och då måste man betala mer från utgivarnas sida, dvs högre ränta. Det blir mer attraktivt med bonds över aktier, det blir färre projekt som blir intressanta, tillväxten lägre, skatterna högre (för att minska underskotten när räntan stiger) osv. Flera länder ligger nära bristningsgränsen och lika enkelt som jag ville bortse från problemet förr, säger jag nu att vi snarare står på fel sida av tipping point. Grekland är bara första steget, första symptomet och medvetna om det gör man allt för att hindra dominobrickan från att falla (ändå stiger Greklands bond yield).
Om marknadsräntorna stiger (t.ex. pga bristande förtroende från investerarna) när många länder har både stora underskott och omkring 100% statsskuld så eskalerar problemet bortom kontroll, pga att allt högre räntekostnader äter upp allt mer av budgeten, om man inte genomför drakoniska besparingsprogram med djup recession som följd (vilket kräver ännu större besparingar och ännu djupare recession). Hittills har långräntorna hållits artificiellt låga genom centralbankernas QE, men växande centralbanksbalansräkningar och fortsatta underskott och stigande statsskulder har en bortre gräns där investerarna sätter stopp. Sånt här kan förstås alltid dröja fem år till innan det blir relevant och jag kan knappast säga att det är i maj 2010 korrektionen börjar, men det är många hundra miljarder mer än vanligt som ska finansieras under andra halvåret 2010 och det är oklart vem som egentligen ska köpa obligationerna...
Jag gillar ju tydligen att kämpa i motvind och nu ställer jag mig närmare säljknappen och planerar att successivt trycka ner mig i baissehålet. The trend is not my friend.
Etiketter:
Quantitative easing,
recession,
statsskuld,
säljläge
onsdag 14 april 2010
DayTradern i graven pga Realtid
Sorgligt
-faktiskt mer nedstämmande än min egen icke-långa portfölj den senaste tiden
Jag kan fortfarande inte bestämma mig, utan ligger kvar neutral med nedsidesskydd. Jag vill att det ska ner, men jag vet inte om jag tror på det längre. Jag hoppas ändå lite fortfarande, men de positiva faktorerna är många och bra... och alltså inte på min sida.
-faktiskt mer nedstämmande än min egen icke-långa portfölj den senaste tiden
Jag kan fortfarande inte bestämma mig, utan ligger kvar neutral med nedsidesskydd. Jag vill att det ska ner, men jag vet inte om jag tror på det längre. Jag hoppas ändå lite fortfarande, men de positiva faktorerna är många och bra... och alltså inte på min sida.
onsdag 7 april 2010
Bull från Goldman
Goldman Sachs har följande att säga idag. De pratar om Goldilocks och hur inflationen kommer överraska på nedsidan, tillväxten på uppsidan och samtidigt Fed hålla styrräntan kring noll längre än de felsta tror (sannolikt hela 2011). DET vore bullish för aktier... och här sitter jag med xxx full med säljisar:
Hatzius: Our most controversial call, that the Fed will keep short-term rates near zero through 2010 and, more likely than not, 2011 as well, rests on three pillars – slow growth, lower inflation & Fed’s dual mandate. Jan Hatzius: Our most controversial view remains that Fed officials will keep short-term rates near zero through 2010 and, more likely than not, 2011 as well. This forecast rests on three pillars:
a) A more "U-shaped" pattern for the recovery in GDP and employment in 2010, as the loss of the boost from the inventory cycle and fiscal stimulus outweigh the private sector healing, at least in the near term.
b) Lower inflation for any given level of GDP and employment, as our models say that inflation depends much more on the level than the change of the output/unemployment gap.
c) We take Fed officials at their word when they say that they pursue a dual mandate of inflation and maximum sustainable employment; in particular, the latter part of the mandate refers to the level of employment relative to potential, not the growth rate.
Our conviction in our Fed call remains high – less confidence in growth pillar – but more confidence in inflation & Fed’s dual mandate pillars. Hatzius cont’d: Where do we stand after the most recent data and Fed comments? a) We have become a little less confident in the low growth pillar. The nonmanufacturing ISM survey—which should be less affected by the inventory cycle than its factory counterpart—as well as the ongoing strength in the consumer spending data suggest that the growth of final demand might be picking up by more than built into our forecast.
This would likely mean somewhat faster growth in real GDP than the 2% in Q2 and 1½% in Q3/Q4 that we are currently forecasting. If so, the labor market would probably also recover a bit faster than our forecast, and the unemployment rate might well already have peaked. b) In contrast, our confidence in the inflation pillar has grown further. Most measures of underlying inflation have been very soft in recent months. The best illustration is probably the Dallas Fed’s trimmed-mean PCE index, a statistically based measure of core inflation that eliminates the most extreme price movements in each month. It has risen just 1.0% over the past year and only 0.6% (annualized) over the past 3 months.
Along similar lines, nominal wage growth has also slowed sharply in recent months, with average hourly earnings recording their first month-to-month fall since 2003 in March. c) We also feel very good about the policy pillar, especially following the FOMC minutes. They revealed that “nearly all” FOMC members were in favor of retaining the “extended period” language on interest rates; thus, other FOMC members disagree with KC Fed President Hoenig’s view that an early move to slightly higher rates is needed to prevent a renewed bubble. We were also struck by the view of “a few” members that tightening too early is more dangerous than tightening too late, given the zero bound on nominal rates. We couldn’t agree more.
Hatzius: Our most controversial call, that the Fed will keep short-term rates near zero through 2010 and, more likely than not, 2011 as well, rests on three pillars – slow growth, lower inflation & Fed’s dual mandate. Jan Hatzius: Our most controversial view remains that Fed officials will keep short-term rates near zero through 2010 and, more likely than not, 2011 as well. This forecast rests on three pillars:
a) A more "U-shaped" pattern for the recovery in GDP and employment in 2010, as the loss of the boost from the inventory cycle and fiscal stimulus outweigh the private sector healing, at least in the near term.
b) Lower inflation for any given level of GDP and employment, as our models say that inflation depends much more on the level than the change of the output/unemployment gap.
c) We take Fed officials at their word when they say that they pursue a dual mandate of inflation and maximum sustainable employment; in particular, the latter part of the mandate refers to the level of employment relative to potential, not the growth rate.
Our conviction in our Fed call remains high – less confidence in growth pillar – but more confidence in inflation & Fed’s dual mandate pillars. Hatzius cont’d: Where do we stand after the most recent data and Fed comments? a) We have become a little less confident in the low growth pillar. The nonmanufacturing ISM survey—which should be less affected by the inventory cycle than its factory counterpart—as well as the ongoing strength in the consumer spending data suggest that the growth of final demand might be picking up by more than built into our forecast.
This would likely mean somewhat faster growth in real GDP than the 2% in Q2 and 1½% in Q3/Q4 that we are currently forecasting. If so, the labor market would probably also recover a bit faster than our forecast, and the unemployment rate might well already have peaked. b) In contrast, our confidence in the inflation pillar has grown further. Most measures of underlying inflation have been very soft in recent months. The best illustration is probably the Dallas Fed’s trimmed-mean PCE index, a statistically based measure of core inflation that eliminates the most extreme price movements in each month. It has risen just 1.0% over the past year and only 0.6% (annualized) over the past 3 months.
Along similar lines, nominal wage growth has also slowed sharply in recent months, with average hourly earnings recording their first month-to-month fall since 2003 in March. c) We also feel very good about the policy pillar, especially following the FOMC minutes. They revealed that “nearly all” FOMC members were in favor of retaining the “extended period” language on interest rates; thus, other FOMC members disagree with KC Fed President Hoenig’s view that an early move to slightly higher rates is needed to prevent a renewed bubble. We were also struck by the view of “a few” members that tightening too early is more dangerous than tightening too late, given the zero bound on nominal rates. We couldn’t agree more.
Pausen är över, länge leve pausen
Precis som när Fantomens son tar över så både lever pausen och är förbi samtidigt...
Jag har helt enkelt köpt säljoptioner nu på förmiddagen, som försäkring mot en större nedgång. Det betyder att jag framför allt vill att marknaden ska röra sig kraftigt åt något håll (nedåt så optionerna går in the money och deltat ökar och gör fonden rejält nettokort, eller uppåt så optionerna blir värdelösa men övriga aktier går upp och till att börja med motverkar optionsförlusterna och längre fram gör fonden lång). Det jag inte vill är att börsen ska stå stilla en månad - då har jag bara kastat pengar i sjön.
Eek, tillbaka i spelet
Jag har helt enkelt köpt säljoptioner nu på förmiddagen, som försäkring mot en större nedgång. Det betyder att jag framför allt vill att marknaden ska röra sig kraftigt åt något håll (nedåt så optionerna går in the money och deltat ökar och gör fonden rejält nettokort, eller uppåt så optionerna blir värdelösa men övriga aktier går upp och till att börja med motverkar optionsförlusterna och längre fram gör fonden lång). Det jag inte vill är att börsen ska stå stilla en månad - då har jag bara kastat pengar i sjön.
Eek, tillbaka i spelet
tisdag 6 april 2010
Koppar över 8000, S&P upp, starkare husmarknad, olja 87 USD...
Många positiva tecken i ekonomin och på börsen som sådan (t.ex. att den tolkar nyheterna positivt - se payrolls som på ett sätt var oväntat låga men ändå drev aktiern uppåt)... och jag står på fel fot (neutral).
Min tröst är att jag inte förlorar pengar, bara missade möjligheter. Det svåra blir nästa steg - dvs köpa in mig eller sälja emot. Att sälja är farligt frestande när jag väl har börjat (jag vill ju gärna visa för mig själv att första beslutet var rätt : ). Samtidigt tycker jag verkligen att aktier är billiga och tror på fortsatta stimulanser parallellt med (skakiga) förbättringar i ekonomin.
Å ena sidan, å andra sidan... Genuint osäker m.a.o., så nu är nog ett bra tillfälle att inte lyssna på mig. Jag återkommer om jag kommer på något som jag själv tycker är värt att tänka på.
Min tröst är att jag inte förlorar pengar, bara missade möjligheter. Det svåra blir nästa steg - dvs köpa in mig eller sälja emot. Att sälja är farligt frestande när jag väl har börjat (jag vill ju gärna visa för mig själv att första beslutet var rätt : ). Samtidigt tycker jag verkligen att aktier är billiga och tror på fortsatta stimulanser parallellt med (skakiga) förbättringar i ekonomin.
Å ena sidan, å andra sidan... Genuint osäker m.a.o., så nu är nog ett bra tillfälle att inte lyssna på mig. Jag återkommer om jag kommer på något som jag själv tycker är värt att tänka på.
torsdag 1 april 2010
Dumstrut på
Som sagt redan vid själva försäljningen - det var nog lite överilat. Just nu sitter jag med dumstruten, eftersom börsen bottnade ungefär när jag sålde igår och har stigit som en nyårsraket sen dess.
Jag har inga omedelbara planer på att köpa in mig i marknaden igen utan avvaktar minst några dagar hur kvartalet börjar. Känner jag mig själv rätt så kommer jag inte göra något alls innan rapportperioden är i full sving - och det kan lika gärna vara att jag säljer mer som att jag köper. Det beror på vad omvärld, marknad och mage säger.
Jag har inga omedelbara planer på att köpa in mig i marknaden igen utan avvaktar minst några dagar hur kvartalet börjar. Känner jag mig själv rätt så kommer jag inte göra något alls innan rapportperioden är i full sving - och det kan lika gärna vara att jag säljer mer som att jag köper. Det beror på vad omvärld, marknad och mage säger.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)