Protektionism och tillväxt. New Normal

De flesta är överens om att den protektionistiska lagen som Smoot och Hawley fick igenom efter den stora kraschen 1929-32 kraftigt förvärrade depressionen.

Det är komparativa fördelar, specialisering och handel (inom nationer och mellan nationer) som skapar välstånd, tillsammans med teknologisk utveckling (verktyg och arbetsmetoder). Om man med protektionistiska åtgärder, t.ex. som ett svar på ökande eller ihärdig arbetslöshet (vilket hela världen upplever just nu eller får erfara framöver), globaliseringstakten eller t.o.m. reverserar den så försvinner ytterligare en komponent av värdeskapande.

Istället för extra hög tillväxt och marginaler under en period av tilltagande globalisering får man normaliserad eller lägre tillväxt beroende på om globaliseringen bara når en platå eller faktiskt backar. Sedan G20-mötet i höstas då länderna skrev på ett fördrag om att inte begränsa den internationella handeln har 17 av de 20 länderna genomfört protektionistiska åtgärder. Sedan i september 2008 har totalt 90 globaliseringsbegränsningar noterats i G20 och andra länder. Både USA och Kina förespråkar "köp lokalt", liksom Frankrike, Tyskland, Italien osv.

I framtiden har vi alltså lägre eller minskande finansiell hävstång (hos banker, hos företag och hos konsumenter när de köper bilar, hus och elektronikprodukter), lägre eller minskande konsumtionsvilja och -förmåga (ökat sparande pga tvång och oro), minskad globalisering (lägre omsättning för företagen och lägre marginaler pga sämre skalfördelar och tullar) samt en nyktrare syn på vad som faktiskt är normal tillväxt och vinstmarginal (och därmed lägre värdering på börsen). I framtiden har vi hårdare regleringar på bankerna (utöver begränsad hävstång även begränsningar i storlek och verksamhetstyp) och högre avgifter (för att skapa en buffert för framtida kriser). I framtiden har vi alla högre skuldbörda (om än förhoppningsvis minskande genom nämnda åtgärder som ökat sparande och minskad konsumtion) och räntekänslighet och samtidigt ett överhängande inflationshot pga ej uppenbara flaskhalsar i produktionen och obsolet långtidsarbetslös arbetskraft med allt mindre relevant kunskap.

Denna "New Normal"-framtid skiljer sig väsentligt från hauseeåren, Goldilocks, globaliseringseran 1982-2000-2007. Just nu, i ett historiskt bear market rally sedan början av mars, drivet av stimulansprogram av episka proportioner så hoppas och vill alla tro på en fortsättning och återgång till det gamla paradigmet, men sanningen är att när man lånat för mycket så har man lånat för mycket och kan inte rätta till problemet med ännu mer lån - oavsett om det är du, staten eller kapitalet som lånar. Lån är just lån och de ska betalas tillbaka i framtiden, med ränta, med ökat skatteuttag, med mindre konsumtion. Det som såg ut som en hausse ska reverseras, normaliseras och normalt även undershoota för att kompensera för euforiska felinvesteringar, investeringar i överkapacitet mm.

I New Normal är vinsterna lägre, tillväxten lägre och värderingarna lägre. Frågan är mest när detta går upp för världen. Jag står stark på kortsidan, men jag förstår verkligen lockelsen att köpa nu och tro att man köper motsvarande i mitten av 2003 innan globaliserings- och lånevågen drog igång på allvar och därmed kan se fram emot en fantastisk börsavkastning under flera år.

Jag förstår även lockelsen i sista-idioten-strategier som att köpa för att andra tror på en ny äkta hausse, dvs chansa på att idioterna driver det här uppåt en bra bit till, men sen hoppa av när den sista idioten köper. Jag förstår det och jag kan se att man gör det med privata miljoner, men jag gör det inte med andras miljarder.

Ergo: ni får inte ut något positivt av mig idag heller : )