Svar till David på en fråga under rubriken "300" angående Aktiespararnas rekommendationer
Jag förstår. Det är skönt att höra att DU inte tillhör Aktiesparargänget som tror på B&H.
Sen vad gäller börsuppgången över tid så är det inte mer än 6-7% per år, om man mäter över längre tidsperioder (men inte för långa eftersom data före 1926 inte är tillförlitliga. De baseras på ibland så få som 7 överlevande företag medan hundratals kk:ade ej ingår. Denna survivor bias har gett extremt positivt tillskott till index för 1926 jämfört med vad en snittinvesterare faktiskt skulle ha fått).
Dessa 6-7% avkastning per år består dessutom till drygt 2% av penningvärdesförsämring, så realt har man fått ca 4% per år. Det är förstås mycket bättre än fastigheter som gett ca 1% realt per år, men fortfarande inget man blir rik på om man bara sitter passiv.
Aktiespararnas inställning till investeringar bygger nog på två premisser:
1. Felaktig eller för kort historik och total ignorans inför effekterna av att börja köpa eller köpa för stort på fel tidpunkt, samt förstås att de ofta bortser från inflation. Nominellt kan historiska siffror se imponerande ut men realt är det inte så kul. Ränteplaceringar har t.ex. ofta slagit aktier över mycket långa tidsperioder - ibland nästan en hel generations placeringshorisont
2. Viljan att locka medlemmar genom engegemang och skenbar analys, dvs köp av enstaka aktier, typ: Om du gillar H&Ms kläder kan du köpa aktien (oavsett värdering och tajming i förhållande till konjunkturläget)
Sen finns det ingenting som säger att framtiden ska se ut som historien. Även om man fått 4% real avkastning om året historisk kan det bli klart mer eller klart mindre i framtiden och en viktig faktor är vilket pris man köper till idag. Den som köpte aktier på toppen av haussen 1999/2000 lär få vänta ganska länge innan han hinner ikapp inflationen och ens får tillbaka sin köpkraft. Det förutsätter dessutom att han köpte index och ligger kvar i index hela tiden. Om han köpte enstaka aktier istället kan det gått mycket sämre eller mycket bättre. Antag att han köpte några utvalda teknologiaktier, eftersom de hade haft den bästa historiska värdeökningen per år, ja då skulle han kanske inte haft några pengar kvar alls.
Man kan förstås ha tur och råka köpa aktier och fastigheter med belåning och successivt öka både innehav och belåning under en sådan hausseperiod som 25-årsperioden 1982-2007. Om man dessutom råkade vikta över mer till fastigheter efter toppen 2000 så var utvecklingen fullständigt explosiv och miljardärer som Maths O Sundqvist kunde ploppa fram från ingenstans. Såna som han råkade vara på plats vid precis rätt tidpunkt och var aggressiva i en tid då bankerna mer än gärna lånade ut alltmer. Det handlar emellertid nästan bara om tur med tajmingen - att råkas finnas på plats när historien var mogen. Om samma person började dra igång sin verksamhet strax innan depressionen 1927 skulle det slutat med personlig konkurs. Detsamma kan gälla de som trodde att 2007-08 bara skulle bli en liten korrektion och passade på att öka innehaven "billigt". Jag tror att det finns många Mathsar kvar därute som ska rensas ut 2009 och sen inte kan utgöra drivkrafter för uppgång därefter, varför återhämtningen blir osäker och långsam. Börsen kan se helt annorlunda ut, men i huvudsak tror jag inte på mer än enstaka intensiva rallyn snarare än uppgång till nya toppar.
Kanske är börsen rimligt värderad nu. Med ovanligt låg inflation kanske den då ska stiga med 20-25% från nu till 2013-14, men först justeras ned med 30% pga oro, osäkerhet, emissioner, spariver mm. Därefter blir uppgången 80-100% över 4-5 år, eller 15% om året i snitt. Det här är förstås helt omöjliga och snarast löjliga prognoser, men slutstationen kanske är just rimlig.
Att ligga still med aktier från idag och se dessa urholkas med 30% i värde, kanske 50% om det blir tillräckligt svart, kan nog döda entusiasmen hos rätt många. Orkar man hålla ut, men utan att addera till positionerna kommer en hundralapp idag vara värd 125 kr om fem-sex år, vilket är nog så bra... men om man sparar hundringen till nära botten och dessutom vågar addera till positionen under uppgångsfasen så är hundringen värd 200 i framtiden. Och eventuella tillskott kanske också är upp med 50-100% för att inte tala om tillfredsställelsen och den bevarade entusiasmen av att ha gjort en korrekt analys och inte låtit sig nedslås av misslyckade placeringar och missade tillfällen.
Framtiden kan förstås bli helt annorlunda, men jag undrar ändå över varför man ska in och experimentera med saker man inte har en aning om samtidigt som jobbsituationen och konjunkturen blir allt sämre. Tänk om man måste sälja av sina aktier eller hus på botten oavsett om man vill eller inte t.ex. En enkel blick på konjunkturen säger att situationen med konsumtions- och sparvilja, minskande belåning, fegare och statsägda banker, fallerande företag osv pekar entydigt på att 2009 blir värre än 2008. lite mindre entydigt men högst sannolikt blir 2010 också ett år med stigande arbetslöshet även om BNP kanske inte faller längre - däremot lär tillväxten vara mycket låg och någon gång 2011 toppar nog arbetslösheten. Under denna period sparar folk alltmer och försiktigare, konsumerar och investerar mindre. Företagen tjänar mindre pengar och värderingen av vinsterna faller pga minskad tro på aktieinvesteringar. Historiska mått på avkastningen "senaste tio åren" kommer alltid vara negativa och "sanningen" att räntor alltid slår aktier och fastigheter kommer krypa in i folksjälen. "Det finns inga lätta sätt att bli rik".
När man bränt sig på varm mjölk (oboy) blåser man framöver på yoghurten (turkiskt ordspråk) och den sinnesstämningen lär prägla ekonomin för lång tid framöver, precis som den gjorde under USAs förlorade decennium (30-talet) då våra släktingar hellre hade pengarna i madrassen än på banken eller i aktier. Hur gör du? Chansar du på en kopp het choklad till nu eller tar du hänsyn till att alla andra sitter med sina kylskåpskalla yoghurt och försiktigt blåser på den för att den ska kallna?
lördag 31 januari 2009
torsdag 29 januari 2009
Alla företag är dyra
Bankerna lyckades öka sina vinster de senaste decennierna genom att låna ut alltmer byggt på en allt tunnare kapitalbas. Bara de senaste tio åren har bankernas hävstång dubblats (och sen förra sekelskiftet har kapitalbasen minskat till en tiondel, dvs hävstången har ökat 10x), vilket trots lägre marginaler medfört allt högre avkastning på kapitalet. Så här i efterhand vet vi att lånen dessutom gjordes till spekulativa köp av aktier (Private Equity) och bostäder samt till (spekulativ) företagsverksamhet som byggde på den allmänna ekonomiska tillväxten (som i sin tur byggde på tillgången till billiga lån). Vi vet hur det gick för bankerna när korthuset började rasa.
En del av kalkylen som jag inte tagit upp förut är de vanliga företagen. De senare har både lånat pengar av bankerna och sedan själva agerat bank mot sina kunder. En maskintillverkare underlättar för sina kunder genom att sälja produkterna på avbetalning, dvs man ger bort maskinen i utbyte mot löfte om periodvisa avbetalningar (som förstås är beroende av att affärsverksamheten för kunden går bra). Nu när tillväxten tappar tempo blir det allt svårare för många företag så de får lämna tillbaka maskinerna till tillverkaren eller defaulta på lånen. Detta syns hos maskintillverkaren som kreditförluster eller negativ försäljning, vilket mycket snabbt kan ge upphov till förluster snarare än bara lite svagare försäljning och lägre marginaler. I vissa fall kan storföretag som Volvos kapital hotas om tillräckligt många av deras kunder får problem med avbetalningarna.
Vendor financing känns väldigt trevligt i uppgång för både köpare och säljare, men när det vänder nedåt blir det jobbigare. Idag har många industriföretag RoE på 15% och EBITA-marginaler på 15%. Analytikerna tror att företagen kanske tappar 1-3 procentenheter på dessa mått under lågkonjunkturen, men sen snabbt vänder upp igen. Historiskt har det dock varit så att när BNP tappar tempo så faller marginalerna med 3-5 procentenheter per lägre real BNP-tillväxt. I en recession, även så lite som -1%, kan snittmarginalen bli negativ. Det förklaras lättast med reversering av försäljningsavtal och kreditförluster på kunder i konkurs. Då går det snabbt även om 80% av kunderna klarar sig och sköter sig och bara bromsar lite.
Ta en extra titt på Volvos balansräkning så fattar ni vad jag menar, men det finns många fler syndare. Rapporten kommer den 6 februari. SKF rapporterade precis nu.
När jag ändå är igång och baissar... Banker är dyra, industriföretag är dyra och tillväxten och sysselsättningen på väg ned. Därmed blir förstås tjänsteföretag (Falck/Securicor, Manpower) också dyra och företag som bygger på transport av produkter och människor (flyg, rederi mm) eller annonser (media, papper mm) eller byggverksamhet (Skanska, JM) osv. Alla företag är dyra. Luras inte av låga P/E-tal på helt felaktiga prognoser, eller sirenernas rop om en V-formad snabb återhämtning (hur ska det gå till när bankerna går på knäna och företag och personer måste spara för att fylla hål i sina balansräkningar och optimismen/animal spirits ligger under en våt filt). Låt er inte luras av de typiska korta rallyna som marknaden alltid uppvisar. Spela dem gärna i begränsad omfattning, men gå inte lång på allvar och absolut inte med lånade pengar.
Vad Aktiespararna än säger kan inte alla bli rika genom att köpa och hålla i på aktiemarknaden.
En del av kalkylen som jag inte tagit upp förut är de vanliga företagen. De senare har både lånat pengar av bankerna och sedan själva agerat bank mot sina kunder. En maskintillverkare underlättar för sina kunder genom att sälja produkterna på avbetalning, dvs man ger bort maskinen i utbyte mot löfte om periodvisa avbetalningar (som förstås är beroende av att affärsverksamheten för kunden går bra). Nu när tillväxten tappar tempo blir det allt svårare för många företag så de får lämna tillbaka maskinerna till tillverkaren eller defaulta på lånen. Detta syns hos maskintillverkaren som kreditförluster eller negativ försäljning, vilket mycket snabbt kan ge upphov till förluster snarare än bara lite svagare försäljning och lägre marginaler. I vissa fall kan storföretag som Volvos kapital hotas om tillräckligt många av deras kunder får problem med avbetalningarna.
Vendor financing känns väldigt trevligt i uppgång för både köpare och säljare, men när det vänder nedåt blir det jobbigare. Idag har många industriföretag RoE på 15% och EBITA-marginaler på 15%. Analytikerna tror att företagen kanske tappar 1-3 procentenheter på dessa mått under lågkonjunkturen, men sen snabbt vänder upp igen. Historiskt har det dock varit så att när BNP tappar tempo så faller marginalerna med 3-5 procentenheter per lägre real BNP-tillväxt. I en recession, även så lite som -1%, kan snittmarginalen bli negativ. Det förklaras lättast med reversering av försäljningsavtal och kreditförluster på kunder i konkurs. Då går det snabbt även om 80% av kunderna klarar sig och sköter sig och bara bromsar lite.
Ta en extra titt på Volvos balansräkning så fattar ni vad jag menar, men det finns många fler syndare. Rapporten kommer den 6 februari. SKF rapporterade precis nu.
När jag ändå är igång och baissar... Banker är dyra, industriföretag är dyra och tillväxten och sysselsättningen på väg ned. Därmed blir förstås tjänsteföretag (Falck/Securicor, Manpower) också dyra och företag som bygger på transport av produkter och människor (flyg, rederi mm) eller annonser (media, papper mm) eller byggverksamhet (Skanska, JM) osv. Alla företag är dyra. Luras inte av låga P/E-tal på helt felaktiga prognoser, eller sirenernas rop om en V-formad snabb återhämtning (hur ska det gå till när bankerna går på knäna och företag och personer måste spara för att fylla hål i sina balansräkningar och optimismen/animal spirits ligger under en våt filt). Låt er inte luras av de typiska korta rallyna som marknaden alltid uppvisar. Spela dem gärna i begränsad omfattning, men gå inte lång på allvar och absolut inte med lånade pengar.
Vad Aktiespararna än säger kan inte alla bli rika genom att köpa och hålla i på aktiemarknaden.
onsdag 28 januari 2009
Tuffa tider
Mycket att göra och mycket att förlora. Det är därför jag skriver mer sällan nu.
Att jag ligger kort är ingen hemlighet och därmed förlorar jag förstås en del pengar dessa dagar. Livet som förvaltare är inte alltid en dans på rosor även om jag nästa började tro det efter de senaste åren.
Nu tillbringar jag dagarna med en extra kopp kaffe då och då eller något att tugga på för att få dagarna att passera fortare. Jag läser förstås en massa som vanligt och försöker hitta inspiration till köpidéer, något som kan visa att jag har fel...
Nu tillbringar jag dagarna med en extra kopp kaffe då och då eller något att tugga på för att få dagarna att passera fortare. Jag läser förstås en massa som vanligt och försöker hitta inspiration till köpidéer, något som kan visa att jag har fel...
Kanske har vi sett säljkulmen för den här gången – redan innan den svenska rapportsäsongen tog fart. Bankrapporterna kan nog t.o.m. bli riktigt bra när det är dags om två veckor (låneväxten är extremt hög och marginalerna de bästa på länge, valutaavdelningarna drar in stora pengar på de stora och snabba valutakursfluktuationerna, medan (erkännande) av kreditförlusterna kan skjutas på framtiden.
Ändå ligger jag kort. Varför?
Jo. Det är en bear market och jag vill inte förlora min position och sitta utan exponering när den stora rörelsen kommer. Visst riskerar jag att rallyt varar för länge, men det kan jag ta (inom rimliga gränser), men det är det värt för sannolikheten att jag har rätt i min analys av problemen för verkstad, bank, tjänsteföretag, skog, rederi mm. De grundläggande förutsättningarna för en stark ekonomi har förändrats och marknadens värdering av vinstförutsättningarna är helt enkelt fel. Visst tar det tid för fundamenta att synas i aktiekurser och marknaden kan vara irrationell längre än jag kan vara vare sig likvid eller solvent, MEN nu har jag några faktorer på min sida. Väldigt många är insolventa på ett eller annat sätt (banker, företag, husägare, arbetslösa) och alla dessa behöver spara. Det betyder att det inte finns utrymme för chansningar och osäkra investeringar. Detta grundläggande problem för marknaden i kombination med fallande vinster leder snabbare än annars till mer korrekta värderingar.
Hade jag varit kort 1996-2006 i väntan på huskraschen hade det förstås inte gått, men nu har redan första dominobrickan fallit och då kommer nästa och nästa automatiskt. Är du snabb och modig spelar du de korta rallyna, men jag plockar inte småmynt framför en ångvält hur många de än är. Jag säljer saft vid sidan om och tjänar pengar, tryggt, baserat på grundläggande förutsättningar om arbete, temperatur och tillgång på pengar.
Ändå ligger jag kort. Varför?
Jo. Det är en bear market och jag vill inte förlora min position och sitta utan exponering när den stora rörelsen kommer. Visst riskerar jag att rallyt varar för länge, men det kan jag ta (inom rimliga gränser), men det är det värt för sannolikheten att jag har rätt i min analys av problemen för verkstad, bank, tjänsteföretag, skog, rederi mm. De grundläggande förutsättningarna för en stark ekonomi har förändrats och marknadens värdering av vinstförutsättningarna är helt enkelt fel. Visst tar det tid för fundamenta att synas i aktiekurser och marknaden kan vara irrationell längre än jag kan vara vare sig likvid eller solvent, MEN nu har jag några faktorer på min sida. Väldigt många är insolventa på ett eller annat sätt (banker, företag, husägare, arbetslösa) och alla dessa behöver spara. Det betyder att det inte finns utrymme för chansningar och osäkra investeringar. Detta grundläggande problem för marknaden i kombination med fallande vinster leder snabbare än annars till mer korrekta värderingar.
Hade jag varit kort 1996-2006 i väntan på huskraschen hade det förstås inte gått, men nu har redan första dominobrickan fallit och då kommer nästa och nästa automatiskt. Är du snabb och modig spelar du de korta rallyna, men jag plockar inte småmynt framför en ångvält hur många de än är. Jag säljer saft vid sidan om och tjänar pengar, tryggt, baserat på grundläggande förutsättningar om arbete, temperatur och tillgång på pengar.
måndag 26 januari 2009
Det är bara en rekyl
En del beror på Obamas stimulanspaket, en del på relativt positiv husförsäljningsstatistik idag. Ökningen i husförsäljning beror emellertid på rekordras i priserna (sedan mätningarna började 1968) och på tvångsförsäljningar. Det är INTE positiv statistik, men vi får se hur länge tolkningen håller. Så här har marknaden betett sig i alla tider. Jämför med den sena reaktionen på jordbävningen i San Francisco 1906. Den korrekta (börs)tolkningen var så negativ att det tog flera dagar innan chocken la sig och kurserna faktiskt föll. Det var så illa att man först inte ens brydde sig om att sälja.
Bli inte lurade av rekylen.
Det ska studsa upp ordentligt lite då och då under en nedgångsfas. Det är långt kvar i processen att rensa ut haussens excesser. Det är långt kvar till varsel, arbetslöshet och konkurser peakar och vinster och huspriser bottnar. Vändpunkterna kommer inte samtidigt för de olika variablerna och de är inte samtidiga med börsvändningen, men det är i vilket fall som helst inte än på ett tag för någon faktorerna.
Sitt lugnt, addera fler korta positioner idag, gärna i banker och cykliskt, men var inte rädd för någon sektor. Sälj det som stiger mest. Lämna gärna lite utrymme till ”imorgon” för att sälja ännu mer. Man vet aldrig hur lång en mottrend blir, men den här gången tror jag det blir ovanligt kort – bara en rekyl, inget rally.
Var inte rädd för att tjäna 20-40% i SEB (39 sek nu) på nedsidan kommande veckor fram till emissionen och sedan rapporten.
It’s a bear market, you know.
Bli inte lurade av rekylen.
Det ska studsa upp ordentligt lite då och då under en nedgångsfas. Det är långt kvar i processen att rensa ut haussens excesser. Det är långt kvar till varsel, arbetslöshet och konkurser peakar och vinster och huspriser bottnar. Vändpunkterna kommer inte samtidigt för de olika variablerna och de är inte samtidiga med börsvändningen, men det är i vilket fall som helst inte än på ett tag för någon faktorerna.
Sitt lugnt, addera fler korta positioner idag, gärna i banker och cykliskt, men var inte rädd för någon sektor. Sälj det som stiger mest. Lämna gärna lite utrymme till ”imorgon” för att sälja ännu mer. Man vet aldrig hur lång en mottrend blir, men den här gången tror jag det blir ovanligt kort – bara en rekyl, inget rally.
Var inte rädd för att tjäna 20-40% i SEB (39 sek nu) på nedsidan kommande veckor fram till emissionen och sedan rapporten.
It’s a bear market, you know.
Det är bara en rekyl
Bli inte lurade av rekylen. Det ska studsa upp ordentligt lite då och då under en nedgångsfas. Det är långt kvar i processen att rensa ut haussens excesser. Det är långt kvar till varsel, arbetslöshet och konkurser peakar och vinster och huspriser bottnar. Vändpunkterna kommer inte samtidigt för de olika variablerna och de är inte samtidiga med börsvändningen, men det är i vilket fall som helst inte än på ett tag för någon faktorerna.
Sitt lugnt, addera fler korta positioner idag, gärna i banker och cykliskt, men var inte rädd för någon sektor. Sälj det som stiger mest. Lämna gärna lite utrymme till ”imorgon” för att sälja ännu mer. Man vet aldrig hur lång en mottrend blir, men den här gången tror jag det blir ovanligt kort – bara en rekyl, inget rally.
Var inte rädd för att tjäna 20-40% i SEB (39 sek nu) på nedsidan kommande veckor fram till emissionen och sedan rapporten.
It’s a bear market, you know.
Sitt lugnt, addera fler korta positioner idag, gärna i banker och cykliskt, men var inte rädd för någon sektor. Sälj det som stiger mest. Lämna gärna lite utrymme till ”imorgon” för att sälja ännu mer. Man vet aldrig hur lång en mottrend blir, men den här gången tror jag det blir ovanligt kort – bara en rekyl, inget rally.
Var inte rädd för att tjäna 20-40% i SEB (39 sek nu) på nedsidan kommande veckor fram till emissionen och sedan rapporten.
It’s a bear market, you know.
Vinsterna kanske börjar falla snart...
Än så länge har vi bara hört talas om lågkonjunkturen. ingenting har faktiskt hänt ännu.
Vinsterna har inte fallit (50% nedsida i USA är inte osannolikt enligt bifogad graf) och folk har inte blivit av med jobbet (några i USA under 2008 och en del har varslats i Sverige, men om konjunkturförloppet blir normalt toppar arbetslösheten sannolikt någon gång under 2011).
Att så är fallet märks bl a på huspriserna som inte fallit ännu. Visst har det gått ner litegrann i USA och UK, men i t.ex. Spanien, Frankrike och Sverige står priserna starka och visningsköerna ringlar långa så fort räntorna sänks litegrann.
Om ett år kanske min rubrik blir "Oj, vilken skillnad ett år gör" då vi kanske står mitt i den värsta ekonomiska utförsbacken på flera generationer. Kanske ska man köpa aktier och bostäder då.
fredag 23 januari 2009
300
”Det skulle motsvara att köpa S&P under 300 (idag 827)” – fritt översatt från Morgan Stanleys nattliga strategibrev.
Gerard Minack argumenterar att vi har haft en kombination av de största värderings- och vinstbubblorna någonsin och att det torde följas av den största korrigeringen någonsin. Med undershooting kan Graham-Dodd-P/E baserat på det långa snittet för företagsvinster som andel av BNP (ej bara 10 år, utan hela 60 år) falla till 5 innan det vänder. I ett sådant scenario kan man därefter förvänta sig 15% årlig avkastning efterföljande 10 år, vilket väl kompenserar för riskerna man tar på aktiemarknaden.
Detta enkla ”reversion to mean”-scenario motiverar en målnivå på under 300 (-64%) på S&P 500. Ja, -64% från idag. Då är det inte läge att ligga lång Exact BULL, även om man tror att börsen stiger på sikt.
Gerard Minack argumenterar att vi har haft en kombination av de största värderings- och vinstbubblorna någonsin och att det torde följas av den största korrigeringen någonsin. Med undershooting kan Graham-Dodd-P/E baserat på det långa snittet för företagsvinster som andel av BNP (ej bara 10 år, utan hela 60 år) falla till 5 innan det vänder. I ett sådant scenario kan man därefter förvänta sig 15% årlig avkastning efterföljande 10 år, vilket väl kompenserar för riskerna man tar på aktiemarknaden.
Detta enkla ”reversion to mean”-scenario motiverar en målnivå på under 300 (-64%) på S&P 500. Ja, -64% från idag. Då är det inte läge att ligga lång Exact BULL, även om man tror att börsen stiger på sikt.
onsdag 21 januari 2009
SHB +20% intradag
Hur rimligt är det att "säkra" Handelsbanken stiger med 20% intradag?
Nu råkar jag gilla Handelsbanken, men det känns ganska konstigt. Å andra sidan var raset minst lika underligt.
Det visar att Gör-det-självanalysen i tidigare inlägg förstås bara är i teorin. Aktiehandel är något helt annat.
tisdag 20 januari 2009
Gör det själv-analys
Hur du gör din egen bankanalys
Börja med siffrorna och vänta med kvalitetsbedömningarna
A. Hur mycket har banken lånat upp och till vilket pris och på vilket sätt? De har sålt obligationer av olika slag, de har tagit emot pengar på bankkonton och de har lånat pengar från andra banker.
B. Hur mycket har de lånat ut, till vem och till vilket pris? De har lånat ut till husköpare, till företag samt till dig och mig – det senare utan säkerheter – och placerat en del i obligationer (i vissa fall subprimerelaterade skräpobligationer). Dessutom tar bankerna ibland ut avgifter för att försäkra någan annans riskfyllda verksamhet, t.ex. garanterade Swedbank Lehmans garanti av ett fastighetsbygge till ett belopp om ca 10 miljarder sek.
C. Hur mycket har banken i eget kapital (glöm finliret med tier 1-kapital, kärnkapital, hybrider osv – fokusera på vilka pengar banken faktiskt har i legalt eget kapital, kanske helst exklusive goodwill också)
1. Vilka vinster gör banken på inlåning respektive utlåning, dvs vilken räntespread lyckas de ta?
2. Vilka övriga vinster gör banken på verksamhet som courtage, växlingsavgifter, avtalsavgifter, försäkring, kapitalförvaltning mm. Kolla vad de gjort de senaste fem åren och justera för börsnivå och konjunktur.
3. Vad händer med kostnaderna för personal, system och lokaler. Ta samma kostnader som den senaste tiden. Om du är positivt lagd kan du minska kostnaderna lite. Hur många vill du sparka? Hur mycket måste banken betala i premier till staten för eventuella garantiprogram?
4. Vad blir alltså vinsten givet 1-3
5. TA EN PAUS INNAN VI RÄKNAR PÅ FÖRLUSTER
6. Vem hade banken lånat ut till? Spalta upp så gott det går i ”normala” låntagare med god säkerhet och ”andra” mer osäkra och konjunkturkänsliga låntagare, t.ex. fastighetsbolag, private equity, shipping, olja, geografier som Baltikum (depression/devalvering), Ukraina, Irland, Spanien
7. Nu kommer det svåra, finliret: åsätt sannolika kreditförluster på de olika kategorierna. Hur många procent av utlånat belopp (se B) kommer aldrig betalas tillbaka? Normalt rör det sig om 0,10-0,30% som försvinner som en normal del av bankverksamheten, men i Europa är genomsnittet snarare 0,50% och i Sverige på 90-talet närmare 10%. I Baltikum pratar man officiellt om 1% per år men de flesta analytiker tror på 2-3% per år och kanske 10% totalt över några år. JP Morgan tog nyligen 45% (!) i nedskrivning på sina lån till Private Equity. Ingen kommer stämma dig om du har fel, men 0,20% på totalen är nog helt fel och 4% sannolikt för mycket –åtminstone ett enskilt år. 1-2% är nog rimligt ett svårt år eller två och därefter kanske 0,3-0,4% per år ett tag
8. Det svåraste är ändå att fundera över hur säkra obligationsinnehaven och garantiåtagandena är. Det är omöjligt att säga utan måste tas från fall till fall. Kom i alla fall ihåg att det kan bli förluster här också. I Swedbanks Lehmanfall dessutom sannolikt stora förluster.
9. NU har du kommit fram till totala kreditförluster och kan räkna ut vinsten före skatt
10. Dra skatten (28% typ, men beror lite på landsexponering och vinst/förlust-fördelning mellan länderna)
11. Du är framme vid VINST EFTER SKATT som ska delas med antalet aktier och sen åsättas ett P/E-tal. Alternativt räknar du ut Avkastning på Eget Kapital och funderar på om tex 8% är rimligt och åsätter kapitalet en bokmultipel. Om 8% motsvarar ditt krav kan du betala 1x bok. Om ditt krav är 10% är aktien värd 0,8x bok.
12. En viktig sista justering är emellertid antalet aktier. Vi vet vad det är nu, men hur många är aktierna i framtiden? Tänk om banken ger ut fler aktier… hur vet vi det?
13. Jo, banken har krav på sig enligt lag, enligt kunder, enligt marknaden och enligt kreditvärderingsinstitut på sin kapitalbuffert. Enligt C, ovan, tar du det egna kapitalet och delar med totala tillgångar. Om det understiger ett visst värde krävs mer kapital som tas in genom nyemission. Ska du finlira här måste du veta en massa om Tier 1, riskvikter, Basel I och II, hybridkapital, kreditratingar, upplåningskostnader, CDS-spreadar mm. Utgå från att banken i dagssläget har ungefär lagom till i underkant med kapital så varje förlust måste kompenseras med nytt eget kapital genom aktieemission.
14. Räkna med att marknaden är tveksam till att sätta in pengar och emissioner måste göras med rabatt. Gissa på en rabatt och räkna ut hur många nya aktier som krävs för att få in önskat belopp.
15. Nu har du ett nytt antal aktier att dividera vinsten med för att få fram vinst per aktie efter emission. Tänk på att banker i framtiden blir hårt reglerade, kommer ses med misstänksamhet osv och handlas till lägre multiplar än historiskt. Jag tror P/E 8 är rimligt i framtiden för en bank, men du gör ditt eget val. 12 kanske också funkar även om det sällan gjort det förr.
16. Exempel: räkna på tex 2012 som normalår, använd din vinst per aktie 2012 och räkna ut ett aktievärde per 2012 med din valda multipel. Fundera sedan på vad du vill köpa aktien för IDAG om det ska vara ok med det värde den kommer ha först 2012.
Voilà!
Sen är det inte så enkelt som A-C och 1-16 får det att låta. Det krävs mycket finlir, detaljer och känsla för omvärld och konjunktur, enstaka kunder, kundgrupper och bokföring. Men du kan få en känsla för vad som ska till för en kurs på 100, 30, 10 eller 0 i en viss bankaktie.
Lycka till!
Börja med siffrorna och vänta med kvalitetsbedömningarna
A. Hur mycket har banken lånat upp och till vilket pris och på vilket sätt? De har sålt obligationer av olika slag, de har tagit emot pengar på bankkonton och de har lånat pengar från andra banker.
B. Hur mycket har de lånat ut, till vem och till vilket pris? De har lånat ut till husköpare, till företag samt till dig och mig – det senare utan säkerheter – och placerat en del i obligationer (i vissa fall subprimerelaterade skräpobligationer). Dessutom tar bankerna ibland ut avgifter för att försäkra någan annans riskfyllda verksamhet, t.ex. garanterade Swedbank Lehmans garanti av ett fastighetsbygge till ett belopp om ca 10 miljarder sek.
C. Hur mycket har banken i eget kapital (glöm finliret med tier 1-kapital, kärnkapital, hybrider osv – fokusera på vilka pengar banken faktiskt har i legalt eget kapital, kanske helst exklusive goodwill också)
1. Vilka vinster gör banken på inlåning respektive utlåning, dvs vilken räntespread lyckas de ta?
2. Vilka övriga vinster gör banken på verksamhet som courtage, växlingsavgifter, avtalsavgifter, försäkring, kapitalförvaltning mm. Kolla vad de gjort de senaste fem åren och justera för börsnivå och konjunktur.
3. Vad händer med kostnaderna för personal, system och lokaler. Ta samma kostnader som den senaste tiden. Om du är positivt lagd kan du minska kostnaderna lite. Hur många vill du sparka? Hur mycket måste banken betala i premier till staten för eventuella garantiprogram?
4. Vad blir alltså vinsten givet 1-3
5. TA EN PAUS INNAN VI RÄKNAR PÅ FÖRLUSTER
6. Vem hade banken lånat ut till? Spalta upp så gott det går i ”normala” låntagare med god säkerhet och ”andra” mer osäkra och konjunkturkänsliga låntagare, t.ex. fastighetsbolag, private equity, shipping, olja, geografier som Baltikum (depression/devalvering), Ukraina, Irland, Spanien
7. Nu kommer det svåra, finliret: åsätt sannolika kreditförluster på de olika kategorierna. Hur många procent av utlånat belopp (se B) kommer aldrig betalas tillbaka? Normalt rör det sig om 0,10-0,30% som försvinner som en normal del av bankverksamheten, men i Europa är genomsnittet snarare 0,50% och i Sverige på 90-talet närmare 10%. I Baltikum pratar man officiellt om 1% per år men de flesta analytiker tror på 2-3% per år och kanske 10% totalt över några år. JP Morgan tog nyligen 45% (!) i nedskrivning på sina lån till Private Equity. Ingen kommer stämma dig om du har fel, men 0,20% på totalen är nog helt fel och 4% sannolikt för mycket –åtminstone ett enskilt år. 1-2% är nog rimligt ett svårt år eller två och därefter kanske 0,3-0,4% per år ett tag
8. Det svåraste är ändå att fundera över hur säkra obligationsinnehaven och garantiåtagandena är. Det är omöjligt att säga utan måste tas från fall till fall. Kom i alla fall ihåg att det kan bli förluster här också. I Swedbanks Lehmanfall dessutom sannolikt stora förluster.
9. NU har du kommit fram till totala kreditförluster och kan räkna ut vinsten före skatt
10. Dra skatten (28% typ, men beror lite på landsexponering och vinst/förlust-fördelning mellan länderna)
11. Du är framme vid VINST EFTER SKATT som ska delas med antalet aktier och sen åsättas ett P/E-tal. Alternativt räknar du ut Avkastning på Eget Kapital och funderar på om tex 8% är rimligt och åsätter kapitalet en bokmultipel. Om 8% motsvarar ditt krav kan du betala 1x bok. Om ditt krav är 10% är aktien värd 0,8x bok.
12. En viktig sista justering är emellertid antalet aktier. Vi vet vad det är nu, men hur många är aktierna i framtiden? Tänk om banken ger ut fler aktier… hur vet vi det?
13. Jo, banken har krav på sig enligt lag, enligt kunder, enligt marknaden och enligt kreditvärderingsinstitut på sin kapitalbuffert. Enligt C, ovan, tar du det egna kapitalet och delar med totala tillgångar. Om det understiger ett visst värde krävs mer kapital som tas in genom nyemission. Ska du finlira här måste du veta en massa om Tier 1, riskvikter, Basel I och II, hybridkapital, kreditratingar, upplåningskostnader, CDS-spreadar mm. Utgå från att banken i dagssläget har ungefär lagom till i underkant med kapital så varje förlust måste kompenseras med nytt eget kapital genom aktieemission.
14. Räkna med att marknaden är tveksam till att sätta in pengar och emissioner måste göras med rabatt. Gissa på en rabatt och räkna ut hur många nya aktier som krävs för att få in önskat belopp.
15. Nu har du ett nytt antal aktier att dividera vinsten med för att få fram vinst per aktie efter emission. Tänk på att banker i framtiden blir hårt reglerade, kommer ses med misstänksamhet osv och handlas till lägre multiplar än historiskt. Jag tror P/E 8 är rimligt i framtiden för en bank, men du gör ditt eget val. 12 kanske också funkar även om det sällan gjort det förr.
16. Exempel: räkna på tex 2012 som normalår, använd din vinst per aktie 2012 och räkna ut ett aktievärde per 2012 med din valda multipel. Fundera sedan på vad du vill köpa aktien för IDAG om det ska vara ok med det värde den kommer ha först 2012.
Voilà!
Sen är det inte så enkelt som A-C och 1-16 får det att låta. Det krävs mycket finlir, detaljer och känsla för omvärld och konjunktur, enstaka kunder, kundgrupper och bokföring. Men du kan få en känsla för vad som ska till för en kurs på 100, 30, 10 eller 0 i en viss bankaktie.
Lycka till!
Mer om Swedbank
Jag såg en kommentar någonstans på att Swedbank kan förlora 40 miljarder av sin kapitalbas på 75 miljarder innan det blir någon fara på taket. Det är förstås helt fel resonerat.
Redan idag ligger Swedbank på gränsen av vad som blivit standard i Europa avseende kapitaltäckning. För varje dag som går och kreditförlusterna kryper uppåt gör regelverket Basel II att den riskjusterade tillgångsmassan ökar och därmed att kapitaltäckningen minskar. Utöver det har minskad förmåga till utlåning av internationella banker har medfört ökande lånetillväxt för de svenska bankerna under slutet av 2008 vilket ställer ytterligare krav på kapitaltäckning (ungefär storleken på eget kapital i förhållande till utestående lån).
Alltså: Redan innan potentiella förluster på lån till belånade företagsköp i PE-firmor, till konsumenter och husägare i Baltikum, till kunder i Ukraina samt den normala ökningen av förluster till dig, mig och småföretagen runt omkring oss så har Swedbank t.o.m. mindre buffert i kapitalet än vad de borde. Det betyder i teorin att för varje extra korona i förlust bör de ta in en extra krona i kapital.
Vid en normal årsvinst på 8 miljarder efter de senaste årens normala nivå av kreditförluster kan de hantera upp till 8 miljarder extra i förlust per år innan de behöver nytt kapital. Om de däremot förlorar 25 miljarder extra i år behöver de till att börja med ta in 17 miljarder och därefter eventuellt ytterligare något för att kompensera för ökade riskvikter och negativt sentiment samt konkurrens med andra banker som ökar sin kapitaltäckning. Utöver detta (som om det inte var nog) har kreditbedömarna S&P och Moodys blivit mindre toleranta på sistone. De vill bättra på sin skadade image efter några år av klagomål på senfärdighet.
Därmed är vi tillbaka till min lilla sammanfattning från den 17 januari: Swedbank behöver ta in nya pengar i takt med sina förluster (och samma sak gäller i stora drag även för SEB, Danske och Nordea). Att idag ta in 100% eller mer i nytt kaiptal i jämförelse med aktiens marknadsvärde kräver en stor rabatt.
På vilken nivå blir du själv lockad att delta i en emission i t.ex. Swedbank på 20 miljarder? Dagskursen 32,70? 10% rabatt? Eller som jag tror, på en symbolisk summa som 10 kr för att det åtminstone ska se väldigt billigt ut och för att befintliga ägare ska delta för att slippa bli utspädda?
Redan idag ligger Swedbank på gränsen av vad som blivit standard i Europa avseende kapitaltäckning. För varje dag som går och kreditförlusterna kryper uppåt gör regelverket Basel II att den riskjusterade tillgångsmassan ökar och därmed att kapitaltäckningen minskar. Utöver det har minskad förmåga till utlåning av internationella banker har medfört ökande lånetillväxt för de svenska bankerna under slutet av 2008 vilket ställer ytterligare krav på kapitaltäckning (ungefär storleken på eget kapital i förhållande till utestående lån).
Alltså: Redan innan potentiella förluster på lån till belånade företagsköp i PE-firmor, till konsumenter och husägare i Baltikum, till kunder i Ukraina samt den normala ökningen av förluster till dig, mig och småföretagen runt omkring oss så har Swedbank t.o.m. mindre buffert i kapitalet än vad de borde. Det betyder i teorin att för varje extra korona i förlust bör de ta in en extra krona i kapital.
Vid en normal årsvinst på 8 miljarder efter de senaste årens normala nivå av kreditförluster kan de hantera upp till 8 miljarder extra i förlust per år innan de behöver nytt kapital. Om de däremot förlorar 25 miljarder extra i år behöver de till att börja med ta in 17 miljarder och därefter eventuellt ytterligare något för att kompensera för ökade riskvikter och negativt sentiment samt konkurrens med andra banker som ökar sin kapitaltäckning. Utöver detta (som om det inte var nog) har kreditbedömarna S&P och Moodys blivit mindre toleranta på sistone. De vill bättra på sin skadade image efter några år av klagomål på senfärdighet.
Därmed är vi tillbaka till min lilla sammanfattning från den 17 januari: Swedbank behöver ta in nya pengar i takt med sina förluster (och samma sak gäller i stora drag även för SEB, Danske och Nordea). Att idag ta in 100% eller mer i nytt kaiptal i jämförelse med aktiens marknadsvärde kräver en stor rabatt.
På vilken nivå blir du själv lockad att delta i en emission i t.ex. Swedbank på 20 miljarder? Dagskursen 32,70? 10% rabatt? Eller som jag tror, på en symbolisk summa som 10 kr för att det åtminstone ska se väldigt billigt ut och för att befintliga ägare ska delta för att slippa bli utspädda?
måndag 19 januari 2009
Bankräddning
Danmark och UK presenterade varsitt bankpaket idag. Som vanligt tolkades det positivt i några timmar, men nu är i stort sett alla banker ner kraftigt. i UK är det värst med några stora banker i England och Irland ned 50-60%. De flesta stora bankerna i Norden är ned måttliga 4-7%.
En fråga: Varför ser vi inte fler insiderköp i bankerna? Vågar inte ens ledningen tro på bankerna på P/E-tal på förmodat 2? Enligt officiella snittprognoser handlas Swedbank på 1,7 x 2008 års vinst. VD, Jan Lidén verkar inte intresserad fast han slutar ju å andra sidan i vår.
Vågar DU köpa aktier i Swedbank? Kul att berätta för barnen varför det saknas collegepengar. "Jo, såatte. Pappa köpte bankaktier i början av det där famösa året 2009..."
En fråga: Varför ser vi inte fler insiderköp i bankerna? Vågar inte ens ledningen tro på bankerna på P/E-tal på förmodat 2? Enligt officiella snittprognoser handlas Swedbank på 1,7 x 2008 års vinst. VD, Jan Lidén verkar inte intresserad fast han slutar ju å andra sidan i vår.
Vågar DU köpa aktier i Swedbank? Kul att berätta för barnen varför det saknas collegepengar. "Jo, såatte. Pappa köpte bankaktier i början av det där famösa året 2009..."
lördag 17 januari 2009
Banker eller inte?
Jag får ofta frågan nuförtiden om det inte är dags att köpa banker. Jag får förresten bara frågor som gäller att det skulle vara på tiden att köpa det ena eller det andra, aldrig att sälja eller blanka något. Oftast gäller det lägenheter och aktier, men idag även guld för ovanlighetens skull.
Jag tycker inte man ska köpa någonting av ovanstående. Jag tycker att man ska köpa saker med användarvärde i närtid. Vill man investera på längre sikt får man köpa saker med beständighet och användarvärde på sikt. Guld och aktier köper man bara för att man tror att någon annan ska köpa dem dyrare i framtiden, men har man otur är guld inte lika populärt om 3 eller 30 år. Visst man kanske har undvikit att förlora 90% på aktier eller en belånad lägenhet, men det är ändå inte särskilt kul att sitta med Volvoaktier eller guldtackor till halva inköpspriset.
Banker: Flera av de europeiska bankerna värderas till omkring 3 gånger vinsten (aktiekursen delat med någons prognos över vinsten per aktie). Det anses vara billigt, köpvärt. I normala fall skulle jag hålla med, men nu finns det väldigt goda skäl för en mycket låg värdering.
Ta Swedbank som exempel. Swedbank har ett marknadsvärde på 20 miljarder och vinstprognoser på 6 miljarder. P/E-talet är drygt 3. På bara tre år med samma vinstnivå har bolaget tjänat igen hela sitt eget värde. Vad är problemet?
1. Swedbanks vinst i Estland, lettland, Litauen riskerar att raderas ut helt, möjligen t.o.m. gå under noll. Swedbank har lånat ut 200 miljarder till husköpare i Baltikum som nu blir arbetslösa när länderna går in i djup recession. Swedbank kan förlora 10-20 miljarder bara i det området
2. Banken har exponering mot Ukraina med ännu sämre säkerheter. Exponeringen är mindre men 5-10 miljarder kan försvinna
3. Normalt förlorar Swedbank några miljarder om året i Sverige på sin vanliga utlåning till privatpersoner och företag. Nu blir många arbetslösa och priset på bostäder faller. Ovanligt många företag är på väg att läggas ned eller gå i konkurs och varslen är rekordhöga. Det tar några år innan arbetslösheten når sin topp (2011?) så det syns inte så mycket ännu, men 2009 kommer inte bli kul. Swedbank kan mycket väl förlora 10-20 miljarder mer än vanligt på denna standardutlåning
4. Den senaste konjunkturcykeln har bankerna, inklusive Swedbank blivit allt oförsiktigare i sin utlåning. Swedbank har t.e.x. en risk på 10 miljarder mot Lehmans konkurs (med säkerhet i fastigheter). Swedbank har också sannolikt lånat ut 10-20 miljarder till investerings- och utköpsfirmor, s.k. Private Equity. Internationellt har värdet på sådan utlåning skrivits ned med upp till 50 procent. Swedbank har inte skrivit ned sina alls så det kan finnas upp till 10 miljarder till i förlustrisk där.
5. Nya krav och regleringar i samband med lågkonjunkturen och ökade kreditförluster gör att Swedbank måste ha större buffert i form av eget kapital än annars. Detta gör att Swedbank har ett behov att ta in kapital från marknaden redan innan eventuella förluster i punkt 1-4.
Jag tror att Swedbank behöver ta in minst 20 miljarder till i eget kapital för att undvika problem (som t.ex. alltför dyra upplåningskostnader). Med ett marknadsvärde på 20 miljarder betyder det 100% fler aktier
Här är ett räkneexempel för Swedbank som kan fungera som modell för alla nordiska banker och över hälften av de europeiska:
1. 500m aktier, kurs 40 kr, värde 20 miljarder
2. Indikation om framtida förslust på 20 miljarder och emission på samma belopp för att återställa balansen (emissionen i sig signalerar förlusten)
3. Antag att emissionen görs på 10 kr, då behövs 2 mdr aktier så antalet aktier femfaldigas till 2,5 mdr aktier
4. Värdet på Swedbank torde fortfarande vara omkring 20 miljarder om inte förlusten på 20 med efterföljande emission redan var diskonterad
5. Värdet per aktie blir 20/2,5 = 8 kr per aktie. Om marknaden ges lite credit för sin framåtblick kanske man kan höja det till 10 kr per aktie eller ett värde på 25 miljarder och då kan det dessutom vara ok att vara med i emissionen, men det är ingen freebie
Antag att vinstnivån efter alla problem fortsätter att vara 6 miljarder (vilket dock är osannolikt eftersom vinstnivån i Baltikum justeras ned till en ny nivå och avgiftsbaserade intäkter från aktiehandel, valutahandel, låneupplägg, fondförvaltning mm också tar ett rejält trappsteg ner till en ny nivå) så blir det drygt 2 kr per aktie efter ovan emission. Någon gång i framtiden (2011-2012) kanske det är värt 8-10x eller 16-20 kr, men IDAG krävs lägre kurs för att ge en avkastning under tiden. Säg 10 kr så får man 60% eller mer totalt under 2-3 år för att ta risken för ännu mer problem.
Konstigt nog frågar aldrig någon mig om det inte är dags att blanka Swedbank på allvar nu...
Jag tycker inte man ska köpa någonting av ovanstående. Jag tycker att man ska köpa saker med användarvärde i närtid. Vill man investera på längre sikt får man köpa saker med beständighet och användarvärde på sikt. Guld och aktier köper man bara för att man tror att någon annan ska köpa dem dyrare i framtiden, men har man otur är guld inte lika populärt om 3 eller 30 år. Visst man kanske har undvikit att förlora 90% på aktier eller en belånad lägenhet, men det är ändå inte särskilt kul att sitta med Volvoaktier eller guldtackor till halva inköpspriset.
Banker: Flera av de europeiska bankerna värderas till omkring 3 gånger vinsten (aktiekursen delat med någons prognos över vinsten per aktie). Det anses vara billigt, köpvärt. I normala fall skulle jag hålla med, men nu finns det väldigt goda skäl för en mycket låg värdering.
Ta Swedbank som exempel. Swedbank har ett marknadsvärde på 20 miljarder och vinstprognoser på 6 miljarder. P/E-talet är drygt 3. På bara tre år med samma vinstnivå har bolaget tjänat igen hela sitt eget värde. Vad är problemet?
1. Swedbanks vinst i Estland, lettland, Litauen riskerar att raderas ut helt, möjligen t.o.m. gå under noll. Swedbank har lånat ut 200 miljarder till husköpare i Baltikum som nu blir arbetslösa när länderna går in i djup recession. Swedbank kan förlora 10-20 miljarder bara i det området
2. Banken har exponering mot Ukraina med ännu sämre säkerheter. Exponeringen är mindre men 5-10 miljarder kan försvinna
3. Normalt förlorar Swedbank några miljarder om året i Sverige på sin vanliga utlåning till privatpersoner och företag. Nu blir många arbetslösa och priset på bostäder faller. Ovanligt många företag är på väg att läggas ned eller gå i konkurs och varslen är rekordhöga. Det tar några år innan arbetslösheten når sin topp (2011?) så det syns inte så mycket ännu, men 2009 kommer inte bli kul. Swedbank kan mycket väl förlora 10-20 miljarder mer än vanligt på denna standardutlåning
4. Den senaste konjunkturcykeln har bankerna, inklusive Swedbank blivit allt oförsiktigare i sin utlåning. Swedbank har t.e.x. en risk på 10 miljarder mot Lehmans konkurs (med säkerhet i fastigheter). Swedbank har också sannolikt lånat ut 10-20 miljarder till investerings- och utköpsfirmor, s.k. Private Equity. Internationellt har värdet på sådan utlåning skrivits ned med upp till 50 procent. Swedbank har inte skrivit ned sina alls så det kan finnas upp till 10 miljarder till i förlustrisk där.
5. Nya krav och regleringar i samband med lågkonjunkturen och ökade kreditförluster gör att Swedbank måste ha större buffert i form av eget kapital än annars. Detta gör att Swedbank har ett behov att ta in kapital från marknaden redan innan eventuella förluster i punkt 1-4.
Jag tror att Swedbank behöver ta in minst 20 miljarder till i eget kapital för att undvika problem (som t.ex. alltför dyra upplåningskostnader). Med ett marknadsvärde på 20 miljarder betyder det 100% fler aktier
Här är ett räkneexempel för Swedbank som kan fungera som modell för alla nordiska banker och över hälften av de europeiska:
1. 500m aktier, kurs 40 kr, värde 20 miljarder
2. Indikation om framtida förslust på 20 miljarder och emission på samma belopp för att återställa balansen (emissionen i sig signalerar förlusten)
3. Antag att emissionen görs på 10 kr, då behövs 2 mdr aktier så antalet aktier femfaldigas till 2,5 mdr aktier
4. Värdet på Swedbank torde fortfarande vara omkring 20 miljarder om inte förlusten på 20 med efterföljande emission redan var diskonterad
5. Värdet per aktie blir 20/2,5 = 8 kr per aktie. Om marknaden ges lite credit för sin framåtblick kanske man kan höja det till 10 kr per aktie eller ett värde på 25 miljarder och då kan det dessutom vara ok att vara med i emissionen, men det är ingen freebie
Antag att vinstnivån efter alla problem fortsätter att vara 6 miljarder (vilket dock är osannolikt eftersom vinstnivån i Baltikum justeras ned till en ny nivå och avgiftsbaserade intäkter från aktiehandel, valutahandel, låneupplägg, fondförvaltning mm också tar ett rejält trappsteg ner till en ny nivå) så blir det drygt 2 kr per aktie efter ovan emission. Någon gång i framtiden (2011-2012) kanske det är värt 8-10x eller 16-20 kr, men IDAG krävs lägre kurs för att ge en avkastning under tiden. Säg 10 kr så får man 60% eller mer totalt under 2-3 år för att ta risken för ännu mer problem.
Konstigt nog frågar aldrig någon mig om det inte är dags att blanka Swedbank på allvar nu...
fredag 16 januari 2009
Fredagstankar
Jag dröjer ytterligare med mina börs- och politikkommentarer. Orsaken är att jag mest sitter nöjd när jag ser marknadsutvecklingen och de förgäves försöken att rädda marknaden från myndighetshåll. Bank of America fick imorse t.ex (ytterligare) en garanti på 1100 miljarder kr för sina dåliga lån. Fortsätt ligga korta. Det gör jag. Som jag skrev i december: Det kommer bli mycket värre - man kan sitt lugnt och kort i båten tills dess eller försöka pricka rekylerna på vägen. Kanske slutet av februari ger en uppstuds.
Nej, nu ville jag bara skriva ner en fredagstanke:
I naturen sörjs inte förlusten av ett barn särskilt länge. T.ex. en lejonhona vars barn mördas av en rivaliserande hanne tar glatt emot mördarens säd och gör nya starkare barn tillsammans.
Den civiliserade människans monokult med monogami, monopedi och liknande utgör lejonens motpol. Vi är mänskliga och onaturliga och vi sörjer förlusten av ett enda liv så till den grad att vi förstör ett till (det egna av sorg) och kanske dessutom undlåter vidare fortplantning.
Människan är verkligen onaturlig och naturen omänsklig (men smart och effektiv; osentimental).
Nu var det egentligen inte det jag tänkte på utan på hur mycket ett liv är värt. De flesta av oss sparar hellre 10 kr än ger dem till röda korsets fadderverksamhet, men säger samtidigt att inget belopp skulle få oss att offra ett eget barn. Två diametrala ståndpunkter. I u-länder kan en familjemedlem med social acceptans sälja sina njurar eller upplåta den levande kroppen till medicinska experiment för att försörja och hålla vid liv en mängd familjemedlemmar. Rationellt.
Ett intressant experiment vore att undersöka alternativtoleransen spädbarn/pengar i olika sammanhang. Hur mycket pengar krävs för att man hellre skulle ta dem än sitt spädbarn. Jag är ekonomiskt oberoende och det sociala stigmat för högt så för mig finns inget pris. För en person i Zimbabwe eller Kongo kanske 100 dollar är tillräckligt då det kan utgöra skillnaden mellan liv och död för en eller flera andra familjemedlemmar. Man kan genomföra experimentet för husdjur också: kanariefågel, hamster, kopparsnok, kanin, katt, hund – vilket också görs rutinartat på veterinärbesök: Köp ny hund eller betala 20 000 i operationskostnader, tex.
Undrar hur det skulle se ut utan stigmat, dvs om man bara tog sitt eget direkta lidande i beaktande. Hur mycket är ett år värt, dvs är en ettåring mer värd en en enmånaders och när vänder det? Är en 92-åring mindre värd än en 91-åring? Hur stor är skillnaden per tidsenhet?
En sak att beakta är att för de erhållna pengarna (50 öre eller 1000 miljarder) kan man välja att hjälpa andra människor eller djur än de egna barnen och husdjuren. Vid ett visst pris kanske man, om man säger nej, i teorin offrar hela den afrikanska kontinenten för att få behålla sitt eget barn. Intressant.
Nej, nu ville jag bara skriva ner en fredagstanke:
I naturen sörjs inte förlusten av ett barn särskilt länge. T.ex. en lejonhona vars barn mördas av en rivaliserande hanne tar glatt emot mördarens säd och gör nya starkare barn tillsammans.
Den civiliserade människans monokult med monogami, monopedi och liknande utgör lejonens motpol. Vi är mänskliga och onaturliga och vi sörjer förlusten av ett enda liv så till den grad att vi förstör ett till (det egna av sorg) och kanske dessutom undlåter vidare fortplantning.
Människan är verkligen onaturlig och naturen omänsklig (men smart och effektiv; osentimental).
Nu var det egentligen inte det jag tänkte på utan på hur mycket ett liv är värt. De flesta av oss sparar hellre 10 kr än ger dem till röda korsets fadderverksamhet, men säger samtidigt att inget belopp skulle få oss att offra ett eget barn. Två diametrala ståndpunkter. I u-länder kan en familjemedlem med social acceptans sälja sina njurar eller upplåta den levande kroppen till medicinska experiment för att försörja och hålla vid liv en mängd familjemedlemmar. Rationellt.
Ett intressant experiment vore att undersöka alternativtoleransen spädbarn/pengar i olika sammanhang. Hur mycket pengar krävs för att man hellre skulle ta dem än sitt spädbarn. Jag är ekonomiskt oberoende och det sociala stigmat för högt så för mig finns inget pris. För en person i Zimbabwe eller Kongo kanske 100 dollar är tillräckligt då det kan utgöra skillnaden mellan liv och död för en eller flera andra familjemedlemmar. Man kan genomföra experimentet för husdjur också: kanariefågel, hamster, kopparsnok, kanin, katt, hund – vilket också görs rutinartat på veterinärbesök: Köp ny hund eller betala 20 000 i operationskostnader, tex.
Undrar hur det skulle se ut utan stigmat, dvs om man bara tog sitt eget direkta lidande i beaktande. Hur mycket är ett år värt, dvs är en ettåring mer värd en en enmånaders och när vänder det? Är en 92-åring mindre värd än en 91-åring? Hur stor är skillnaden per tidsenhet?
En sak att beakta är att för de erhållna pengarna (50 öre eller 1000 miljarder) kan man välja att hjälpa andra människor eller djur än de egna barnen och husdjuren. Vid ett visst pris kanske man, om man säger nej, i teorin offrar hela den afrikanska kontinenten för att få behålla sitt eget barn. Intressant.
torsdag 15 januari 2009
At least we are giving investors cash
-Ansvarig för Citigroups hedgefond där slutavräkningen för investerare blev -97%, dvs 3% av ursprungsinvesteringen var kvar efter likvidering av fonden Citigroup Special Opportunities
Jag undrar hur det går till när mer erfarna ledare och förvaltare än jag lyckas förstöra så mycket kapital och hur investerarna som ofta också har mer erfarenhet än jag misslyckas med att upptäcka förvaltarnas inkompetens och oförmåga att bedöma risk.
Under 2008 (och det lär inte bli bättre 2009) har de samlade hedgefonderna tappat 22% i genomsnitt och med hänsyn till uttag och nedläggningar har det förvaltade hedgefondkapitalet halverats. Jag tycker att det var så uppenbart det kunde vara inför 2008 att risktillgångar var dyra och att sentiment och momentum i ekonomin talade för att en normalisering av värderingarna var nära förestående. Därmed är det extra förvånande att så många ”smarta” och erfarna förvaltare och investerare gör så dåliga placeringar.
Några få lyckades exceptionellt bra istället, genom att t.ex. gå kort subprimepapper eller som jag kort aktier. Vi gjorde det genom en oberoende analys av världsläget och värderingsförhållandena. Vad gjorde alla förlorare? Jag förstår att bubblor och trender kan fortgå längre än man först tror. Alla som var med de sista åren på 90-talet har lärt sig den läxan. Men hur dum är man om man ökar investeringarna på uppsidan i den sista maniska fasen? Och hur oansvarig är man om man gör det med andras pengar om man faktiskt har erfarenhet från både 1987, 1989 och 1991-94, för att inte tala om 70-talet som många av hedgefondstjärnorna utomlands har?
Till råga på allt – hur kan man komma undan med att säga ”vi ger i alla fall någonting tillbaka i kontanter” och få det att låta lite positivt när man åstadkommit -97% avkastning? Och det rör sig inte om någon liten amatör som Radar, Systematiska Scirocco, Prior och Nilsson, Atlant, Gladiator, CSAT, Zaramant, DLG, Thenberg, Cicero, RAM (trots allt bara en liten svensk med endast 6 år på nacken), Aktia-ansvar, Midas eller Sentat (Thyra). De småspelarna och amatörerna hade kanske kunnat förlåtas en kollaps och en dumt uttalande, men nu var det typ världens största bank, CITIBANK och deras Special Opportunities hedgefond.
At least we are giving investors cash. Ja, tack så mycket då, herrn. God Jul också. Och gott nytt år.
Jag undrar hur det går till när mer erfarna ledare och förvaltare än jag lyckas förstöra så mycket kapital och hur investerarna som ofta också har mer erfarenhet än jag misslyckas med att upptäcka förvaltarnas inkompetens och oförmåga att bedöma risk.
Under 2008 (och det lär inte bli bättre 2009) har de samlade hedgefonderna tappat 22% i genomsnitt och med hänsyn till uttag och nedläggningar har det förvaltade hedgefondkapitalet halverats. Jag tycker att det var så uppenbart det kunde vara inför 2008 att risktillgångar var dyra och att sentiment och momentum i ekonomin talade för att en normalisering av värderingarna var nära förestående. Därmed är det extra förvånande att så många ”smarta” och erfarna förvaltare och investerare gör så dåliga placeringar.
Några få lyckades exceptionellt bra istället, genom att t.ex. gå kort subprimepapper eller som jag kort aktier. Vi gjorde det genom en oberoende analys av världsläget och värderingsförhållandena. Vad gjorde alla förlorare? Jag förstår att bubblor och trender kan fortgå längre än man först tror. Alla som var med de sista åren på 90-talet har lärt sig den läxan. Men hur dum är man om man ökar investeringarna på uppsidan i den sista maniska fasen? Och hur oansvarig är man om man gör det med andras pengar om man faktiskt har erfarenhet från både 1987, 1989 och 1991-94, för att inte tala om 70-talet som många av hedgefondstjärnorna utomlands har?
Till råga på allt – hur kan man komma undan med att säga ”vi ger i alla fall någonting tillbaka i kontanter” och få det att låta lite positivt när man åstadkommit -97% avkastning? Och det rör sig inte om någon liten amatör som Radar, Systematiska Scirocco, Prior och Nilsson, Atlant, Gladiator, CSAT, Zaramant, DLG, Thenberg, Cicero, RAM (trots allt bara en liten svensk med endast 6 år på nacken), Aktia-ansvar, Midas eller Sentat (Thyra). De småspelarna och amatörerna hade kanske kunnat förlåtas en kollaps och en dumt uttalande, men nu var det typ världens största bank, CITIBANK och deras Special Opportunities hedgefond.
At least we are giving investors cash. Ja, tack så mycket då, herrn. God Jul också. Och gott nytt år.
måndag 12 januari 2009
Måndag, ny vecka och nytt år
Snart drar kommentarsverksamheten här igång igen. Nytt år, ny ekonomi, nya idéer. Kanske redan idag.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)