Ett steg tillbaka för björnstammen (vi som är negativa till aktieplaceringar för tillfället). USAs kraftigt uppreviderade BNP-tillväxt igår slängde in en fet skiftnyckel bland mina kugghjul och aktiemarknaderna steg med tre procent från lägsta till högsta under dagen. BNP-siffran kompletterade egentligen bara den senaste veckans flöde av positiva makronyheter i USA (konsumentförtroende, husförsäljning och orderstatistik föregick BNP-statistiken). I Europa ser det dock fortfarande tungt ut, med t.ex tyskt affärssentiment (IFO) på sin lägsta nivå sedan 1993 och brittiska huspriser ned med 17% i årstakt i andra kvartalet och priserna 11,5% under högstanivån för ett år sedan. Det är också lika illa som tidigt 90-tal och 70-tal.
Uppgången igår ser jag alltså som högst tillfällig och jag tror inte att aktiemarknaderna når upp till augustitoppen för två veckor sedan innan kurserna letar sig ned mot nya lows igen. Det här är ett säljläge, tror jag, men visst, typiskt för längre nedgångsperioder är just intensiva och oförutsägbara kursuppgångar… so caveat venditor just nu… fast mest av allt ändå caveat emptor.
fredag 29 augusti 2008
tisdag 26 augusti 2008
Ett brev till en kompis
Jag svarade på ett mail idag...
Du kan ha rätt. Du kan ha fel. Det kan jag också, men så här tänker jag:
Lagren av osålda hus i USA ökar. Just nu i aug på högsta hittills (11.2 månader jämfört med balans kring kanske halva nivån). Priserna måste ner väsentligt för att minska överhänget. Om priserna faller med 20% till över en period på 2 år så kanske vi har en botten i huspriser i USA där Australien, UK, Irland, Baltikum och Danmark är hyggligt i fas med detta, medan Sverige, Frankrike, Norge, Finland, sydosteuropa ligger något år efter i cykeln och Tyskland bara ligger still. Jag tror alltså att huspriserna i Sverige bottnar om kanske 3 år, augusti 2011. Aktier brukar kunna vända ett år tidigare om det inte ser alltför djävligt ut.
Jag tror visserligen att kreditförluster i subprime och liknande specialfall har kulminerat, men att nästa steg av förluster blir mycket allvarligare: När konsumenter pressas av matpriser, oljepriser och räntor handlar de mindre av annat. När deras hus faller i värde känner de sig ännu fattigare och handlar ännu mindre. Företagen ser ingen anledning att investera när konsumenterna inte handlar – tvärtom så säger företagen upp sin personal, vilket ytterligare sänker konsumtionskraften i ekonomin. Detta har precis påbörjats och fortsätter tills konsumenterna känner sig starkare. Företagen downsizar och konsumenterna hukar sig i hemmen. Ekonomin går tillbaka (recession).
För bankerna innebär denna utveckling kreditförluster pga företag som blir olönsamma och går i konkurs och privatpersoner som blir av med arbetet och inte kan betala huslånen. Dessa normala cykliska kreditförluster har inget med subprime att göra men kan visa sig vara mycket större i magnitud eftersom det gäller alla banker. Orsaken är följande.
Under 20-25 år har hela världen levt på ökade lån i takt med fallande räntor: konsumenter har lånat mer och mer på fastigheter och banker har tillåtit högre och högre låneandel av husvärdet. Lånen har gått till konsumtion och bidragit till hög ekonomisk tillväxt, med fler anställda och högre löner vilket ökat förmågan att låna och köpa hus ännu mer. Hedgefonder och VC-, PE-bolag har lånat, köpt bolag, lånat ännu mer och bankerna blivit allt villigare att låna ut. Bankerna i sin tur har drivit sina egna balansräkningar hårt på samma sätt och gått från 20x leverage till 40x leverage (2,5% eget kapital). Mängden lån i samhället har alltså flerfaldigats och konsumerats upp eller gått till finansiella investeringar. När hävstången/lånen/leverage ska minskas i alla delar av ekonomin (banker, VC, privatpersoner) och samtidigt själva basen som belåningen ska göras på minskar (kreditförluster i banker minskar equity, lägre löner och högre arbetslöshet ger minskat utrymme för privatpersoner, VC och PE får inte låna lika mycket för bankerna ökar kraven på låntagarna och myndigheterna ökar kraven på bankerna) så blir det otroligt mycket mindre likviditet kvar i systemet, vilket leder till minskad ekonomisk aktivitet.
Tänk dig att din bank hade 10 miljoner i EK och kunde låna ut 400m (40x). Nu ska de ned till 25x (pga regleringar och försiktighet inför cykeln) samtidigt som de gjort 0,5m i förlust och bara har 9,5 kvar i EK. Det ger ett utrymme på 9,5x25=240m, en minskning med nästan hälften. Samtidigt måste de pga ökad reglering ta upp vissa tillgångar på balansräkningen som de förut fick ha utanför så utrymmet blir kanske bara 225m. Det betyder att bankens huslånekunder och företag får svårt att ta nya lån innan det är fixat.
Den lånefinansierade konsumtionen har spillt över på emerging markets (BRIC) via outsourcing och gett en illusion om att deras tillväxt kan hjälpa till att dra upp västvärlden om väst skulle sacka lite. Det kan visa sig bli tvärtom eftersom efterfrågan på leksaker och grävmaskiner tillverkade i Kina faller i väst, vilket försvagar Kina och stödet för västekonomierna minskar.
Allt ovanstående är en typisk beskrivning av en kreditkontraktion. Skillnaden mot andra tillfällen är att omfattningen är större nu än någonsin. Det är bara 30-talet som är riktigt jämförbart. Möjligen 70-talet. Världen har tack vare Greenspans räntesänkarpolicy (the Greenspan put, the Fed put) efter Volckers inflationsdödarpolicy lånat allt mer under 20 år men nu tog det till slut stopp…
…och det tog stopp INNAN företagen drog ned på investeringarna, INNAN folk blev arbetslösa, INNAN räntorna höjdes särskilt mycket vilket annars brukar vara anledningarna till att en cykel stoppar upp. NEJ, den här gången tog det stopp för att lånen var så höga att trots full sysselsättning räckte inte pengarna till till lånen längre så nu backar cykeln med start i finanssektorn och sprider sig sakta till den riktiga ekonomin. Det tar TID men effekterna blir stora. Till att börja med har det gått bara ett år sedan allvaret började gå upp för folk/bankchefer och det är först omkring årsskiftet 2008/09 som gamla lånelöften börjar löpa ut och därmed ge effekten jag beskrev ovan (400m utrymme krymper till 225. För HELA banksystemet blir det inte fullt så illa som -45%, men väl kanske -25% och det i sin tur ger 5-8% negativ effekt på BNP summerat över några år, dvs 2-3pp per år)
Trots ovanstående hot visar resultatprognoserna för 2009 och 2010 fortfarande på 12-14% tillväxt, medan jag tror att sanningen kan vara samma storleksordning, men MINUS pga kreditkontraktionen. Det innebär att MIN SYN på vinsterna ligger uppemot 50% lägre än marknadens syn. När detta korrigeras ska aktiekurserna kraftigt ned. Jag vågar inte tro på -50% just nu, bara hoppas, mest pga upplevelsen när det vände upp 2003-2005 då jag väntade mig samma sak som nu, men Greenspan satte stopp med sitt extra ess i rockärmen (sänka räntan till 1% och driva lån och inflation ännu mer). Dessutom är marknaden duktig på att se ljuset i tunneln så oavsett vinstnivån just då börjar den räkna på framtida vinster långt i förväg.
Sammanfattningsvis tror jag på minst ett års fallande kurser från nu, punkterat av korta kraftiga kursrallyn någon gång i kvartalet ungefär. Därefter kan det bli ett sånt år till, men det beror på hur långt kurserna fallit till dess. Det beror också på om inflationen är under kontroll eller inte. I mitt scenario är den det, men om lönerna fortsättter den nyligen inslagna trenden uppåt och inflationen får fäste då ska dessutom P/E-multiplarna justeras nedåt så kurserna faller ännu mer.
Aktier kommer se billiga ut hela tiden, vilket ger upphov till försöken att tjuvstarta marknaden då och då, men det är ”Bull traps”, ”value traps”. En sån här kreditkontraktion tar normalt väldigt lång tid att jobba ur systemet. Tänk bara på att det är 15,1 månaders säljkö i snitt på bostadsrätter i USA. Om du är potentiell köpare då hur skulle DU agera? Vänta lite till va och se var priserna tar vägen. Under tiden kommer fler säljare in och kön ökar… tills det är så billigt att du kan köpa hus nästan för skojs skull. Frågan är var den botten finns… och när. Hur lång tid tar det att jobba bort 15 månaders kö… som ökar…?
Alltså: Bear kommande 12 månader. Men senast vi pratade aktivt om sånt här var 2003 och du vet hur gruvligt fel jag hade då.
Håll till godo.
ELLER, mer kortfattat, som jag skrev till några andra personer i marknaden
Ökade lånekrav hos bankerna och ökad reglering av bankerna kommer inom något halvår leda till minskat låneutrymme för alla låntagare (priv och corp) när gamla lånelöften förfaller. Detta samtidigt som skuggbanksystemet (off balance sheet och PE-firmor) minskar. Allmän deleveraging med allt vad det innebär påbörjas då på allvar (lägre huspriser, minskade lån, mindre konsumtionsutrymme pga räntor, olja, mat ger minskad konsumtion, minskade investeringar, arbetslöshet, kreditförluster, ytterligare kreditkontraktion, fallande tillgångspriser, minskad konsumtion och investeringar…).
Minskad lånetillgång leder till minskad ekonomisk aktivitet och minskade vinster, typ -50% justering av konsensus 2010. Det borde ge minst 25% börsfall från nu och jag kan tänka mig flera scenarier då det blir mycket mer, men tar det lugnt med profetiorna efter upplevelsen 2003-2005. Jag tror kvartalsrallyt är över för den här gången, men det kan mycket väl komma ett nytt i samband med Q3:orna i oktober. Sell on strength. Reduce shorts on weakness.
Vinsterna vänder kanske upp med huspriserna 2011 och börsen ett år tidigare då vinsterna bottnar. DÅ räknar jag med ett längre rally - ett handlingsbart - men inte nödvändigtvis med en långsiktig vändning uppåt. Det tar nog ytterligare 4 år. Buy on weakness 2015. You are not alone, även om det kommer kännas så.
Du kan ha rätt. Du kan ha fel. Det kan jag också, men så här tänker jag:
Lagren av osålda hus i USA ökar. Just nu i aug på högsta hittills (11.2 månader jämfört med balans kring kanske halva nivån). Priserna måste ner väsentligt för att minska överhänget. Om priserna faller med 20% till över en period på 2 år så kanske vi har en botten i huspriser i USA där Australien, UK, Irland, Baltikum och Danmark är hyggligt i fas med detta, medan Sverige, Frankrike, Norge, Finland, sydosteuropa ligger något år efter i cykeln och Tyskland bara ligger still. Jag tror alltså att huspriserna i Sverige bottnar om kanske 3 år, augusti 2011. Aktier brukar kunna vända ett år tidigare om det inte ser alltför djävligt ut.
Jag tror visserligen att kreditförluster i subprime och liknande specialfall har kulminerat, men att nästa steg av förluster blir mycket allvarligare: När konsumenter pressas av matpriser, oljepriser och räntor handlar de mindre av annat. När deras hus faller i värde känner de sig ännu fattigare och handlar ännu mindre. Företagen ser ingen anledning att investera när konsumenterna inte handlar – tvärtom så säger företagen upp sin personal, vilket ytterligare sänker konsumtionskraften i ekonomin. Detta har precis påbörjats och fortsätter tills konsumenterna känner sig starkare. Företagen downsizar och konsumenterna hukar sig i hemmen. Ekonomin går tillbaka (recession).
För bankerna innebär denna utveckling kreditförluster pga företag som blir olönsamma och går i konkurs och privatpersoner som blir av med arbetet och inte kan betala huslånen. Dessa normala cykliska kreditförluster har inget med subprime att göra men kan visa sig vara mycket större i magnitud eftersom det gäller alla banker. Orsaken är följande.
Under 20-25 år har hela världen levt på ökade lån i takt med fallande räntor: konsumenter har lånat mer och mer på fastigheter och banker har tillåtit högre och högre låneandel av husvärdet. Lånen har gått till konsumtion och bidragit till hög ekonomisk tillväxt, med fler anställda och högre löner vilket ökat förmågan att låna och köpa hus ännu mer. Hedgefonder och VC-, PE-bolag har lånat, köpt bolag, lånat ännu mer och bankerna blivit allt villigare att låna ut. Bankerna i sin tur har drivit sina egna balansräkningar hårt på samma sätt och gått från 20x leverage till 40x leverage (2,5% eget kapital). Mängden lån i samhället har alltså flerfaldigats och konsumerats upp eller gått till finansiella investeringar. När hävstången/lånen/leverage ska minskas i alla delar av ekonomin (banker, VC, privatpersoner) och samtidigt själva basen som belåningen ska göras på minskar (kreditförluster i banker minskar equity, lägre löner och högre arbetslöshet ger minskat utrymme för privatpersoner, VC och PE får inte låna lika mycket för bankerna ökar kraven på låntagarna och myndigheterna ökar kraven på bankerna) så blir det otroligt mycket mindre likviditet kvar i systemet, vilket leder till minskad ekonomisk aktivitet.
Tänk dig att din bank hade 10 miljoner i EK och kunde låna ut 400m (40x). Nu ska de ned till 25x (pga regleringar och försiktighet inför cykeln) samtidigt som de gjort 0,5m i förlust och bara har 9,5 kvar i EK. Det ger ett utrymme på 9,5x25=240m, en minskning med nästan hälften. Samtidigt måste de pga ökad reglering ta upp vissa tillgångar på balansräkningen som de förut fick ha utanför så utrymmet blir kanske bara 225m. Det betyder att bankens huslånekunder och företag får svårt att ta nya lån innan det är fixat.
Den lånefinansierade konsumtionen har spillt över på emerging markets (BRIC) via outsourcing och gett en illusion om att deras tillväxt kan hjälpa till att dra upp västvärlden om väst skulle sacka lite. Det kan visa sig bli tvärtom eftersom efterfrågan på leksaker och grävmaskiner tillverkade i Kina faller i väst, vilket försvagar Kina och stödet för västekonomierna minskar.
Allt ovanstående är en typisk beskrivning av en kreditkontraktion. Skillnaden mot andra tillfällen är att omfattningen är större nu än någonsin. Det är bara 30-talet som är riktigt jämförbart. Möjligen 70-talet. Världen har tack vare Greenspans räntesänkarpolicy (the Greenspan put, the Fed put) efter Volckers inflationsdödarpolicy lånat allt mer under 20 år men nu tog det till slut stopp…
…och det tog stopp INNAN företagen drog ned på investeringarna, INNAN folk blev arbetslösa, INNAN räntorna höjdes särskilt mycket vilket annars brukar vara anledningarna till att en cykel stoppar upp. NEJ, den här gången tog det stopp för att lånen var så höga att trots full sysselsättning räckte inte pengarna till till lånen längre så nu backar cykeln med start i finanssektorn och sprider sig sakta till den riktiga ekonomin. Det tar TID men effekterna blir stora. Till att börja med har det gått bara ett år sedan allvaret började gå upp för folk/bankchefer och det är först omkring årsskiftet 2008/09 som gamla lånelöften börjar löpa ut och därmed ge effekten jag beskrev ovan (400m utrymme krymper till 225. För HELA banksystemet blir det inte fullt så illa som -45%, men väl kanske -25% och det i sin tur ger 5-8% negativ effekt på BNP summerat över några år, dvs 2-3pp per år)
Trots ovanstående hot visar resultatprognoserna för 2009 och 2010 fortfarande på 12-14% tillväxt, medan jag tror att sanningen kan vara samma storleksordning, men MINUS pga kreditkontraktionen. Det innebär att MIN SYN på vinsterna ligger uppemot 50% lägre än marknadens syn. När detta korrigeras ska aktiekurserna kraftigt ned. Jag vågar inte tro på -50% just nu, bara hoppas, mest pga upplevelsen när det vände upp 2003-2005 då jag väntade mig samma sak som nu, men Greenspan satte stopp med sitt extra ess i rockärmen (sänka räntan till 1% och driva lån och inflation ännu mer). Dessutom är marknaden duktig på att se ljuset i tunneln så oavsett vinstnivån just då börjar den räkna på framtida vinster långt i förväg.
Sammanfattningsvis tror jag på minst ett års fallande kurser från nu, punkterat av korta kraftiga kursrallyn någon gång i kvartalet ungefär. Därefter kan det bli ett sånt år till, men det beror på hur långt kurserna fallit till dess. Det beror också på om inflationen är under kontroll eller inte. I mitt scenario är den det, men om lönerna fortsättter den nyligen inslagna trenden uppåt och inflationen får fäste då ska dessutom P/E-multiplarna justeras nedåt så kurserna faller ännu mer.
Aktier kommer se billiga ut hela tiden, vilket ger upphov till försöken att tjuvstarta marknaden då och då, men det är ”Bull traps”, ”value traps”. En sån här kreditkontraktion tar normalt väldigt lång tid att jobba ur systemet. Tänk bara på att det är 15,1 månaders säljkö i snitt på bostadsrätter i USA. Om du är potentiell köpare då hur skulle DU agera? Vänta lite till va och se var priserna tar vägen. Under tiden kommer fler säljare in och kön ökar… tills det är så billigt att du kan köpa hus nästan för skojs skull. Frågan är var den botten finns… och när. Hur lång tid tar det att jobba bort 15 månaders kö… som ökar…?
Alltså: Bear kommande 12 månader. Men senast vi pratade aktivt om sånt här var 2003 och du vet hur gruvligt fel jag hade då.
Håll till godo.
ELLER, mer kortfattat, som jag skrev till några andra personer i marknaden
Ökade lånekrav hos bankerna och ökad reglering av bankerna kommer inom något halvår leda till minskat låneutrymme för alla låntagare (priv och corp) när gamla lånelöften förfaller. Detta samtidigt som skuggbanksystemet (off balance sheet och PE-firmor) minskar. Allmän deleveraging med allt vad det innebär påbörjas då på allvar (lägre huspriser, minskade lån, mindre konsumtionsutrymme pga räntor, olja, mat ger minskad konsumtion, minskade investeringar, arbetslöshet, kreditförluster, ytterligare kreditkontraktion, fallande tillgångspriser, minskad konsumtion och investeringar…).
Minskad lånetillgång leder till minskad ekonomisk aktivitet och minskade vinster, typ -50% justering av konsensus 2010. Det borde ge minst 25% börsfall från nu och jag kan tänka mig flera scenarier då det blir mycket mer, men tar det lugnt med profetiorna efter upplevelsen 2003-2005. Jag tror kvartalsrallyt är över för den här gången, men det kan mycket väl komma ett nytt i samband med Q3:orna i oktober. Sell on strength. Reduce shorts on weakness.
Vinsterna vänder kanske upp med huspriserna 2011 och börsen ett år tidigare då vinsterna bottnar. DÅ räknar jag med ett längre rally - ett handlingsbart - men inte nödvändigtvis med en långsiktig vändning uppåt. Det tar nog ytterligare 4 år. Buy on weakness 2015. You are not alone, även om det kommer kännas så.
Etiketter:
baisse,
bear,
huspriser,
kreditkontraktion,
kreditkrisen,
Marknaden
onsdag 20 augusti 2008
Floskler och tumregler i finansbranschen
Teknisk analys
Glidande medelvärden 200d
Om det redan har gått upp så fortsätter det upp och ju längre tid det gått upp desto billigare är det. Det finns varianter med 20 dagar, 50 dagar, 100 dagar och inte minst det absolut viktigaste 200-dagars medelvärdet.
Fibonacci schnibbomacci
Naturen ordnar in sig i gyllene snittet-liknande kvoter, det blir ju snyggast snäckskal och annat på det sättet. Fibban säger att om det fallit en viss sträcka och vänt upp så ska det studsa t.ex. 38%, 50% eller 62% av den negativa rörelsens storlek innan det vänder ner igen… och tvärtom förstås
Elliot Pelliot
Elliotvågor säger att först går det upp och sen ner igen och sen upp och sen ner och sen upp igen och ner och sen upprepas hela sekvensen fast mer neråt men totalt sett lite mindre ner än det gick upp i första omgången. Upp och ner och ner och upp och upp och ner igen… J. Bra teori. Förklarar det mesta.
Ordspråk
Buy low sell high
Självförklarande. Detta är grunden till finansiella investeringar. Köp billigare än du säljer
Let your profits run
Om en position har gått bra ska du fortsätta hålla i den. De bakomliggande faktorerna till varför det gått bra hittills antas fortsätta påverka positionen (positivt), oavsett om det är redovisningsfusk eller genuin tillväxt. Det här funkar till det inte gör det längre och då går man till nästa regel
Cut your losses short
Sälj positioner du förlorar pengar på och gör det omgående. Kombineras detta med running profits så blir vinsterna stora och förlusterna små. Tyvärr får man aldrig veta hur man ska kalibrera rådet för att undvika att stoppa positionen för tidigt p.g.a. en liten motgång, dvs hur korta ska man hålla förlusterna?
Årsskifteseffekten
Köp till lucia, sälj till trettondagsafton eller något liknande. Förmögenhetsskatteeffekter, självuppfyllande profetia, nya årsprognoser mm sägs förklara varför man kan tjäna pengar
Sell in May and go away
Sälj i maj och åk på semester, det händer ändå inget under sommaren och om det händer något så är det negativt
Fiskeffekten
Köp till sillen och sälj till kräftorna. Köp vid midsommar och sälj framåt hösten innan de notoriskt farliga september och oktober. Förutsättningen är förstås att man hunnit tillbaka från resan enligt rådet ovan
When in trouble, double (eller Rouletteregeln)
Det här är motsatsen till grundrådet att stoppa förlusterna tidigt. Om det går snett i första steget så dubblar man bara positionen och hoppas att det vänder. Det fina med den är att när det väl vänder upp så tjänar man desto mer.
When in doubt, stay (get) out
Om man inte har ett glasklart case eller om man tvekar över en position som redan tagits så ska man ta sig ur, ta ett steg tillbaka och tänka om. Så länge man har positionen tänker man inte klart och objektivt.
Strutstaktiken
Det här är motsatsen till regeln ovan. När det går riktigt illa så är det lika bra att bara gå och fiska eller helt enkelt ta en promenad eller en minisemester och låta portföljen sköta sig själv, "det kan ju bara inte gå åt fel håll hela tiden"
På lång sikt går börsen alltid upp
Det här är lite som strutstaktiken, förutsatt att man ligger lång. Börsen har i alla fall gjort det hittills även om den ibland står stilla i 20 år eller går sämre än bankräntan i 40 år, men sett över en normal mansålder så har man hittills alltid tjänat på att ha pengarna i aktier. Detta gäller dock index och inte enstaka aktier. Enskilda företag går tyvärr i konkurs så det gäller att byta runt och byta rätt för att säkert få tillbaka pengarna.
Fånga en fallande kniv
Uttryck för att chansköpa en aktie som fallit snabbt i värde. Om man lyckas ta den i handtaget har man vunnit en kniv. Om den bestämt sig för att gå lägre får man bladet i handen och förlorar några fingrar. Oavsett vilket brukar det kännas som ett fynd i åtminstone några timmar
Fundamental analys
Top down
Kolla in de stora skeendena i världen, det räcker med de du själv tycker är intressanta, t.ex. BNP-tillväxt, global warming eller antalet kineser som ska dricka kaffe, och låt storheterna avgöra värdet på hela länder eller börser. Relativvärdera sedan sektorerna utifrån deras olika känslighet för top down-faktorerna. Anta att ingen annan sett den övergripande utvecklingen och köp resp sälj sektorer och bolag utifrån det.
Bottom up
Börja med de minsta händelserna i enskilda företag: ledningsförändringar, bränder i fastighetsbolag, modemissar i H&M och räkna noga ut exakt vad bolaget ifråga ska tjäna och när. Räkna ut vad den framtida inkomstströmmen är värd givet ett likvärdigt alternativ (som att ha pengarna på banken) plus en riskkompensation. Om slutresultatet skiljer sig från aktiekursen är det bara att köpa, annars kan du blanka. Eller ge blanka fan.
DCF, eller get out of jail free card
Ta ett stort gäng okända faktorer, påverkade av info om både top down och bottom up-förutsättningarna. Räkna ut de kommande 3-5 årens kontantströmmar i företaget. Gör sedan ett antagande om hur den kommande oändligheten (100 år räcker dock i praktiken) kommer se ut (tillväxt, räntor, risk mm). Dividera några av siffrorna med de andra siffrorna och du får ett aktievärde, ett DCF-värde. Minsta justering av några faktorer ger lätt ett helt annat värde, gärna med en faktor 2x eller 5x eller t.o.m. 10x, eller N/A-värde (typ division by zero) eller negativt värde. Är du normalt funtad låter du inte DCF-resultatet styra dina investeringar
P/E
Hitta på ett P/E-tal, tex 5, 10, 15 eller 20…. Eller någonstans mellan 1 och 100…. Eller mer eller mindre
Hitta på ett E (top down eller bottom up), dvs vilken vinst företaget ska göra (E=Earnings)
Ta P/E gånger E så får du det motiverade priset P på aktien. Det kan bli vad som helst förstås. I Japan använde man P/E 100 ett tag, på Nasdag var det vanligt med +/- 200 i P/E vid millennieskiftet. Nu gäller ca 8-12x som standard, men i gengäld tvistar man mer om vad E ska vara.
P/S
Om det inte finns några E kan man gissa att det någon gang ska bli E. E=Earnings är ju samma sak som marginalen gånger försäljningen S (sales). Alltså kan man inte göra prognoser om E nu kan man alltid gissa att någon gång ska någon göra det och då kan man lika gärna nu säga att varje försäljning har ett värde oavsett om det är med förlust eller vinst… för någon gång ska det väl bli vinst eller i alla fall någon som tror på vinst
P/S=1 brukar kännas skönt, men ibland är inte ens 0,1 billigt nog och ibland är 10x helt ok att sova lugnt med
PEG
P/E kan kännas så tråkigt och dyrt ibland, men om tillväxten G är hög nog känns det bättre. För att slippa se P/E-talet alls kan man dela med G och få PEG-talet. 1 ansågs billigt ett tag, 2 också. Matematiskt är det bara en kvasigenväg för att komma närmare DCF men slippa allt räknearbete.
RoE och P/Book
En sak vet man i alla fall säkert och det är vad företaget redan har i kofferterna eller i ”boken” (också kallad equity). Om bolaget har 100 då ska det väl vara värt 100 i all fall, dvs Price/Book=1. Nja om man vill förfina det hela säger man att det beror på vad företaget gör med tillgångarna (boken), vilken avkastning (typ ränta) man får på boken, dvs RoE (Return on Equity). Om RoE är tex 10% och man tycker att 10% är ett krav så funkar P/Book=1. Om RoE är 12% vid samma krav på 10% kan P/Book =12/10=1,2 funka och så vidare. Det gäller bara att hålla goodwillen rätt i mun när man räknar så här, för att inte tala om vilka prognoser man måste göra på vinst, vilken book man har framöver efter utdelningar och eventuella justeringar av värdet på ”goodwill”.
mer kommer...
Glidande medelvärden 200d
Om det redan har gått upp så fortsätter det upp och ju längre tid det gått upp desto billigare är det. Det finns varianter med 20 dagar, 50 dagar, 100 dagar och inte minst det absolut viktigaste 200-dagars medelvärdet.
Fibonacci schnibbomacci
Naturen ordnar in sig i gyllene snittet-liknande kvoter, det blir ju snyggast snäckskal och annat på det sättet. Fibban säger att om det fallit en viss sträcka och vänt upp så ska det studsa t.ex. 38%, 50% eller 62% av den negativa rörelsens storlek innan det vänder ner igen… och tvärtom förstås
Elliot Pelliot
Elliotvågor säger att först går det upp och sen ner igen och sen upp och sen ner och sen upp igen och ner och sen upprepas hela sekvensen fast mer neråt men totalt sett lite mindre ner än det gick upp i första omgången. Upp och ner och ner och upp och upp och ner igen… J. Bra teori. Förklarar det mesta.
Ordspråk
Buy low sell high
Självförklarande. Detta är grunden till finansiella investeringar. Köp billigare än du säljer
Let your profits run
Om en position har gått bra ska du fortsätta hålla i den. De bakomliggande faktorerna till varför det gått bra hittills antas fortsätta påverka positionen (positivt), oavsett om det är redovisningsfusk eller genuin tillväxt. Det här funkar till det inte gör det längre och då går man till nästa regel
Cut your losses short
Sälj positioner du förlorar pengar på och gör det omgående. Kombineras detta med running profits så blir vinsterna stora och förlusterna små. Tyvärr får man aldrig veta hur man ska kalibrera rådet för att undvika att stoppa positionen för tidigt p.g.a. en liten motgång, dvs hur korta ska man hålla förlusterna?
Årsskifteseffekten
Köp till lucia, sälj till trettondagsafton eller något liknande. Förmögenhetsskatteeffekter, självuppfyllande profetia, nya årsprognoser mm sägs förklara varför man kan tjäna pengar
Sell in May and go away
Sälj i maj och åk på semester, det händer ändå inget under sommaren och om det händer något så är det negativt
Fiskeffekten
Köp till sillen och sälj till kräftorna. Köp vid midsommar och sälj framåt hösten innan de notoriskt farliga september och oktober. Förutsättningen är förstås att man hunnit tillbaka från resan enligt rådet ovan
When in trouble, double (eller Rouletteregeln)
Det här är motsatsen till grundrådet att stoppa förlusterna tidigt. Om det går snett i första steget så dubblar man bara positionen och hoppas att det vänder. Det fina med den är att när det väl vänder upp så tjänar man desto mer.
When in doubt, stay (get) out
Om man inte har ett glasklart case eller om man tvekar över en position som redan tagits så ska man ta sig ur, ta ett steg tillbaka och tänka om. Så länge man har positionen tänker man inte klart och objektivt.
Strutstaktiken
Det här är motsatsen till regeln ovan. När det går riktigt illa så är det lika bra att bara gå och fiska eller helt enkelt ta en promenad eller en minisemester och låta portföljen sköta sig själv, "det kan ju bara inte gå åt fel håll hela tiden"
På lång sikt går börsen alltid upp
Det här är lite som strutstaktiken, förutsatt att man ligger lång. Börsen har i alla fall gjort det hittills även om den ibland står stilla i 20 år eller går sämre än bankräntan i 40 år, men sett över en normal mansålder så har man hittills alltid tjänat på att ha pengarna i aktier. Detta gäller dock index och inte enstaka aktier. Enskilda företag går tyvärr i konkurs så det gäller att byta runt och byta rätt för att säkert få tillbaka pengarna.
Fånga en fallande kniv
Uttryck för att chansköpa en aktie som fallit snabbt i värde. Om man lyckas ta den i handtaget har man vunnit en kniv. Om den bestämt sig för att gå lägre får man bladet i handen och förlorar några fingrar. Oavsett vilket brukar det kännas som ett fynd i åtminstone några timmar
Fundamental analys
Top down
Kolla in de stora skeendena i världen, det räcker med de du själv tycker är intressanta, t.ex. BNP-tillväxt, global warming eller antalet kineser som ska dricka kaffe, och låt storheterna avgöra värdet på hela länder eller börser. Relativvärdera sedan sektorerna utifrån deras olika känslighet för top down-faktorerna. Anta att ingen annan sett den övergripande utvecklingen och köp resp sälj sektorer och bolag utifrån det.
Bottom up
Börja med de minsta händelserna i enskilda företag: ledningsförändringar, bränder i fastighetsbolag, modemissar i H&M och räkna noga ut exakt vad bolaget ifråga ska tjäna och när. Räkna ut vad den framtida inkomstströmmen är värd givet ett likvärdigt alternativ (som att ha pengarna på banken) plus en riskkompensation. Om slutresultatet skiljer sig från aktiekursen är det bara att köpa, annars kan du blanka. Eller ge blanka fan.
DCF, eller get out of jail free card
Ta ett stort gäng okända faktorer, påverkade av info om både top down och bottom up-förutsättningarna. Räkna ut de kommande 3-5 årens kontantströmmar i företaget. Gör sedan ett antagande om hur den kommande oändligheten (100 år räcker dock i praktiken) kommer se ut (tillväxt, räntor, risk mm). Dividera några av siffrorna med de andra siffrorna och du får ett aktievärde, ett DCF-värde. Minsta justering av några faktorer ger lätt ett helt annat värde, gärna med en faktor 2x eller 5x eller t.o.m. 10x, eller N/A-värde (typ division by zero) eller negativt värde. Är du normalt funtad låter du inte DCF-resultatet styra dina investeringar
P/E
Hitta på ett P/E-tal, tex 5, 10, 15 eller 20…. Eller någonstans mellan 1 och 100…. Eller mer eller mindre
Hitta på ett E (top down eller bottom up), dvs vilken vinst företaget ska göra (E=Earnings)
Ta P/E gånger E så får du det motiverade priset P på aktien. Det kan bli vad som helst förstås. I Japan använde man P/E 100 ett tag, på Nasdag var det vanligt med +/- 200 i P/E vid millennieskiftet. Nu gäller ca 8-12x som standard, men i gengäld tvistar man mer om vad E ska vara.
P/S
Om det inte finns några E kan man gissa att det någon gang ska bli E. E=Earnings är ju samma sak som marginalen gånger försäljningen S (sales). Alltså kan man inte göra prognoser om E nu kan man alltid gissa att någon gång ska någon göra det och då kan man lika gärna nu säga att varje försäljning har ett värde oavsett om det är med förlust eller vinst… för någon gång ska det väl bli vinst eller i alla fall någon som tror på vinst
P/S=1 brukar kännas skönt, men ibland är inte ens 0,1 billigt nog och ibland är 10x helt ok att sova lugnt med
PEG
P/E kan kännas så tråkigt och dyrt ibland, men om tillväxten G är hög nog känns det bättre. För att slippa se P/E-talet alls kan man dela med G och få PEG-talet. 1 ansågs billigt ett tag, 2 också. Matematiskt är det bara en kvasigenväg för att komma närmare DCF men slippa allt räknearbete.
RoE och P/Book
En sak vet man i alla fall säkert och det är vad företaget redan har i kofferterna eller i ”boken” (också kallad equity). Om bolaget har 100 då ska det väl vara värt 100 i all fall, dvs Price/Book=1. Nja om man vill förfina det hela säger man att det beror på vad företaget gör med tillgångarna (boken), vilken avkastning (typ ränta) man får på boken, dvs RoE (Return on Equity). Om RoE är tex 10% och man tycker att 10% är ett krav så funkar P/Book=1. Om RoE är 12% vid samma krav på 10% kan P/Book =12/10=1,2 funka och så vidare. Det gäller bara att hålla goodwillen rätt i mun när man räknar så här, för att inte tala om vilka prognoser man måste göra på vinst, vilken book man har framöver efter utdelningar och eventuella justeringar av värdet på ”goodwill”.
mer kommer...
Etiketter:
floskler,
fundamental analys,
nyckeltal,
teknisk analys
fredag 15 augusti 2008
Två av problemen med USA
Bankerna har ökat kraven på låntagarna, men gamla lånelöften gör att åtstramningen ännu inte har märkts - snarare har lånetillväxten ökat p.g.a. ett antal faktorer (låntagarna passar på innan det blir omöjligt att låna, bankerna har tvingats ta upp tidigare undangömda lån, svårare att värdepapperisera)
Grafen över lending standards indikerar att det kommr bli riktigt svåra tider framöver och hittills har det alltså inte ens börjat.
Samtidigt är inflationen på sin högsta nivå på flera decennier, vilket hindrar centralbanken från att stimulera ekonomin så mycket som den skulle vilja.
Giftigt.
Grafen över lending standards indikerar att det kommr bli riktigt svåra tider framöver och hittills har det alltså inte ens börjat.
Samtidigt är inflationen på sin högsta nivå på flera decennier, vilket hindrar centralbanken från att stimulera ekonomin så mycket som den skulle vilja.
Giftigt.
Sen ska vi inte glömma att Europas tillväxt är den lägsta sen mätningarna började (Eurozone GDP). Senaste siffran är annualiserat -0,8% i andra kvartalet:
måndag 11 augusti 2008
USAs uppgång och fall - inte så illa ändå
I en liten krönika från Pequot Capital Management med Byron Wien i spetsen, fritt sammanfattad och kommenterad:
Det började med första världskriget och immigrationen av inte minst intellektuella judar från Europa.
OK då, egentligen kanske det började med att smarta, starka, desperata och ambitiösa européer (inte minst svenskar) emigrerade till USA och hjälpte till att skapa ett nytt och fritt land. Tyvärr marginaliserade de urinvånarna på samma gång, men processen kan ha bidragit till att ge USA en genpool och omgivning/kultur som gav landet ett försprång gentemot andra nationer. USAs fria och rättvisa författning fick en kick av invandringen både på 1800-talet och den i samband med andra världskriget.
Rymdkapplöpningen med Sovjetunionen fokuserade USAs krafter ännu en gång och bidrog till att USA behöll sin teknologiska och ekonomiska ledning i världen fram till 80-talet. Då började emellertid Europa och Japan komma på fötter igen efter kriget, medan USA påbörjade sin avindustrialisering (textilindustri till Mexiko och Asien, tillverkningsindustri till Kina och t.o.m. tjänster till Indien) kombinerad med starten på flera decenniers överkonsumtion finansierad av såväl privat som offentlig skuldsättning.
USAs resa ned från toppen började för länge sedan och borde egentligen ha börjat ännu tidigare (om inte WWII och rymdkapplöpningenkommit emellan). Det gör det desto svårare för landet att vända utvecklingen och om det mot förmodan skulle lyckas tar det sannolikt längre tid än de flesta anar.
Å andra sidan.... UK hade sin globala topp 1912 och de har det ändå ganska bra där.... och Holland toppade 1617 och det är helt OK bland trätofflorna och ölen i alla fall.
Det började med första världskriget och immigrationen av inte minst intellektuella judar från Europa.
OK då, egentligen kanske det började med att smarta, starka, desperata och ambitiösa européer (inte minst svenskar) emigrerade till USA och hjälpte till att skapa ett nytt och fritt land. Tyvärr marginaliserade de urinvånarna på samma gång, men processen kan ha bidragit till att ge USA en genpool och omgivning/kultur som gav landet ett försprång gentemot andra nationer. USAs fria och rättvisa författning fick en kick av invandringen både på 1800-talet och den i samband med andra världskriget.
Rymdkapplöpningen med Sovjetunionen fokuserade USAs krafter ännu en gång och bidrog till att USA behöll sin teknologiska och ekonomiska ledning i världen fram till 80-talet. Då började emellertid Europa och Japan komma på fötter igen efter kriget, medan USA påbörjade sin avindustrialisering (textilindustri till Mexiko och Asien, tillverkningsindustri till Kina och t.o.m. tjänster till Indien) kombinerad med starten på flera decenniers överkonsumtion finansierad av såväl privat som offentlig skuldsättning.
USAs resa ned från toppen började för länge sedan och borde egentligen ha börjat ännu tidigare (om inte WWII och rymdkapplöpningenkommit emellan). Det gör det desto svårare för landet att vända utvecklingen och om det mot förmodan skulle lyckas tar det sannolikt längre tid än de flesta anar.
Å andra sidan.... UK hade sin globala topp 1912 och de har det ändå ganska bra där.... och Holland toppade 1617 och det är helt OK bland trätofflorna och ölen i alla fall.
Vad är en recession (enligt NBER)
Ofta hör man lekmannadefinitioner avseende recession i stil med två kvartal i rad med negativ real BNP-tillväxt. Det är emellertid INTE den officiella definitionen.
Enligt NBER är en recession...
...a significant decline in economic activity spread across the economy, lasting more than a few months, normally visible in real GDP, real income, employment, industrial production, and wholesale-retail sales. A recession begins just after the economy reaches a peak of activity and ends as the economy reaches its trough. Between trough and peak, the economy is in an expansion. Expansion is the normal state of the economy; most recessions are brief and they have been rare in recent decades.
För att förtydliga svarar NBER direkt på frågan om tvåkvartalsdefinitionen:
Question: The financial press often states the definition of a recession as two consecutive quarters of decline in real GDP. How does that relate to the NBER's recession dating procedure?
Answer: Most of the recessions identified by our procedures do consist of two or more quarters of declining real GDP, but not all of them. According to current data for 2001, the present recession falls into the general pattern, with three consecutive quarters of decline. Our procedure differs from the two-quarter rule in a number of ways. First, we consider the depth as well as the duration of the decline in economic activity. Recall that our definition includes the phrase, "a significant decline in economic activity." Second, we use a broader array of indicators than just real GDP. One reason for this is that the GDP data are subject to considerable revision. Third, we use monthly indicators to arrive at a monthly chronology.
Enligt NBER är en recession...
...a significant decline in economic activity spread across the economy, lasting more than a few months, normally visible in real GDP, real income, employment, industrial production, and wholesale-retail sales. A recession begins just after the economy reaches a peak of activity and ends as the economy reaches its trough. Between trough and peak, the economy is in an expansion. Expansion is the normal state of the economy; most recessions are brief and they have been rare in recent decades.
För att förtydliga svarar NBER direkt på frågan om tvåkvartalsdefinitionen:
Question: The financial press often states the definition of a recession as two consecutive quarters of decline in real GDP. How does that relate to the NBER's recession dating procedure?
Answer: Most of the recessions identified by our procedures do consist of two or more quarters of declining real GDP, but not all of them. According to current data for 2001, the present recession falls into the general pattern, with three consecutive quarters of decline. Our procedure differs from the two-quarter rule in a number of ways. First, we consider the depth as well as the duration of the decline in economic activity. Recall that our definition includes the phrase, "a significant decline in economic activity." Second, we use a broader array of indicators than just real GDP. One reason for this is that the GDP data are subject to considerable revision. Third, we use monthly indicators to arrive at a monthly chronology.
Framsteg
Så här bra har vi det. Och det gäller inte bara belysning. Tack uppfinnare. Och inte alls tack till alla socialister som håller tillbaka utvecklingen. Citatet är från Tim harfords bok Logic of Life.
"A modern lightbulb, illuminating a room from 6pm until midnight every night for a year, produces the same amount of light as thirty-four thousand candles from the early nineteenth century. In the early nineteenth century, earning the money to buy thirty-four thousand candles would have taken an average worker all year. When I remind myself to turn off unnecessary lights, I am saving light that would have taken my grandfather's grandfather all his working hours to provide. For me, the saving is too small to notice"
Nordhaus's experiments suggested that as far as light was concerned, economic growth has been underestimated not by a factor of two or three but ten thousand times over...
"A modern lightbulb, illuminating a room from 6pm until midnight every night for a year, produces the same amount of light as thirty-four thousand candles from the early nineteenth century. In the early nineteenth century, earning the money to buy thirty-four thousand candles would have taken an average worker all year. When I remind myself to turn off unnecessary lights, I am saving light that would have taken my grandfather's grandfather all his working hours to provide. For me, the saving is too small to notice"
Nordhaus's experiments suggested that as far as light was concerned, economic growth has been underestimated not by a factor of two or three but ten thousand times over...
Etiketter:
harford,
logic of life,
socialism,
tillväxt,
uppfinnare,
utveckling
Startskottet har ljudit
Den 8 augusti, 8/8/8 invigdes LHC (the Large Hadron Collider), världens största partikelaccelerator. Bland förhoppningarna finns att den snabbt ska identifiera Higgs boson samt snart också bekräfta förekomsten av Hawkingstrålning (då ett litet svart hål gå rupp i 'rök').
Vad den antagligen inte klarar av är lösa gåtorna med mörk materia och mörk energi och knappast heller verifiera bandloopteorins (looped ribbons) vinst över strängteorin. Enligt LR är inte partiklar åtskilda från rum och tid, snarare består de senare av loopar som kan trassla in sig i varandra och då ge upphov till oregelbundenheter/anomalier som uppfattas som partiklar.
Inte sedan 1983 har fysikerna upptäckt några nya partiklar. Nu kanske det kommer en eller två till jul och därefter med lite tur ett nobelpris till Hawking 2009 om man kan bekräfta Hawkingstrålningen.
Jag håller tummarna för att 080808 visar sig vara startskottet för en ny upptäckarperiod som krönes av nanoteknologiframsteg av stora mått om sisådär 20 år.
Vad den antagligen inte klarar av är lösa gåtorna med mörk materia och mörk energi och knappast heller verifiera bandloopteorins (looped ribbons) vinst över strängteorin. Enligt LR är inte partiklar åtskilda från rum och tid, snarare består de senare av loopar som kan trassla in sig i varandra och då ge upphov till oregelbundenheter/anomalier som uppfattas som partiklar.
Inte sedan 1983 har fysikerna upptäckt några nya partiklar. Nu kanske det kommer en eller två till jul och därefter med lite tur ett nobelpris till Hawking 2009 om man kan bekräfta Hawkingstrålningen.
Jag håller tummarna för att 080808 visar sig vara startskottet för en ny upptäckarperiod som krönes av nanoteknologiframsteg av stora mått om sisådär 20 år.
Etiketter:
8 augusti 2008,
8/8/8,
888,
Hawking,
Nanoteknologi,
partikelaccelerator
fredag 8 augusti 2008
Is this how a bear market ends?
Question: "What kind of stock market bottom is this when bulls don’t even acknowledge the US is in recession, probably the worst in decades?"
Compare Jim Cramer’s “I am calling the bottom” and Maria Bartiromo’s “Blue Skies, Blue Skies, Blue Skies!” in August 2008 with...
....
Newsweek September 1974 “Is there no bottom?”
Business Week 1979 market low “Death of equities”
New York Times August 15, 1982 “Dark days on Wall Street”
Templeton October 1990 “Universal pessimism… the worst I’ve ever seen”
THAT is how bear markets end. The current situation is how they begin!
Compare Jim Cramer’s “I am calling the bottom” and Maria Bartiromo’s “Blue Skies, Blue Skies, Blue Skies!” in August 2008 with...
....
Newsweek September 1974 “Is there no bottom?”
Business Week 1979 market low “Death of equities”
New York Times August 15, 1982 “Dark days on Wall Street”
Templeton October 1990 “Universal pessimism… the worst I’ve ever seen”
THAT is how bear markets end. The current situation is how they begin!
Det skakar och knakar både här och där
På två veckor har VLCC-dagsraterna (dagshyran för en oljetanker) fallit från 200 tusen dollar per dag till 36 tusen dollar. Orsaken är att en liten försvagning i den globala ekonomin och efterfrågan på olja har skapat (kanske mer än) balans mellan utbud och efterfrågan på oljetransporter och pressat ned transportkostnaden till nivån där rederierna endast gör normala vinster.
Transportkostnaderna för containrar har fallit med 36% sedan i maj och oljepriset med 20%.
Sveriges BNP-tillväxt (annualiserad för Q2) redovisades nyligen till låga 0,7% jämfört med förväntade 2,0% och i Tyskland är sannolikt tillväxten -1% (redovisas nästa vecka).
Aktiemarknaden håller dock ställningarna - opåverkad av den värsta finanskrisen sen 30-talet och en snabb global synkroniserad avmattning som ytterligare kommer spä på bankernas problem och samtidigt minska deras utrymme att låna ut pengar. Analytikerna trallar på vägen till jobbet, putsandes på sina 10% i vinsttillväxt-prognoser och glatt rekommenderandes aktier med "bara P/E 10" eller kanske ännu lägre. "Årtiondets köpläge!". "Det kanske går ner lite till men sen vänder det upp. De smarta köper nu. Ha is i magen".
Det är klart att det ser billigt ut INNAN vinsterna halveras eller delas i tre eller fyra. Jag har inte mycket medkänsla med de som förlorar sina besparingar kommande 12 månader. De har haft alltför många chanser att sälja, alltför många signaler på att ekonomin försvagas och att vinsterna måste falla. De har dessutom fått alltför mycket oförtjänta vinster på belånade bostäder och allmän och utdragen högkonjunktur de senaste decennierna (driven av belåning i alla delar av systemet... hos banker, hedgefonder, VC, PE-firmor, individer som köpt iPODs och TV-apparater för sina allt högre huslån).
Den som inte har sålt ännu har fortfarande chansen efter ett år av tydliga tecken på förestående recession. Guldläget att sälja består pga analytikernas självbedrägeri och senfärdighet - för att inte tala om de flesta marknadsaktörers inside-the-box-tänkande. Även intelligenta och filosoferande analytiker och strateger som jag träffar har svårt att justera ned vinster på enstaka bolag med mer än 10-20% och de flesta gör det bara för nästa år och sen ska vinsterna snart tillbaka till all-time-high igen... Suck. Det är uppenbart att de flesta är obönhörligen fast i 1982-2000-2008-paradigmet att det alltid går uppåt (obligationer, fastigheter, aktier, belåning, emerging markets). Tänk istället att alla excesser ska 1. rensas ut 2. trenden därefter ska vara normal istället för accelererad.
Marknaden har kort minne och det går det att tjäna pengar på. De som förlorar pengar 2009 ska jag både tacka för möjligheten och skratta gott åt för att de förtjänat sin misär genom att inte tänka efter själva. (sen kan de eller nästa generation få mysa lite över att jag kanske inte tjänar storkovan när nästa hausse eller bubbla byggs upp utan bara cementerar min förmögenhet).
Etiketter:
baltic dry,
belåning,
kreditkrisen,
Marknaden,
säljläge,
transportkostnader
tisdag 5 augusti 2008
Di har en mer komplett lista över hedgefondernas performance
Här finns DIs lista.
Och här är listan i ett lite jobbigt format, men mindre partiskt och selektivt än min bevakning. Alla får vara med:
Fond
Utv. juli
Utv. i år
1. Brummer Futuris
2
17,1
2. Nordic Commodity Fund
0,2
16,5
3. Consepio (Pecunia)
5,1
16,4
4. Systematiska fonder Bohusfonden/Tornado
5,9
14
5. Brummer Lynx
-7,2
11
GMM Global
2,5
9,6
Systematiska fonder Risk-Reward
-3,3
7,5
Shepherd Energy Fund
1,4
6,3
Handelsbanken Europa Hedge Selektiv
0,4
6,3
Estlander & Rönnlund Global XL B
-8
5,6
SEB Currency Alpha Lux
1,3
4,7
Sentat Thyra
0,1
4,7
Skandia Global Hedge
-0,1
4,5
CSAT Marknadsneutral
2,1
4
Brummer Nektar
2
3,9
Alcur
0,5
3,7
CB Hedge Europa
-4,7
3,5
Brummer Archipel
1
3,4
Öhman Northern Spirit
0,2
3,2
SEB Asset Selection Lux
-2,3
2,8
Thenberg Macro Hedge
-5
2,7
Nordea European Equity Hedge Fund
-3,2
2,6
Brummer Manticore
-0,8
2
Adapto Nordic 100
0,5
1,93
Erik Penser Hedgefond
0,3
1,9
Catella Hedge
0,6
1,6
Stockholm Asset Management Small Cap
-0,4
1,6
Catella Europa Hedge
-0,8
1,2
WR Norden
0,6
1,1
Aktie-ansvar Graal
0,6
0,7
SEB Räntehedge Alpha
-1
0,7
Erik Penser Makrohedgefond
0,3
0,4
Eturn Valutatrend
-0,3
0,4
Brummer Zenit
0,6
0,3
SEB Hedge Fixed Income
-0,7
0,1
Banco hedge
-1
0
Tanglin hedgefond
0,2
-0,1
Markeds kraft Elexir
0,7
-0,3
Brummer Avenir
-0,3
-0,6
Health Invest
0,5
-0,7
Nordea Nordic Equity Hedge Fund
0
-1
Systematiska fonder Scirocco
-8
-1
Stella Nova Hedgefond
0,1
-1,5
Eturn Aktietrend
-1
-1,5
Thenberg Nordic Hedge
-1,2
-1,5
Zaramant
3,6
-2
Lancelot Excalibur
1,1
-2
Aktie-ansvar Graal Offensiv
0,7
-2,1
Lannebo fonder Alpha
0,6
-2,1
P&N Yield
1
-2,2
Lannebo fonder Alpha Select
0,8
-2,5
Väring Capital Emerging Markets X
3,2
-2,6
Atlant Sharp
-1,4
-3
Midas Aktiefond
0,5
-3,1
Eikos
-0,4
-4,9
Thenberg Småbolag/Hedge
0,3
-5,2
Cicero Hedge
3
-6
CSAT Klassisk
1,5
-6,2
Radar
1,1
-6,2
Ram One
-4,6
-6,5
Gladiator
2,15
-7,8
P&N Idea
3,8
-8,1
Aktie-ansvar Peritus
-0,7
-8,8
Dnb Nor Aktiehedgefond Primus
-4,1
-8,8
Atlant Explora
1,1
-9,9
Cicero Amplus
0
-10,5
Carnegie World Wide Long/Short
0,4
-11,5
Lancelot Camelot
0,6
-11,6
E. Atlant Edge
-1,3
-12,2
D. Systematiska fonder AMDT Hedge
-6
-12,2
C. Nordic Absolute Return Fund
-1,6
-12,3
B. DLG Aktiefond
-1,5
-23
A. Cicero Elbrus
-0,8
-24,5
Weavering Macro Fixed Income
1,8
-
Matrix Global Tactical Beta
-0,6
-
Whitebeam Structured
-1,9
-
Matrix Swedish Equity Fund
-5,8
-
Adrigo
-
-
Coeli - spektrum
-
-
Emeralt Investments Emerging Europé
-
-
Kaupthing Askja
-
-
Kaupthing Krafla
-
-
Kaupting Katla
-
-
Navitor
-
-
Pivot Global Value Fund
-
-
Pygar
-
-
Robur Global Macro Hedge
-
-
SEB Nordic Equity L/S
-
-
Weavering räntehedge
-
-
Öhman Whisper Hedge
-
-
Och här är listan i ett lite jobbigt format, men mindre partiskt och selektivt än min bevakning. Alla får vara med:
Fond
Utv. juli
Utv. i år
1. Brummer Futuris
2
17,1
2. Nordic Commodity Fund
0,2
16,5
3. Consepio (Pecunia)
5,1
16,4
4. Systematiska fonder Bohusfonden/Tornado
5,9
14
5. Brummer Lynx
-7,2
11
GMM Global
2,5
9,6
Systematiska fonder Risk-Reward
-3,3
7,5
Shepherd Energy Fund
1,4
6,3
Handelsbanken Europa Hedge Selektiv
0,4
6,3
Estlander & Rönnlund Global XL B
-8
5,6
SEB Currency Alpha Lux
1,3
4,7
Sentat Thyra
0,1
4,7
Skandia Global Hedge
-0,1
4,5
CSAT Marknadsneutral
2,1
4
Brummer Nektar
2
3,9
Alcur
0,5
3,7
CB Hedge Europa
-4,7
3,5
Brummer Archipel
1
3,4
Öhman Northern Spirit
0,2
3,2
SEB Asset Selection Lux
-2,3
2,8
Thenberg Macro Hedge
-5
2,7
Nordea European Equity Hedge Fund
-3,2
2,6
Brummer Manticore
-0,8
2
Adapto Nordic 100
0,5
1,93
Erik Penser Hedgefond
0,3
1,9
Catella Hedge
0,6
1,6
Stockholm Asset Management Small Cap
-0,4
1,6
Catella Europa Hedge
-0,8
1,2
WR Norden
0,6
1,1
Aktie-ansvar Graal
0,6
0,7
SEB Räntehedge Alpha
-1
0,7
Erik Penser Makrohedgefond
0,3
0,4
Eturn Valutatrend
-0,3
0,4
Brummer Zenit
0,6
0,3
SEB Hedge Fixed Income
-0,7
0,1
Banco hedge
-1
0
Tanglin hedgefond
0,2
-0,1
Markeds kraft Elexir
0,7
-0,3
Brummer Avenir
-0,3
-0,6
Health Invest
0,5
-0,7
Nordea Nordic Equity Hedge Fund
0
-1
Systematiska fonder Scirocco
-8
-1
Stella Nova Hedgefond
0,1
-1,5
Eturn Aktietrend
-1
-1,5
Thenberg Nordic Hedge
-1,2
-1,5
Zaramant
3,6
-2
Lancelot Excalibur
1,1
-2
Aktie-ansvar Graal Offensiv
0,7
-2,1
Lannebo fonder Alpha
0,6
-2,1
P&N Yield
1
-2,2
Lannebo fonder Alpha Select
0,8
-2,5
Väring Capital Emerging Markets X
3,2
-2,6
Atlant Sharp
-1,4
-3
Midas Aktiefond
0,5
-3,1
Eikos
-0,4
-4,9
Thenberg Småbolag/Hedge
0,3
-5,2
Cicero Hedge
3
-6
CSAT Klassisk
1,5
-6,2
Radar
1,1
-6,2
Ram One
-4,6
-6,5
Gladiator
2,15
-7,8
P&N Idea
3,8
-8,1
Aktie-ansvar Peritus
-0,7
-8,8
Dnb Nor Aktiehedgefond Primus
-4,1
-8,8
Atlant Explora
1,1
-9,9
Cicero Amplus
0
-10,5
Carnegie World Wide Long/Short
0,4
-11,5
Lancelot Camelot
0,6
-11,6
E. Atlant Edge
-1,3
-12,2
D. Systematiska fonder AMDT Hedge
-6
-12,2
C. Nordic Absolute Return Fund
-1,6
-12,3
B. DLG Aktiefond
-1,5
-23
A. Cicero Elbrus
-0,8
-24,5
Weavering Macro Fixed Income
1,8
-
Matrix Global Tactical Beta
-0,6
-
Whitebeam Structured
-1,9
-
Matrix Swedish Equity Fund
-5,8
-
Adrigo
-
-
Coeli - spektrum
-
-
Emeralt Investments Emerging Europé
-
-
Kaupthing Askja
-
-
Kaupthing Krafla
-
-
Kaupting Katla
-
-
Navitor
-
-
Pivot Global Value Fund
-
-
Pygar
-
-
Robur Global Macro Hedge
-
-
SEB Nordic Equity L/S
-
-
Weavering räntehedge
-
-
Öhman Whisper Hedge
-
-
måndag 4 augusti 2008
Hedgefondernas juliresultat
Marknaderna rusade i andra halvan av juli och räddade en del av fonderna, men uppenbarligen inte alla...
Consepio har snubblat in ett starkt resultat ännu en månad. Gladiator också - efter förra månadens katastrof. Hur länge håller det? DLG, Systematiska, Thenberg, RAM och Lynx är de riktiga förlorarna i juli.
För några veckor sedan lyste rubrikerna: "värsta månaden för hedgefonder på 8 år". Så illa blev det kanske inte i slutändan. Många svenska fonder ser t.o.m. ut att ha klarat juli 2008 med nästan godkänt resultat - särskilt jämfört med utländska peers. Några rötägg luktar dock skämt, som t.ex. Systematiskas AMDT och Risk Reward samt Thenbergs fonder Macro och Nordic hedge - och förstås DLG, RAM och Lynx.
Hedgefonder, juli 2008 (prel):
Consepio 5,1%
Gladiator 2,1%
Futuris 2,0%
Nektar 2,0%
Radar +1,0%
Graal 0,6%
Zenit 0,6%
Camelot 0,6%
Alcur 0,5%
Health Invest 0,5%
Penser 0,3%
Tanglin 0,2%
Avenir -0,3%
Eikos -0,4%
Helios -0,7%
Catella Europa -0,8%
Manticore -0,8%
Thenberg nordic hedge -1%
Systematiska Risk Reward -3,3% (egentligen utom tävlan pga nystartad, men alla tittar ändå)
RAM One -4,6%
Thenberg macro -5%
Whisper (Öhman) -5,2%
DLG -5,6%
Systematiska AMDT -6%
Lynx -7,2%
Saknas fortfarande:
Midas
WR Capital
Utom tävlan (alldeles för nystartade):
Systematiska Tornado +5,9%
Archipel +1,0%
Systematiska Covered Call -1,2%
Systematiska Scirocco -8%
Consepio har snubblat in ett starkt resultat ännu en månad. Gladiator också - efter förra månadens katastrof. Hur länge håller det? DLG, Systematiska, Thenberg, RAM och Lynx är de riktiga förlorarna i juli.
För några veckor sedan lyste rubrikerna: "värsta månaden för hedgefonder på 8 år". Så illa blev det kanske inte i slutändan. Många svenska fonder ser t.o.m. ut att ha klarat juli 2008 med nästan godkänt resultat - särskilt jämfört med utländska peers. Några rötägg luktar dock skämt, som t.ex. Systematiskas AMDT och Risk Reward samt Thenbergs fonder Macro och Nordic hedge - och förstås DLG, RAM och Lynx.
Hedgefonder, juli 2008 (prel):
Consepio 5,1%
Gladiator 2,1%
Futuris 2,0%
Nektar 2,0%
Radar +1,0%
Graal 0,6%
Zenit 0,6%
Camelot 0,6%
Alcur 0,5%
Health Invest 0,5%
Penser 0,3%
Tanglin 0,2%
Avenir -0,3%
Eikos -0,4%
Helios -0,7%
Catella Europa -0,8%
Manticore -0,8%
Thenberg nordic hedge -1%
Systematiska Risk Reward -3,3% (egentligen utom tävlan pga nystartad, men alla tittar ändå)
RAM One -4,6%
Thenberg macro -5%
Whisper (Öhman) -5,2%
DLG -5,6%
Systematiska AMDT -6%
Lynx -7,2%
Saknas fortfarande:
Midas
WR Capital
Utom tävlan (alldeles för nystartade):
Systematiska Tornado +5,9%
Archipel +1,0%
Systematiska Covered Call -1,2%
Systematiska Scirocco -8%
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)