måndag 7 september 2009

Svar till Richard

Richard undrade om chanserna för en mjuklandning

SVAR:
Visst finns det CHANS till mjuklandning. Framtiden är FUNDAMENTALT omöjlig att prognostisera. Det är mer en frågan om storleksordningen på sannolikheten av olika utfall.

Den underliggande teknologiska utvecklingen, produktivitetspotentialen om du vill, är exponentiell. Därtill exponentiellt exponentiell. Hittills har alla levande människor dock erfarit en period då den primära exponenten varit så låg att under en livstid har inte tillväxttakten ökat nämnvärt.

Vi barn av 1900-talet tror fortfarande att världen utvecklas linjärt. Jag också, instinktivt, trots alla statistiska bevis för exponenthypotesen.

Vilket årtionde som helst nu kan dock tillväxtaccelerationen bli tydligare - och om den kommer tidigt nog kanske vi undslipper efterräkningen av skuldexplosionen senaste 10 åren. Dvs vi kanske får en mjuklandning, följt av en snabbare tillväxt än någon trott. DÅ ska man verkligen ha aktier om man vill stiga relativt alla andra.

Samtidigt kan sägas att i detta smått utopiska scenario kommer de flesta sannolikt ofattbart snabbt få det så mycket bättre i alla fall, att utvecklingen i minimilevnadsstandard från stenåldern till 1900-talet ter sig marginell i jämförelse. Dvs, aktieinvesteringar blir relativt onödiga för att nå en tillräcklig levnadsstandard till minimal arbetsinsats. Fast det dröjer nog 40-50 år innan vi är där, tyvärr, även om vissa tror att 20 år räcker. Tänk t.ex. på att våra datorer sannolikt är miljontals gånger mer kraftfulla om 20 år än idag och biljontals gånger om 40 år (sannolikt många många biljontals gånger med tanke på den tilltagande förbättringstakten).

Fast det är ju bara datorerna. Om inget annat förbättras i motsvarande mån ger det kanske inte så mycket. Å tredje sidan, med den datorkraften kan vi realisera Matrix och alla kan få vara kung, statiska i sitt näringssubstrat på 1 kubikmeter. Inget behov av komplicerad föda, fastigheter eller annat levnadsutrymme. Att finansiera en frivillig zombietillvaro kommer inte dra många procent av en statsbudget jämfört med dagens kostnader för pensioner, sjukfrånvaro, infrastruktur mm. [och vad händer med huspriserna?]

Men, jag svävar ut...

Jag har svårt att tro att en historisk skuldsättning repareras med ännu högre skuldsättning. Jag har svårt att tro att man drar sig ur stimulanserna utan volatila effekter, dvs i korthet tror jag inte på någon mjuk landing. Ekonomin kanske inte behöver gå in i förnyad recession, men tillväxten blir sannolikt låg under många år framöver. Japan de senaste tio åren är min bästa gissning för hur ekonomin och börsen kommer bete sig 2010-2020. Det kommer finnas långa och bra rallyn att investera i, men gravitationen (skulder, sparandebehov) drar ner börsen till lows eller mids igen obönhörligen utan att sätta några nya highs.

Ja, det vill säga, om inte teknologiutopin ovan utspelar sig fortare än ens en techoptimist som jag kan ana.

Internet uppfanns i mitten av 70-talet, tio år senare var dess spridningshastighet väletablerad och man kunde lätt prognostisera mitten av 90-talet som dess begynnande masspridningsår. Nu 15 år senare frågar sig nyligen röstberättigade hur man kunde leva utan internet förr i tiden.

I mitten av 80-talet var en mobiltelefon en signal om status och lyx mer värd än en guld-Rolex. Nu ringer man mobilsamtal i världens u-länder eftersom den trådbundna telefonin är för dyr att implementera.

Nästa paradigm kommer utvecklas ännu snabbare. Genteknologin har accelererat så att HUGO-projektet (arvsmassekartläggningen) som tog 15 år och många miljarder usd nu kan genomföras för några tiotusen på några veckor för vem som helst. Denna acceleration fortsätter.

...och paradigmet efter det, överlappande med övriga, ytterligare ännu snabbare. Vilket blir detta, som tar sin början 2015 t.ex och 2025 fullständigt förändrat vår vardag?

2 kommentarer:

Anonym sa...

Härligt med ett uttömmande svar. Tackar!

Det blev så uttömmande att svaret blev: Ja eller nej :-)

Intressant med din grundsyn som super-techno-optimist, att allt kommer att bli fantastiskt i och med tekniska framsteg.

När det gäller världsekonomin är jag skeptiskt. Jag är påverkad av boken "Bankerna och skuldnätet" av Ellen Hodgson Brown. Vet inte hur mycket som är sant av det hon skriver men visst är det misstänkt när ett land som USA har större statsskuld än alla u-länder tillsammans. Det som räddat ekonomin från undergång är ständigt sänkta räntor och när räntan började stiga 2005-2007 började hela bygget rasa. För att förhindra kollaps paniksänks räntan till noll och pengar vräks ut för att hålla uppe konsumtionen. Det finns inte en chans att kunna höja räntorna igen. Om Ellen Hodgson Brown dessutom har rätt i att derivatinstrumenten har inneburit att börserna världen över är en jättebubbla som kan brista när någon stor aktör inte kan betala sina felinvesteringar, ja då kan det sannerligen bli en jättekrasch framöver.

Framtidsoptimist eller framtidspessimist? Jag vet inte vilket ben jag ska stå på.
/Richard

Peter Eek sa...

Jag tror Hodgsons scenario är relevant för de kommande tio åren och att det finns risk att ekonomi och börs utvecklas som Japan senaste 10-20 åren. På längre sikt, dvs 20-30 år (och som sagt, kanske snabbare), så är jag technooptimist.

Vad spelar några tusen miljarder dollar i skuld för roll när framtidens teknologivärde ökat exponentiellt exponentiellt i 20 år? Antagligen lika mycket roll som om USA hade haft kvar 1 miljard dollar i skuld från förra sekelskiftet, dvs typ INGEN ALLS.

För oss aktieinvesterare är förstås 10 år en oändlighet, för att inte tala om 30 år så man kan HELT GLÖMMA technopositivismen och endast fokusera på kommande 6-18 månader hela tiden.

Där är jag POSITIV i första delperioden (upp till 6 månader) och NEGATIV i andra (6-18 månader), men vaken för förändringar på vägen.