torsdag 31 juli 2008

Vilseledande statistik

USA statistikbyrå för arbetslöshetssiffror redovisade nyligen att USA skapade 381 000 nya jobb under perioden maj 2007-april 2008. Statistiken är justerad med +787 000 jobb för den antagna effekten av nystartade och nedstängda mindre arbetsplatser som ej är med i statistiken. Nettot för dessa effekter kan i teorin lika gärna vara negativ som positiv... I normala fall när ekonomin växer är nettot positivt, men som nu (BNP i USA Q4-2007 var -0,2% i dagens reviderade siffra och man gissar att även Q1-2008 kommer sluta under noll) är det mer sannolikt att nettot är närmare noll eller t.o.m. negativt.

Om "births/deaths"-tillskottet som det kallas antas vara noll är den faktiska siffran för nya jobb negativt med ett större absolutbelopp än det nu publicerade positiva talet: -406k under tolvmånadersperioden snarare än +386k.... och så tvekar folk om huruvida USA är i recession eller inte. Och jag tror att det knappt har börjat. Det är framöver vi får se effekterna av uppsägningar i finansindustrin, förfallna lånelöften, minskade investeringar och först då rejält negativa effekter på sysselsättningen i övriga industrier, lägre disponibel inkomst hos hushållen (färre jobb, dyr bensin, dyr mat, ökad sparbenägenhet pga svårare tider och lägre huspriser) och andrahandseffekter i form av minskad konsumtion... och ett varv till av uppsägningar inom detaljhandeln.

Men... jag är positiv på kort sikt :) för alla verkar vara så negativa på marknaden.

Paradigmskifte

Jag är negativ till ekonomin och marknaden. Det torde inte ha undgått någon läsare. Orsaken är kreditkrisen som har sin grund i centralbankernas ovilja att höja räntan i tid samt statens bankgaranti. Den österrikiska skolan (håll fingrarna borta) har en hel del att säga om Feds penningpolitik och Republikanernas socialistiska bidrag-och-bankgaranti-fasoner, men det är inte det det här inlägget handlar om.

Trots min negativism är jag ett barn av min tid och är präglad av de senaste 25 årens ständiga uppgång och de vinster man konsekvent gjort på att följa en Buy-the-dips-strategi. Krisåren på 70-talet och efterföljande åtgärder medförde 20 år av fallande inflation, fallande råvarupriser, fallande arbetsenhetskostnader, stigande belåning och möjlighet att föra en ständigt mer expansiv räntepolitik eftersom inflationen gömde sig i stigande tillgångspriser istället för konsumtionspriser. Att köpa aktier och fastigheter, gärna med belåning, har varit en vinnande väg hela mitt vuxna liv och de flesta i åldrarna 25-55 år minns inget annat än denna extremt positiva tid som även förde med sig persondatorn, slutet på det kalla kriget, Berlinmurens fall och i stort sett kommunismens död.

Jag har alltså väldigt svårt att tänka mig en annan värld än denna och det gör att jag även i mina negativa stunder räknar med att ekonomin och aktiemarknaderna framöver kommer bete sig ungefär som år 2000-2008. Jag tror således att aktiemarknaderna kommer falla kraftigt i några omgångar, med en avslutande panik om ett år eller två, följt av en kraftig och relativt långvarig uppgång i stil med den som rådde 2003-2006 och därpå ytterligare en nedgångstid à la 2007-2008, vilket någon gång 2018 lämnar oss på samma nivå på aktiemarknaden som nu eller för den skull 1998.

Det är inte så exakt. Poängen är att jag har svårt att se en ny värld, ett nytt paradigm

Det har inte författaren av Gloom Boom Doom. Mr Faber har varit med förr. Han är äldre än 55 år och han har ett stort intresse för finanshistorik. I sin senaste rapport pekar han ut ett antal "Big Changes", paradigmskiften som sker kumulativt, i skymundan för att plötsligt nå status av allmänintresse, men då oftast för sent för att barn av det gamla paradigmet ska hinna dra nytta av trenden.

Nasdaqs vändning nedåt (mycket är gjort men många tror fortfarande att techaktier är speciella)
Fallande huspriser istället för stigande (många fyndköpare står redo med plånboken... även jag)
Minskande tillgång på krediter (de flesta tror att 2007-8 bara är en tillfällig motgång och att lånekulturen kommer tillbaka inom kort men Faber ser att lån/bnp som stigit från 130% till 350% i USA på 25 år nu inte bara ska stanna av utan minska med dubbelt negativ effekt på konsumtion och tillväxt)
Synkroniserad global ekonomisk nedgång (många tror att Asien kan agera lok när USA är förkylt. Ingen tror att alla världsdelar samtidigt går in i recession och förstärker varandras elände)
Bear market för aktier istället för bull (många tror att det är fyndköpsläge redan i år)
Slut på desinflation (många tror att bara tillväxten avtar en liten stund så dämpas priset på mat, råvaror och bränsle)

Faber tror att 20-25 års uppgång kan förbytas i många års misär i likhet med 30-talet eller 70-talet. Jag har svårt att våga tro på en sådan utveckling, men det beror mer på att jag är fast i det gamla paradigmet än att jag inte kan se scenariets intellektuella meriter.

Kreditmultiplikatorer som reverseras och pressar ekonomin, investeringar, vinster, hävstång och värdering.. Aktiekurser som pressas av lägre vinster, högre räntor, dyrare råvaror, högre inflation, mindre krediter. Innan vinster och kredittillgång bottnat eller står nära botten borde inte aktier vända uppåt och även då lär det dröja innan den då sargade aktiegenerationen känner för att lyfta värderingarna över ensiffriga P/E-nivåer.

Kanske förbyts tidigare generationers intresse för aktier och fastigheter till sökande efter inre frid eller investeringar i guld, uran och konst.

Fast som sagt; Jag är fast i gällande paradigm med tro på evig uppgång och tror därför aktiemarknaderna vänder upp redan under 2009.

Fria marknader

Nedanstående är mitt svar på kommentarerna efter ett tidigare blogginlägg


JAG vet knappt var jag ska börja.

De flesta människor vill inte skada andra och om de lämnas fria att göra vad de vill så gör de gott för sig själva och sina närmaste och lämnar andra ifred. Antagligen är det här jag skiljer mig i min tro på människan... som i grunden god och egocentrerad snarare än ond, hänsynslös och villig att skada andra.

Samtidigt är vi sociala djur och villiga att handla och umgås för att uppnå ökad nytta för en själv och som bieffekt även med positiva effekter för motparterna. Ytterst få sjuka individer njuter av att plåga andra eller förstöra deras egendom. Endast i yttersta nödfall då livet är hotat är en relevant andel av mänskligheten villig att skada eller stjäla.

I mina ögon härrör de värsta problemen i samhället från socialisering och reglering, t.ex. just nu kreditbubblan som håller på att brista, där staten garanterar bankernas överlevnad i svåra tider men vinsterna går till aktieägare och anställda. Utan statsgarantin skulle både kunder, anställda och chefer begränsa risktagandet och krascherna bli mindre (dock fortfarande inträffa - kreativ förstörelse).

Sjukvårdsköer, dålig service, pålitlighet och tidtabeller för flyg och tåg beror på statlig ineffektivitet pga avsaknad av ansvar och vinstintresse (man kan ju alltid ta ut mer skatt om det går dåligt) osv osv. Utbildning, sjukvård, transporter... ja t.o.m. bilbyggande, spelkonsoler, mobil- och fasttelefoni görs bättre privat än offentligt tack vare ständiga successiva förbättringar drivet av konkurrenstryck.

Tio guds bud, statlig tortyr och ett "tionde"=10% skatt kan ha behövts förr för att tygla mänskligheten när hungern var utbredd, läskunnigheten marginell och pesten stod för dörren, men varför skulle man numera behöva expropriera så mycket som 10% av allas arbetsinsatser eller straffa folk för potentiella brott för att de springer, cyklar eller går för snabbt eller väljer att åka utan bälte eller hjälm?

Om någon kör vådligt och oansvarigt och skadar någon ska det straffas likvärdigt med ett pistolrån oavsett hastighet, men om någon kör mycket snabbt under goda förhållanden och tom vägbana ser jag ingen anledning att slösa polis- och skatteresurser på rutinkontroller av hastigheten.

Vad gäller utbildning tror jag att ansvaret bättre tas av de direkt ansvariga - dvs föräldrar, bostadsområden och lokala företag med vinstintresse. De kommer hitta sätt att ta andelar i framtida lön (som CSN faktiskt gör) och effektivisera metoderna för att ta fram akademiker och entreprenörer på sätt som en stat aldrig kommer i närheten av.

Brottslingar som faktiskt har inkräktat på andras revir måste göras lönsamma - genom rehab eller arbete på plats... eller eliminering. De har förnekat sin plats bland civiliserade.
Jag följer reglerna, men jag hatar dem likafullt. Jag förstår inte varför jag ska hindras och förslavas av en dum majoritet som jag dessutom finansierar. Jag tänker inte hamna i fängelse eller hängas ut för principens skull, men det ändrar inte att jag tycker hela idén med att staten/majoriteten/diktatorn ska bestämma hur mitt liv ska se ut är ond och förkastlig.

Miljöargument, handikappade, sjuka, lata, otur med dåliga föräldrar, född i fel landskap osv går alla att slå hål på, men jag har inte tid och ork just nu. Människor tar helt enkelt tag i såna här saker om de lämnas ifred... trots alla skatter frodas frivilliga hjälp- och miljöorganisationer. Lobbygrupper upptäcker och påpekar miljöbrott och -misstag så företagen kan ändra sig. Konsumenterna får tids nog upplysning om detta och kan välja att köpa från miljöboven eller det Greenpeacestämplade alternativet. Bill Gates försöker utrota cancer, AIDS, andra sjukdomar och fattigdom. Är det dåligt att han lyckades (trots alla skatter och hinder) ansamla så mycket rikedom (eller makt som vissa kallar det)?

Som sagt...VI vill inte förstöra och skada, men råkar förstås ibland göra det i alla fall. jag tror privata alternativ löser dessa misstag såväl som medveten förstörelse bättre än staten... och nu på 2000-talet vet vi tillräckligt mycket om planeten och naturlagarna för att internalisera de flesta tidigare ansett externa effekter.

men, så är jag som sagt positivt lagd och tror på människans goda natur och inbyggda sociala förmåga

Det som bör lösas publikt på nationell nivå tror jag kan ordnas med frivillig skatt/årlig insamling så kan alla olika partier få de pengar de lyckas samla in och kan fördela dessa på publika resurser exakt som de vill... och sannolikt poolar de en del av resurserna till polis och grundskola (1-3 klass t.ex)

Irrationellt...

OMX föll nyss över 1 procent på några minuter (Europa stoxx 50 över -1,5%) p.g.a. amerikansk arbetslöshetsstatistik som stack ut litegrann på uppsidan (dock fortfarande inom normala statistiska intervall och inte på något sätt avvikande från den trend man kan gissa att siffrorna ska följa med tanke på andra surveys av sentiment och aktivitet).

OK, marknaden är på kort sikt nästan alltid irrationell, men det är verkligen fånigt att OMX "Sveriges bästa bolag" ska tappa 1% i värde momentant för att 448 000 amerikaner har ansökt om a-kassa istället för förväntade 393 000. Både i mars och juni uppgick ansökningarna till över 400 000 nya ansökningar så det är verkligen old news att fler i USA vill ha pengar när de saknar arbete. Visst finns kedjan "arbetslösa i USA beror på mindre efterfrågan och det kommer sprida sig från USA till Europa och Sverige", men storleksordningen på reaktionen antyder snarast att man innan 14.30 trodde att världsekonomin och aktiemarknaderna bottnat och fem minuter senare hade ändrat sig för att under 1/2 promille extra av amerikanska arbetsföra ansökte om stöd en enstaka vecka.

Om marknaden reagerar så här nu så vill jag se vad den säger om siffror på 1 miljon sökande nästa sommar...

måndag 28 juli 2008

Ondskan

Jag har gett upp försöket att göra den här bloggen till en positiv kommentar till omvärlden. Det går visserligen alltid att hitta eller konstruera en positiv vinkling på vad som än händer, men oftast känns det bara krystat.

Vad är positivt med hatbrott på pridefestivalen, terroristbomber i Turkiet, burkhor, inflationen i Zimbabwe? Varför finns det så många onda människor i världen? Hur kan det komma sig att människor som inte har ett omedelbart dödshot över sig eller sina närmaste, utan snarare ofta har det gott ställt, använder sin fritid till att planera och genomföra illdåd mot sina medmänniskor. Bomberna i Turkiet upplevs kanske som värst just nu på kort sikt, liksom flygplanskrascherna i World Trade Center i New York gjorde för 7 år sen. Kanske tycker en del att knivöverfallet mot de homosexuella på pridefestivalen är ännu mer angeläget pga den fysiska närheten. I mina ögon är dock Islams burkhatvång och Mugabes skräckvälde och hyperinflation i Zimbabwe mycket värre och ondare. Där handlar det om att i flera decennier, hjärntvätta, ruinera och förstöra livet för tiotals miljoner människor.

Ännu värre är dock socialistiska idéer. Kommunismens tiotals miljoner offer förra århundradet är mycket synliga, liksom fattigdomen för hundratals miljoner i f.d. eller fortfarande socialistiska länder pga människofientliga idéer om kollektivism. Men osynligast av allt och kanske värst just därför är socialismen som förlamar och sinkar utvecklingen mot en allt bättre värld. Ambitiösa och intelligenta människor berövas sin livsenergi och framåtanda och vi alla berövas dessas potential när skatter och förbud hindrar dem att få utlopp för sin skapandekraft. Socialismen syns inte, märks inte och den maskerar sig som världsförbättrande, bidragsgivande, stödjande och till och med som nya moderater. I praktiken är den en kvävande våt filt som trycker ned, som exproprierar och som med våld stjäl livet från alla skapande och berövar mindre tursamma deras vilja att ens försöka eftersom de utlovas fri lön i utbyte mot en röst på rött (inklusive alliansblocket).

Vad är det för fel på fri invandring, frihet från skatt, frihet från våld? Frihet, helt enkelt. Varför ska politik alltid handla om tvång, om detaljstyrning, om befolkningen-vet-inte-sitt-eget-bästa-attityd och "förebyggande" regler à la Minority Report? Varför inte vänta tills någon har gjort någon illa och då straffa på allvar, istället för att straffa hederliga människor för fortkörning men ge våldtäktsmän och mördare villkorligt straff eller en bekväm vistelse med god mat och TV på rummet under en begränsad tid som belöning för att de förstört livet för flera människor?

I mina ögon ska staten skydda invånarna från ondska, från våld och innan den uppgiften sköts ska staten inte lägga sig i invånarnas liv och således heller inte ta ut skatt. Staten ska skydda invånare från ondska, inte som idag utgöra den främsta källan till ondska. Ett tionde (10% skatt) var illa nog från början, men idag skulle det kännas som en befrielse att gå tillbaka till den relativt mindre ondska som det var med tanke på dagens skatter på över 50%. Tänk att en påstått blå regering tar ut mer än hälften av invånarnas produktion i skatt när 5% skulle räcka mer än väl till att finansiera den enda uppgift samhället egentligen har: skydda medborgarna med hjälp av polis och rättsväsende.

fredag 25 juli 2008

Framtiden

En kommentar jag skrev på en blog angående framtida centrala produkter:

Livsförlängning. T.ex. genom genterapi, nanoteknologi, en kombination av de två eller liknande. Det är emellertid inte en konsumentprodukt av samma slag som bilen så det kanske inte var det du menade

Vad vill människor? Jo, kommunicera, umgås, leva och fortplanta sig.

Transport och kommunikation samt nöjen och läkemedel lär fortsätta utgöra nav för framtida succéer. Bilar kanske ersätts av privata rymdraketer, telefonen ersätts av telepatiimplantat, sex utvecklas i virtuella världar av Matrixformat.

Angående fetas arbetsförmåga

En artikel i Di om en undersökning som visar att feta har lägre lön, gör sämre karriär och lättare får sparken fick mig att skriva följande kommentarer


Arbetsgivarna gör så gott de kan
2008-07-25 10:08
Varför inte överlåta affärsbeslut till arbetsgivarna? De gör säkert sitt bästa för att driva företaget så effektivt som möjligt.Om det har lett till att tjockisar gör sämre karriär så beror det på personalchefernas försök att göra sitt jobb på bästa sätt. Om cheferna på något sätt har gjort "fel" finns det alltså massa högeffektiva fetton därute (och sannolikt kvinnor och nysvenskar också) som smartare företag borde anställa eller som själva kan gå ihop och starta företag.Det är upp till var och en att bevisa sitt värde och en del i det kan vara att vårda sin klädsel, kropp och komma i tid och osvettig till anställningsintervjun eller arbetet. Om en supereffektiv invandrarkvinna på 200 kg misslyckas med detta kan hon säkert lyckas som egenföretagare istället.


Man kanske inte bara tittar på vikten...
2008-07-25 12:46
...eller kanske ännu hellre väga in alla faktorer som kan tänkas påverka prestationen på just det jobbet. Kanske t.o.m. utgå från att den personalansvarige gör just detta och då väger in social dynamik, mental styrka, anpassningsförmåga, utblidning, disciplin, smidighet, intelligens osv...och om marknaden misslyckas så kan väl de som hamnar utanför eller du som säger att marknaden misslyckas starta ett företag för dessa kompetenta men missförstådda. Ja, just det ja "Blatteförmedlingen" finns ju redan och går lysande.

onsdag 23 juli 2008

Vad vill jag

Jag vet varken vad jag har lust till eller vad jag vill själv. Hur ska jag då kunna reda ut om jag har en fri vilja öht. Jag promenerar hem i solskenet. Det känns skönt, men jag vet inte om jag vill kolla i affärer eller ta mig direkt hem, jag vet inte om jag vill åka hem för att få mer tid över till uteaktiviteter när jag väl är på plats eller promenera för att njuta av vädret. Det slutade i alla fall med att jag tog apostlahästarna (gick - för er ungdomar som läser det här)

Om jag gör precis vad jag har lust med, då har jag inget val alls eftersom jag endast följer de kemiska signaler som min kropp skickar till mig. Å andra sidan har hela min historik format den jag är idag och vilka signaler som faktiskt kommer sändas ut. Signalerna är emellertid så otydliga att det känns som en ren slump vad jag väljer så då har kanske mitt medvetna jag övertaget i alla fall. Djurs instinkter ar nog mycket starkare än deras eventuella jag medan det är tvärtom för mig.

Vad vill jag egentligen göra? Springa, träna eller läsa en bok i trädgården? I ett större perspektiv; vad vill jag göra med det faktum att jag är ekonomiskt oberoende (räntan på mina likvida medel räcker med lätthet till min nuvarande livsstil - flera gånger om faktiskt) och sen tillkommer möjligheten att nagga på kapitalbeloppet, sälja eller belåna fasta och illikvida tillgångar samt minst lika mycket till som allt föregående i företagsvärde. Just nu verkar det inte som om jag vill göra någonting med allt det här. Istället ligger fokus på "spelet", spelet med siffror: jag verkar vilja skapa så bra avkastning som möjligt för att visa att jag kan och att det går. Jag verkar vilja se spelet till dess naturliga slut och inte lämna kolleger och anställda åt sitt öde. Jag verkar ha en övertro på min egen betydelse ;)

När jag var ung kunde jag aldrig föreställa mig att jag skulle få det så gott materiellt ställt. I mina drömmar kunde jag aldrig tänka mig att hur bra jag än fick det skulle jag köpa klockor för femsiffriga belopp och bilar för sexsiffriga. Det är ju idiotiskt. Ja det är det, men kan man så gör man det tydligen - särskilt om det inte påverkar ekonomin alls. Vad jag däremot kunde tänka mig var långa stunder i hängmattan och många nätter med goda drinkar, sovmorgon varje dag och inga hemläxor. Hur blev det istället? Ansvar, ständig marknadsuppdatering, kontakt med kunder och mäklare, ytliga kontakter med hundratals människor istället för nära kontakt med en handfull vänner jag valt ut själv. Vad hände med grillfester varje dag, tid till musik, böcker och gemenskap?

Fast, det kanske faktiskt inte är det jag verkligen vill och det är därför jag springer ett varv till i hamsterhjulet. Det är ändå ganska trevligt på kontoret - ganska smarta och pigga människor att bolla idéer med och jag håller mig à jour med det mesta i världen och har tid att filosofera över hur allt hänger ihop. Det enda jag inte riktigt har tid och ork till är fest och gemenskap på fritiden och även om marginaleffekten avtar är det en skön sysselsättning för att lägga pengar på hög i ökande takt. Fortsättning följer

tisdag 22 juli 2008

Meningen med "den fria viljan"

Slutpoängen med alla inlägg om fri vilja är bland annat huruvida aktörerna som säljer ned OMX med 4% idag agerar helt fritt eller om de är determinerade att sälja… Och då menar jag inte på det sätt Onsdagsfonden eventuellt säljer i enlighet med tidigare uppsatta regler. Han har ju i någon mån valt reglerna själv och kan fortfarande välja om han ska följa dem eller inte (om de ens har gett säljsignal idag, vilket jag inte vet något om).

Vad jag menar är att även om de skenbart tar beslutet att sälja och väljer att trycka på säljknappen eller verbalt förmedla ordern till sin mäklare, är det enligt viss forskning åtminstone inte deras medvetna jag som tar beslutet utan deras undermedvetna. När beslutet kommer upp till den medvetna nivån är det redan bestämt/determinerat.

Å andra sidan är det fortfarande en fråga om manifestationen (dagens beslut) av den historiska ackumulerade beslutskedjan och interaktionen mellan arv, miljö, det medvetna tänkandet och det undermedvetna filtrerandet och reagerandet som skapat helheten, dvs aktieaktören såsom han är idag ändå inte ska anses uppfylla kraven på vad som kan kallas fri vilja. Jag tror det, tycker det, dvs att vi faktiskt har fri vilja, men att frihetsgraderna i denna är mycket små på kort sikt.

Fri vilja IV

Också Från Per-Olof Samuelsson:


Vare därmed hur som helst: jag menar också att den fria viljan är axiomatisk. Filosofiska axiom är abstrakta formuleringar som identifierar sådant som är implicit i all mänsklig kunskap; vad ett axiom utsäger (som att "existensen existerar", "medvetandet är medvetet", "allt som är, är vad det är") finns redan implicit i varje kunskapsakt; allt som behövs är en explicit formulering av det. Enkelt uttryckt: hur vet vi att existensen existerar (och att det som existerar inte är något annat än vad det är)? Genom att öppna ögonen och se oss omkring. Hur vet vi att medvetandet är medvetet? Genom att konstatera att man inte är medvetslös, när man försöker besvara frågan. Samma sak med den fria viljan. Vi konstaterar att vår vilja är fri genom enkel introspektion; har vi någonsin befunnit oss i en valsituation, vet vi vad valfrihet innebär. Jag tror inte jag behöver utbreda mig mer om det, för de som aldrig upplevt fri vilja eller valfrihet kommer ändå heller aldrig att läsa det här. (Däremot kliar jag dem gärna bakom öronen, om de kommer fram till mig och viftar på svansen.)

Fri vilja III

Per-Olof Samuelsson skriver följande om den fria viljan i samband med en diskussion om Mises inställning:

Jag skrev att "vad man väljer beror av vem man är". Bara för att ni inte ska tro att jag själv skriver under på någon sorts determinism här, bör jag tillägga att i detta "vem jag är" ligger att jag är en människa med valfrihet, d.v.s. fri vilja. Vad jag väljer just idag (t.ex. skriva det här brevet eller låta bli) är ett nytt val, och det är inte "determinerat" eller förutbestämt. Jag skulle kunna välja att låta bli. (Jag skulle t.o.m. kunna välja att skriva brevet och sedan strunta i att skicka iväg det.) Naturligtvis finns det externa faktorer som underlättar brevskrivandet för mig, som t.ex. att jag är ledig från jobbet idag och därför har gott om tid att skriva ner mina tankar. Det finns "interna faktorer" som underlättar: ämnet intresserar mig, och jag har blivit tillfrågad förut vad jag anser om Mises resonemang och ännu inte besvarat det. Men det är fortfarande ett alternativ för mig att strunta i saken, eller skjuta den på framtiden. Det är inte förrän jag skickat iväg brevet som det alternativet för evigt är borta!

Fri vilja II

Jag hittade följande på Wikipedia idag: "I sin Om viljans frihet hävdade Schopenhauer att "Du kan göra det du vill, men i varje givet ögonblick i ditt liv kan du endast vilja en bestämd sak och absolut ingenting annat än den saken.""

måndag 21 juli 2008

Fria val

Vad innebär frågan om människan kan göra egna val? Har vi en fri vilja? Om vi har det, vad innebär det egentligen? Om vi inte har det, måste/bör vi ta ansvar för våra handlingar eller kan vi på något sätt hållas lika ansvarsfria som en varg (som här antages endast följa sina instinkter utan hänsyn till självmedvetande, påverkan på andra individer eller eventuell återverkan på sig själv)

Biologiskt - Naked ape: Vi styrs av våra instinkter även om överjaget har en del att säga till om. I slutändan kan man ändå fråga sig: "kunde JAG ha valt på något annat sätt än jag gjorde coh om det gjorde det varför valde jag i sådana fall något jag inte ville?". Detta är ett annat sätt att uttrycka GEBs och Kurzweils idéer nedan.

Processer - Gödel Escher Bach: Besluten fattas av underhjärnan, det undermedvetna, miget. Det medvetna jaget, jag, överjaget får veta besluten och vad som hände först efteråt, dessutom antedaterat för att kompensera för filtreringstiden

Annan forskning (KurzweilAI?): Beslut fattas 7-30 sekunder innan överjaget utför beslutet. Kemiska förändringar i hjärnan som överensstämmer med framtida handlingar detekteras upp till en halv minut innan utförandet

Slumpen - Tärningsspelaren av Luke Rhineheart (?): Man kan rada upp olika potentiella beslut, sannolikt alternativ som det undermedvetna kan tänka sig att utföra, och låta en slumpmässig process välja vilket av alternativen som skall följas. Vad innebär detta egentligen avseende fri vilja...?

Jag har en idé om hur ovanstående inverkar på aktiehandel.... men har inget färdigformulerat. Andemeningen är att en bra trader eller förvaltare inte riktigt kan rå för att han gör bra eller dåliga affärer. Däremot kan man förstås öka sannolikheten att ens troligen mindre fria val görs med bra och tillräcklig information som bas - det är att ta ansvar.


Tillägg i efterhand:

Typ av val - Jesper Juul, ditt kompetenta barn: Skilj på lust och vilja som på kort och lång sikt. jag kanske har lust att äta godis eller slå någon på käften men jag vill inte äta mig tjock eller leva med att ha skadat den slagna. Valde jag då att inte äta godis eller slå eller kunde just jag helt enkelt inte välja på något annat sätt (och det därför inte var något val i ordets rätta bemärkelse)?

fredag 18 juli 2008

Svagt överallt men börsen stiger inför helgen

Microsoft, Google och Merrill föll kraftigt igårkväll efter offentliggörandet av resultatrapporterna - ändå stiger börserna idag. Finanskrisen gör sig påmind på alla möjliga fronter i forma av nya "överraskande" stora nedskrivningar, svaga sentimentsindikatorer, huspriser osv. Varje ny mätning åtföljs av kommentaren "ännu värre" och "sämst på 20-30 år" och situationen jämförs med 1990 eller 1970 eller i värsta fall 1930. Ändå stiger börsen.

För mig betyder det här att botten är nådd på kort sikt. Tillräckligt många är negativa, tillräckligt många har gett upp och det finns faktiskt gott om pengar kvar i systemet som är redo att ta en chans på uppsidan - vissa på längre sikt och vissa, eventuellt som jag, endast på lite kortare sikt. I vilket fall som helst tror jag att alla dessa faktorer gör att det är dags för 5-10% uppgång innan det rasar igen.

torsdag 17 juli 2008

Sommartempo

Börsen håller sommartempo och jag också. Efter 1-2 veckors mycket volatil men i stort sett riktingslös handel tror jag att vi sett en kortsiktig botten bildas. Nu kan jag tänka mig att det finns en hel del vilande pengar som är redo att sättas i arbete. Det torde leda till stigande kurser kommande veckor - kanske i takt med att kvartalsrapporterna inte blir så pjåkiga trots allt. Jag tror visserligen att vi inte sett slutet på den riktiga nedgången och att företags- och makroinformationen under resten av året kommer se allt sämre ut och snart leda till nya bottnar, men på några veckors sikt förstår jag om det blir en rejält positiv rekyl efter de senaste 6 veckornas slakt.

I mellanperioden (kommande typ 4 veckor fram till mitten av augusti - innan info och oro inför Q3 börjar spridas) kanske vi får se OMX stiga från 800 till 950 för att därefter falla mot 700 under senhösten/vintern. Det går förstås inte att sätta några datum (eller nivåer för den delen) på det här och scenariot ändras förstås också med ny information.

Om du inte vill handla för fort eller inte vill gå kort är det nog läge att göra som Finanskvinnan funderar på: parkera pengarna, åtminstone till årsskiftet, på ett säkert sparkonto med bra ränta så kanske du i alla fall slår inflationen.

Om du redan ligger kort och inte vill missa sista nedfasen är det bara att ligga kvar tills vi når riktigt låga bottnar kommande 6-12 månader så tar vi nya beslut efter det (fast helst minska kortpositionen tillfälligt nu, för att kunna korta mer om någon månad).

onsdag 9 juli 2008

Hedge Fund Research Inc.

Första halvåret i år var det sämsta för den globala hedgefondbranschen sen HFR började sina mätningar 1990. Efter en genomsnittlig nedgång med 0,7% i juni ligger branschen på -0,75% efter årets sex första månader. När det gäller helår har branschen bara backat en gång under de 18 år HFR hållit räkningen; år 2002 förlorade hedgefonderna i genomsnitt 1,45%.

Är det någon mer än jag som tycker att HF-branschen lever upp till sitt rykte som rain makers ganska väl? Observera att avkastningen är efter avgifter, så om några jämförelser ska göras med t.ex. privata placeringar ska courtage och depåavgifter dras av från den egna avkastningen.

måndag 7 juli 2008

Paus

Det är viktigt att ta en paus ibland - ta ett steg tillbaka och försöka få perspektiv på tillvaron innan man går vidare. Jag tar en sådan paus just nu. Aktier har fallit tillbaka, precis som jag hoppades och ungefär nu är jag beredd - inte rädd - på att det kan gå upp ett litet tag. Om det faller vidare blir jag faktiskt inte stressad, inte om det rusar uppåt heller. Jag har helt enkelt tagit en paus för att se var jag och marknaden är någonstans. Hur utvecklas makro (inflation, BNP, inköpssentiment mm) resp mikro (företagsvinster, lånevillkor, konsumentförtroende mm)?

Jag tar en paus just nu. Snart är jag tillbaka i hetluften och blankar juicen ur marknaden igen - för ner ska det. Aktier är dyra, vinstprognoserna är fel, inflationen på väg upp och centralbankerna har börjat höja räntan... Just nu eller om några veckor kan vara årtiondets sämsta tillfälle att köpa aktier. Gör det inte!

onsdag 2 juli 2008

Svart månad för många

Jag är faktiskt lite förvånad över hur många hedgefonder som har kört i diket i juni. Jag som faktiskt var lite imponerad av mina kolleger, som ju inte förlorade särskilt mycket i nedgången i första kvartalet och sen fångade uppgången i april riktigt bra. Men nu... vad har de gjort? Hur kan man förlora 10-20% i en enda månad och vara på minus i år, när trenden är solklar och allt svagare fundamenta stöder trenden? Undrar hur många som fortfarande tror att det ska upp härifrån...

En liten sammanställning (varför finns det inte en ordentlig sajt som lägger upp alla registrerade specialfonders resultat i takt med att de publiceras?):

Consepio +8% i juni och +11% 2008 är inte illa. Baisse-Ragnhild börjar hitta rätt till slut

Brummerhuset gjorde det också bra med Futuris +8% i juni och +15% för 2008, Lynx +5% resp +19% och fondifonderna Helios +1% i juni och +6% i år och Helios 2xL +2% i juni och +9% i år. Avrundat till hela procent är ingen av Brummerfonderna back i år (Zenit och Avenir dock något under nollan)

Systematiska Fonder Tornado var också upp men fonden är ny och oprövad (se nedan under förlorare)



MEN DET VAR TYDLIGEN SVÅRT ATT HÅLL I PENGARNA I SOMMAR; KOLLA FÖLJANDE LOSERS

DLG med minus 14% i juni och -22% i år, Gladiator (Avanza) -19% i juni -10% i år och Radar -14% i juni och -7% i år har haft det riktigt tufft i juni

Thenberg Hedge (ca -10% juni) resp Nordic Hedge (ca -5% i juni) är också ned kraftigt i juni och ned på helåret 2008

RAM One -7% i juni, -2% för 2008

Även Eikos med -4% i juni och ungefär samma på helåret har kört i diket

Systematiska fonder hade också en tung månad men totalt sett ett OK år: AMDT -3% i juni, -6% 2008, Risk Reward -4% i juni, +11% 2008, Tornado +5% i juni, +8% 2008, Scirocco +2% i juni, +8% 2008, Covered Call -6% i juni, +2,5% 2008. Endast AMDT har funnits klart mer än ett år så övriga fonder i Systematiskas utbud får ses som experiment tills vidare.

Aktieansvars Graal föll med 3% och är +/-0 på året

Brummers räntefond Nektar föll nästan 3% i juni men är fortfarande på plus 2% i år.

tisdag 1 juli 2008

Goda nyheter

Jag myser verkligen nu när aktierna letar sig nedåt. Förr eller senare kanske det t.o.m. blir ett riktigt bra köpläge - aktier kanske faktiskt blir "billiga" för första gången på 10 år - och inte bara rekylsökning. Jag tror att någonstans där vi är nu kan det komma en rekyl på 5-10 procent och att man ska utnyttja den för att sälja, men jag ser förstås också möjligheten att det fortsätter rakt ned härifrån där vi är nu. Det enda smolket i glädjebägaren är att jag kunde varit kortare än jag var under andra halvan av juni, men jag är rätt nöjd ändå med hur min risk/reward har sett ut. Så länge man är nettokort när det faller är det bara att tacka och ta emot.

En annan mycket trevlig nyhet, om än på en helt annan planhalva, var dagens lokaltidning i Vasastan som meddelade att de vandaler (en tjej och en kille på 16 resp 17 år) som sparkat sönder bilar under natten åkte fast direkt och nu kan vänta dryga skadestånd. Det är tur att det inte var min italienska sportbil som råkade illa ut och att jag var den som kom på dem för då hade antagligen jag slutat i fängelse istället för ligisterna.

Ute öser regnet ned, men det är faktiskt ganska mysigt det med eftersom jag redan klarat av mina uteaktiviteter för idag och inte bör utsätta mig för mer sol i alla fall.