Korrektionen har fortsatt, med starkare USD, svagare Yen, stigande bond yields och fallande aktier. Smärtan, skammen och förlusterna är ständigt närvarande, men jag lyckas hålla ihop mentalt. Jag tror att det är ett rationellt beslut att fortsätta vara begränsat lång av samma skäl som det hade varit att vara det i september och oktober. Det skulle vara skönt om Irland/Grekland-historien tog slut snart, men jag tror inte att det är ett måste för att vända upp aktiemarknaden. Tekniskt ser det obehagligt ut, men vem spår i kaffesump?
PIGS-CDSerna kraschar uppåt i eftermiddag (liksom deras 10-åringar förstås) på kommentarer om att ECB tänker dra tillbaka extralikviditeten från marknaden efter nyår. Jag tror att det är mycket snack som visar sig bli väldigt lite verkstad när allt kommer omkring. Jag kan inte tänka mig att man släpper PIGSen nu eefter allt slit och skit hittills. Österrikaren i mig hoppas ändå att de ska göra det, även om det betyder förlorade pengar för mig, för det vore det rätta.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Det verkar just nu mer sannolikt än inte att korrektionen blir större än jag hoppades.
Kanske blir det fem snabba procent till nedåt på Eurostoxx 50. Jag har dock inga planer på att "spela" denna hypotetiska/sannolika (?) korrektion utan försöker så gott det går att köpa små poster i bolag jag gillar. Ännu än gång står jag alltså på fel fot och äter smärta. Jag har uppenbarligen valt ett svårt liv :)
Skicka en kommentar