Aktieskolan II

Aktiemarknadens struktur

När ett aktiebolag vill att deras aktier ska kunna handlas av en bredare krets registreras bolaget som publikt. Om bolaget anser sig ha nytta av en riktigt bred ägarkrets och uppmärksamhet kan det registreras på en börs; en handelsplats. Den största handelsplatsen för aktier i Sverige är OMX, tidigare kallad Stockholmsbörsen.

Från början bedrevs aktiehandeln på plats i börshuset i gamla stan i Stockholm. 10-tals mäklare ropade i munnen på varandra vilka antal och till vilka priser de var beredda att köpa eller sälja. Priserna markerades på en tavla så alla kunde se. Kunder kunde ringa in till sina mäklare som berättade hur priserna utvecklades och därefter ta beslut om köp eller sälj. Själva börsen ägdes av de svenska bankerna och fondkommissionärerna, vars mäklare handlade med aktier i börshuset.

1987 hade handeln blivit för livlig för att få plats i börshuset. Istället för en börstavla och fysiska mäklare installerades en dator i börshuset som automatiskt matchade köp- och säljorder som lades in elektroniskt. Om person A via det elektroniska systemet bjöd 35 kr per aktie för 100 aktier i Ericsson och person B redan hade lagt in en order om att sälja 200 aktier à 35 kronor så fick A sina aktier medan B hade hälften kvar att sälja.

Handeln kan ses som utanpåliggande cirklar där börsdatorn står i mitten i börshuset i gamla stan. Banker och andra mäklarfirmor som sitter runt om i Stockholm är elektroniskt uppkopplade (internet, telefonledningar, satellit mm) och där sitter aktiemäklarna och följer prisutvecklingen (börskurserna) från sin datorer. Det finns ett femtiotal sådana firmor i Stockholm och på dem jobbar totalt några tusen aktiemäklare.

Kunderna består främst av stora aktiefonder, t.ex. pensionsfonder hos Sveriges största företag eller banker, men även av mer eller mindre rika privatpersoner.

Ingemar jobbar på Swedbanks stora fondförvaltare Robur. Robur har 500 miljarder kr (500 000 000 000 kr) som de ska förvalta på bästa sätt åt i sin tur sina kunder. En vanlig dag kommer Ingemar till jobbet, tar en kopp kaffe, läser Di och kanske ögnar igenom en bolagsanalys från en analytiker. Ingemar tycker att det verkar vettigt att köpa mer aktier i Ericsson och eftersom analysen också sa köp så kan inte Ingemar lastas om det skulle gå fel, tycker han, så han ringer till Alfred Berg fondkommission för att handla. Micke på "Berget" svarar:

-tja, tja, tja Ingo! Stilla flyter Dån (Donau). Inte mycket som händer, men det verkar finnas fler köpare än säljare därute

-Tjena, tjena, tjena. Kan du langa in ett par fetingar i "ellem" åt mig. Top limit 25.

(Ingo menar att Micke ska köpa in 2 miljoner aktier i LM [ellem] Ericsson AB till som högst 13 kr och 25 öre. Ingo utgår från att Micke har fullständig koll på vilken krona Ericsson handlas på och anger bara örena. Ingo känner sig lite smart, eller "savvy", som anger en maxgräns för vad han vill betala för aktierna. Ingemar tar också för givet att Micke vet vem Ingemar är och vilken fond han ringer från. "Ingo" är stor.)

Alfred Berg tar 10 punkter i courtage betalt för affären, dvs 0,10% av totalsumman på 2m x 13,25 = 26500 kr. Med tiden blir det ganska mycket pengar. På ett år kan det bli uppemot 2 miljarder i courtage bara från Robur. Pengarna går till Micke och hans kolleger samt till partyn och andra evenemang som Alfred Berg anordnar för att hålla kontakten med kunderna.

När Kent från Örnsköldsvik ringer funkar det på samma sätt men ändå inte:

...efter 14 signaler... [hö hö, privvis som ringer (privatkund)... hö hö, men jag kollar ju in en story på aftonbladet om en tant som väger 300 kg... privvisen kan vänta. jag hatar kunder]

-Hej hej, Kent här. Kent Borg från Övik. Jag skulle vilja sälja 100 aktier i Volvo B.
-Fan, Volvo ska du inte sälja. Jag lägger in att du köper 200 aktier istället. Jäääävligt bra grejer på gång nu. Gardell är het på den aktien. Volvo är som en upplagd smash. Du ska ha mycket av den sörru.
-Men jag vill sälja och jag har inte råd
-Jorå. Du har belåningsutrymme så det räcker. Analytikern har tokköp på Volvo, preferred list, strong buy, momentum och insider buying är på topp. Och Gardell loves Våfflan.
-Jaha, Ok då. Tack då.

He he, hörde ni grabbar? Vilken sucker! Jag krängde på gubbfan 200 våfflan som en kladdig paj rätt i ansiktet med 60% belåning och 65 punkter i courtage och stackarn tackade mig. Lohohoooser! Vilken surdeg han sitter på nu. Skulle inte förvåna mig om han konkar (går i personlig konkurs) när som helst.

Hur som helst. Det var ett sidospår. Strukturen var det:

I mitten: börsdatorn
Nästa cirkel: mäklarfirmorna
Nästa cirkel: kunderna (fonder och privvisar)
Nästa cirkel: privatpersoner [fonderna har privvisar som kunder som har stoppat in pengar i fonder för att låta någon annan än de själva förvalta pengarna]
Nästa cirkel: Företagen (!!! här dyker de upp igen. Företagen vars aktier handlas på börsen. De sluter cirkeln genom att betala löner till privvisarna som de senare kan använda på aktiemarknaden eller till konsumtion av företagens produkter)
Nästa cirkel: privatpersonerna (och en hel del företag förstås. De köper produkter av företagen på börsen, vilket leder till vinster som används till löner till privvisarna som de bl.a. kan placera på börsen)

Alltså:
Företagen kommer från uppfinnare som har idéer om hur man kan göra omgivningen nöjdare. idéerna, om de är tillräckligt bra, förverkligas med hjälp av anställda. T.ex. att producera billiga och bra MP3-spelare.

Aktierna i företagen köps av investerare som tror på företagarna och deras idéer. De hoppas få ta del av framtida vinster som kompenserar för att pengarna binds upp i aktier istället för används till något annat som att köpa glass eller sätta in i ett sparkonto.

Vanliga människor erbjuder sin arbetskraft till företagen. De gör det för att lönen kompenserar för minskad fritid och att de hellre tar en lön och köper bostad och mat än att själva odla maten och bygga huset för hand.

De anställda får löner av företagen. Företagarna ger lönerna inte för att vara snälla, utan för att de därmed kan tillverka fler produkter och fortfarande tjänar pengar trots att löner och skatter fördyrar produktionen. Om lönekraven är för höga i förhållande till efterfrågan på produkterna så lönar det sig inte att anställa.

Lönerna går 1) tillbaka till företagen när man köper deras produkter, eller 2) till aktier, gamla eller nyutgivna, via fonder eller direkt. OBS det är alltså i grunden löntagarna som är investerarna ovan. Det kan förstås vara löntagare i tidigare generationer som tjänat pengarna, eller kapitalister förr eller nu, men i grunden är det personer bakom pengarna.

Aktiehandeln sker via mäklare. Man ringer in eller knappar in en order över internet, SMS eller liknande.

Mäklarna handlar aktierna via datornätverk på börsdatorn i gamla stan. Man kan även göra affärer utanför börsdatorn, men dessa ska anmälas dit och presenteras där i efterhand.



***** framöver ******

Yrkesroller, specialaktörer, hedgefonder, PE mm

Jargong

Hur värderas aktier?

Nyckeltal, DCF, momentum

Om JC gör 3 600 kr i vinst efter skatt per aktie...

Vem gynnas, vad är funktionen? Kasino?

Kakor och kaksmulor