Ungefär "nu" rullar marknaden över, dvs faller signifikant igen. "Nu" kan vara idag eller inom några veckor. Teknikerna verkar vilja få upp aktier till övre delen av årets handelsintervall innan det ska falla, men det är inte alls säkert att de lyckas. Om de lyckas, kanske den uppgången kan drivas av relativt positiva makrodata eller minskad oro för banksektorn, eftersom Basel verkar backa på de hårdaste förslagen om ny reglering.
Nedgången som torde starta i september kan katalyseras av samma gamla storys vi redan hört och sett, t.ex:
* Uppgången 2009 var bara en stimulans- och lagerdriven minibubbla, så snart får vi se sämre PMI, IP och BNP-tal och fallande vinstprognoser
* Kinas husåtstramning få effekt
* USAs husprisfall får ny fart när stimulanspaketen fasas ut
* Den övergripande baissestoryn är att 25 års experiment med alltför låga räntor och stigande skuldbördor kommit till vägs ände. Potentialen på uppsidan är att myndigheterna alltid kommer försöka med ännu ett och ännu ett stimulanspaket efter det - både monetärt och fiskalt
När aktiemarknaden fallit "för mycket" (10%? 20%?) kommer myndigheterna in och "räddar" världen och marknaden med nya paket av QE, subventioner och skattesänkningar. Sker detta i oktober? November? Nyckelfrågan är hur länge de väntar innan de slår till. De verkar ha visst motstånd mot nya paket så det krävs lite panik innan det är dags. Kanske är det förra (2009) sommarens botten som utgör en psykologisk nivå för politikerna?
Jag är rädd att ett sådan paket reflexmässigt kommer skicka upp marknaderna då kortpositioner skall täckas (kanske av tvång då de eventuellt förbjuds helt och hållet enligt nya förslag hos EU-kommissionen) och investerare vill tro att myndigheterna har makt att styra ekonomin. Hur högt vi kan nå på en sådan bounce törs jag inte gissa, men nya årshögsta verkar rimligt lagom till slutet av året. Det kan bli mindre och det kan bli mycket mer. Jag trodde ju knappast att 2009-rallyt skulle gå så högt som det gjorde.
Efter 2010:
Någon gång, inte så långt efter att vi nått nya årshögsta 2010, tror jag att en längre bear market startar. Ungefär då skulle jag börja sälja aktier och lägga en del av pengarna i guld-ETF:er. Som förvaltare kommer jag då successivt gå kort på allvar igen. Jag har idag ingen klar vy över om björnmarknaden blir volatil och snabb eller mer utdragen. Den senaste tiden talar emellertid för fortsatt volatilitet, allt tunnare marknader, tvära kast uppåt och nedåt med en fallande trend, så kanske 2011 blir som en kopia på 2008 både ekonomiskt och aktiemässigt. Det är nog min bästa gissning idag.
För 2012 och framåt föreställer jag mig en sidledes till fallande börsrörelse under 2,3,4,5 år som mest påminner om Nikkeiindex under perioden 1990-2010. Under den perioden fanns det dock gott om uppgångar på 50-150 procent, men man skulle verkligen inte köpa och hålla till barnen... Det som driver den rörelsen är ihållande arbetslöshet, svaga huspriser och därmed skuldsituationer som aldrig löses. Låg rörlighet för hushåll som sitter fast i sina skuldtyngda hus. Oinspirerande investeringsmiljö för företag p.g.a. avsaknad av avsättningsmarknader. En re-set i Kina kan tynga ytterligare (deras planekonomiska tillväxt de senaste 10-20 åren visar sig till stora delar felriktad och bortslösad på broar till ingenstans och konsumentelektronik som ingen längre vill ha [västvärlden köpte dem ju för huslånepengar som inte längre finns]) och Kina får till slut visa att även Kina är en emerging market och sådana växer alltid under hög volatilitet. Det är DET som är "the great recession" - inte den lilla dippen 2008.
2017 ff:
Efter denna sorgliga period är det dags att dumpa guldet och köpa "riktiga" saker: asiatiska aktier, basråvaror, aktier i dominerande globala monopolföretag, kanske fastigheter eller mark om det finns till rimliga priser hos distressed sellers. Är man kaxig köper man teknologiaktier, nanoteknik, läkemedel, AI och det är då min teknologioptimism får fritt spelrum igen.
Scenariot är hela tiden öppet för justeringar. Världen är oförutsägbar, men ibland hjälper det att i alla fall ha ett scenario att utgå ifrån.
2 kommentarer:
Alltid lika spännande när du målar ut sådana här scenarios. Sedan är det tryggt att veta att du reviderar dem efterhand och hjälper oss navigera även i det korta perspektivet (även om vi just nu sitter och lider i väntan på fortsatt nertrend).
Vad är det som säger att de olika regeringarna och riksbankerna endast kommer att lyckas pressa upp kurser/konjunktur 1 gång till? Har vi redan nu nått gränsen för hur långt det går att skapa artificiell tillväxt?
Jag har tyvärr ropat på vargen en gång för mycket för att ha något trovärdigt att säga i frågan,...
...men det faktum att vi redan haft nollränta ett bra tag och redan testat en rejäl QE i USA samt redan nått 10% underskott och närmare 100% statsskuld (vs BNP) och ytterligare några hundra procent privata skulder,...
...gör att myndigheterna inte har några tricks kvar (historiskt brukar man dra till med ett rejält krig och t.o.m. den möjligheten är i praktiken uttömd efter Irak. Jag HOPPAS att de inte har större krig som reservplan.)
Hur stora underskott, QE eller krig behövs för att lura upp ekonomin ännu en gång? Jag tror att med redan 10% underskott utan effekt så krävs 20% underskott (3Tn USD i USA). Jag tror att om USA 3x ökning av Feds balansräkning från 0,7-2,0 Tn USD inte räckte så krävs minst 3x ännu en gång, dvs en ökning med 4Tn till 6Tn. Om inte annat krävs minst 2Tn bara för att finansiera underskottet i statsbudgeten på 2Tn bara första året.
Problemet är att finansiärerna (Kina, skattebetalarna) sannolikt genomskådar en sån kroppsfint och vägrar, vilket leder till högre räntor. Vid 5% underskott och bara 50% statsskuld fanns tydligen utrymme att dubbla försöket samt att sänka räntan till 0 och testa QE. Det kunde jag förstå även om jag inte trodde det. Att öka ännu en gång tror jag helt enkelt inte går.
Skicka en kommentar