Det var tydligen inte alls dags för en bounce. Istället accelererade nedgången. Det förvånar mig att marknaden är så svag och rekylfri och att finansaktier fortsätter att leda marknaden nedåt. Det talar för fortsatt nedgång under 2008, precis som jag trott och hoppats, men jag är som sagt lite överraskad över styrkan och konsekvensen i nedgången den här veckan. Nu är t.o.m. S&P500 relativt nära botten från i mars (Europaindex över de 50 största företagen är redan på lägre nivå än i mars) och om S&P skulle falla till marsbotten och helt radera ut fyndköparnas vinster i år tror jag att vi får se ytterligare säljvågor som trycker ner börserna ordentligt och relativt snabbt i sommar.
Var det någon som sålde i maj och åkte bort? Det ser ut som en vinnande strategi. Många har nog spelat bort hela årsavkastningen i juni annars.
torsdag 26 juni 2008
onsdag 25 juni 2008
Dags för en bounce?
De få läsare som läser mina inlägg vet att jag tror att aktiekurser i västvärlden ska ned ordentligt härifrån, men på kort sikt kanske det är dags för en kort rekyl uppåt. Det är inte mycket som tyder på det just nu, snarare tvärtom med den ena mer negativa nyheten än den andra: Förluster, uppsägningar och nedgraderingar i finanssektorn och bankaktier som letar sig nedåt nästan utan rekyler talar för fortsatt nedgång även för övriga aktier. Vinstvarningar hos andra företag (transportföretaget UPS igår natt t.ex.), sentimentsundersökningar på nivåer som inte setts sedan krisen 1992 och i vissa fall ännu längre tillbaka och alltmer inflationsbekämpande fokus, åtminstone verbalt, hos centralbankerna i Europa, Sverige och t.o.m. USA.
Just då, när det känns lite väl mörkt för tillfället och aktier fallit 10% nästan helt utan paus - då kan det vara dags att köpa på kort sikt. Jag sysslar sällan med sånt, men däremot kan jag minska mina korta positioner eller köpa andra aktier lite spekulativt och sälja (igen) om några dagar eller någon vecka. Längre än så skulle jag inte våga vara "lång" med tanke på hur världen ser ut.
Just då, när det känns lite väl mörkt för tillfället och aktier fallit 10% nästan helt utan paus - då kan det vara dags att köpa på kort sikt. Jag sysslar sällan med sånt, men däremot kan jag minska mina korta positioner eller köpa andra aktier lite spekulativt och sälja (igen) om några dagar eller någon vecka. Längre än så skulle jag inte våga vara "lång" med tanke på hur världen ser ut.
onsdag 18 juni 2008
På lång sikt går aktier upp...
Säg det till investerarna på 60- och 70-talen som genomlevde detta (se bild okt -64 till mars -78, från Bloomberg på S&P 500 index), samtidigt med höga räntor (se Bloomberggrafen nedan från samma tidsperiod).Startpunkten 1964 påminde om startpunkten "idag", med bra tillväxt, hög stabilitet, lång period av stigande aktiekurser och bostadspriser samt låga räntor.
Precis som nu började inflationen sakta få fäste och räntorna dubblades från 4,3% till 8,6% på den tioåriga statsobligationen i USA - det säkraste instrumentet i världen... Kommer vi också få se 15 års stillastående börser med enorma kast under tiden, samtidigt som alternativet, pengar på banken, ger 10% mer eller mindre riskfritt?
Fler historiska jämförelser för grafbitaren (självklart finns ingen riktig info att hämta här, mer än som spegling av mänsklig gruppsykologi och benägenhet till manodepressivitet, men kul är det – särskilt om man som jag tycker att det finns fundamentala anledningar till att det ska bli så som grafen indikerar):
S&P 500
1927-1949: -20% på 22 år
1949-1966: +600% på 17 år
1966-79, 61-74, 64-78: +/- 0% på 13-14 år
1982-2000: +1400% på 18 år
2000-2008: +/-0% på 8 år (just nu -15% sedan topparna 2000 och 2007)
2008-2015: +/- 0%? På 8 år till, totalt 16 år?
I ett historiskt perspektiv verkar det sannolikt att vi befinner oss på motsvarigheterna till augusti 1937 eller november 1973: Långt efter manin som ledde till en krasch och därefter relativt snabb återhämtning, men innan nedgång nummer två då felinvesteringar och felvärderingar definitivt skulle återställas.
1927-1949: -20% på 22 år
1949-1966: +600% på 17 år
1966-79, 61-74, 64-78: +/- 0% på 13-14 år
1982-2000: +1400% på 18 år
2000-2008: +/-0% på 8 år (just nu -15% sedan topparna 2000 och 2007)
2008-2015: +/- 0%? På 8 år till, totalt 16 år?
I ett historiskt perspektiv verkar det sannolikt att vi befinner oss på motsvarigheterna till augusti 1937 eller november 1973: Långt efter manin som ledde till en krasch och därefter relativt snabb återhämtning, men innan nedgång nummer två då felinvesteringar och felvärderingar definitivt skulle återställas.
I de tidigare två fallen tappade börsen nominellt 40-50% i nedgång två. Vi är redan 15% ned från toppen så 30% kanske räcker denna gång, men å andra sidan är det knappast någon exakt vetenskap.
Jag tror emellertid att vinsterna ska ned 30% så varför inte börsen också?
(grafen i logaritmisk skala)
Kinas arbetsutbud kommer minska (!)
Enligt CASS (China's Academy of Social Sciences), UBS, Herald Tribune och WSJ kommer snart urbaniseringen i Kina avta och därmed även de återhållna lönerna. Den allt starkare valutan kommer då få fullt genomslag i löneinflationen (minus produktiviteten förstås, men den avtar också
Inte nog med att tillväxten i Kinas arbetsstyrka kommer avta, t.o.m. själva antalet "arbetare" kommer minska pga "ett barn per familj"-politiken som skapat en topptung befolkningspyramid. Som ytterligare sten på börda minskar urbaniseringstakten pga att matefterfrågan "tvingar" kvar folk på landsbygden med högre relativlöner tack vare högre matpriser.
En av alla saker som räddat världsekonomin har varit Kinas växande arbetsutbud och urbanisering som hållit löner och inflation i schack trots låga räntor och hög tillväxt. Snart vänder trenden om den inte redan har gjort det.
Inte nog med att tillväxten i Kinas arbetsstyrka kommer avta, t.o.m. själva antalet "arbetare" kommer minska pga "ett barn per familj"-politiken som skapat en topptung befolkningspyramid. Som ytterligare sten på börda minskar urbaniseringstakten pga att matefterfrågan "tvingar" kvar folk på landsbygden med högre relativlöner tack vare högre matpriser.
En av alla saker som räddat världsekonomin har varit Kinas växande arbetsutbud och urbanisering som hållit löner och inflation i schack trots låga räntor och hög tillväxt. Snart vänder trenden om den inte redan har gjort det.
Mät inflationen inklusive olja och mat
Centralbankerna mäter gärna inflationen exklusive mat och energi. Tanken är att dessa variabler är exogena och volatila och inte ska ha betydelse för räntepolitiken.
Nu är det emellertid så att (för) låga räntor de senaste åren har medfört investeringar, tillväxt och välstånd som i sin tur skapat flaskhalsar inom energi- och matproduktion. Prisuppgångarna för mat och energi är således inte exogena engångsföreteelser som man kan bortse från denna gång, utan är i högsta grad orsakade av alltför lätt penningpolitik och bör därmed åtgärdas med högre styrräntor.
Nu är det emellertid så att (för) låga räntor de senaste åren har medfört investeringar, tillväxt och välstånd som i sin tur skapat flaskhalsar inom energi- och matproduktion. Prisuppgångarna för mat och energi är således inte exogena engångsföreteelser som man kan bortse från denna gång, utan är i högsta grad orsakade av alltför lätt penningpolitik och bör därmed åtgärdas med högre styrräntor.
FRA
Federley och kommunisternas Ohly på samma sida
Ohly varnar för övervaknings- och storebrorssamhälle och refererar faktiskt direkt till Orwell (svensk morgon-stats-TV idag)
Federley gråter i riksdagen när han försvarar den personliga integriteten mot ökad övervakning av internettrafik
Vad är det som händer?!!!
Ohly varnar för övervaknings- och storebrorssamhälle och refererar faktiskt direkt till Orwell (svensk morgon-stats-TV idag)
Federley gråter i riksdagen när han försvarar den personliga integriteten mot ökad övervakning av internettrafik
Vad är det som händer?!!!
onsdag 11 juni 2008
Franska löner
Dagens FT:
Likheterna i lönesättning mellan toppdirektörer och elitfotbollsspelare i Frankrike är slående. De 20 bästa direktörerna (börs-VDar) har samma genomsnittliga årsinkomst som de 20 bäst betalda fotbollsspelarna. Det handlar om 60 miljoner kr per person i genomsnitt och år och ca 3x så mycket, eller 180 miljoner per år för den absoluta toppen.
Den stora skillnaden utgörs som vanligt av att fotbollsfansen jublar över fotbollsartisternas framgångar, glädjeskapande och inkomster, medan de skäller och gnäller i motsvarande mängd över direktörernas löner och likaledes påstått undermåliga prestationer.
Likheterna i lönesättning mellan toppdirektörer och elitfotbollsspelare i Frankrike är slående. De 20 bästa direktörerna (börs-VDar) har samma genomsnittliga årsinkomst som de 20 bäst betalda fotbollsspelarna. Det handlar om 60 miljoner kr per person i genomsnitt och år och ca 3x så mycket, eller 180 miljoner per år för den absoluta toppen.
Den stora skillnaden utgörs som vanligt av att fotbollsfansen jublar över fotbollsartisternas framgångar, glädjeskapande och inkomster, medan de skäller och gnäller i motsvarande mängd över direktörernas löner och likaledes påstått undermåliga prestationer.
tisdag 10 juni 2008
Striden fortsätter
Bankerna tvingas låna ut pengar i enlighet med gamla lånelöften.
Bankerna tvingas ta upp tillgångar på balansräkningen som tidigare legat utanför.
Bankerna får inte vikta tillgångarna så lågt som de trodde att de skulle kunna när Basel II är full ut infört.
Bankerna har svårt att finansiera sina åtaganden eftersom finansiärerna har ont om pengar och kräver högre riskersättning, häromdagen fick t.o.m. SBAB dra tillbaka sin emission på 1 miljard euro eftersom ingen ville köpa instrumentet till det begärda priset.
Bankerna tvingas finansiera sig genom ökade inlåningsräntor istället, 3-5% är ingen ovanlighet.
Bankerna tjänar allt mindre på courtage och liknande intäkter pga minskad aktivitet på börsen (och senare, 2009? allmänt minskad aktivitet i samhället) och minskat intresse för fondplaceringar (pengarna går från för banken lönsamma fonder till inlåningskontona).
Allt ovanstående gör att utlåningsutrymmet i samhället minskar och snart sätter press på investeringstakten och tillväxten. Arbetslösheten kommer öka, disponibla inkomster sjunka (pga inflation för mat, energi mm) och priset på tillgångar som aktier och bostäder att sjunka. Detta ger upphov till en negativ spiral där fallande aktiekurser och fallande fastighetspriser både minskar intresset för lån och minskar bankernas vilja att låna ut.... Benägenheten att spara och snåla blir större samtidigt som utrymmet blir mindre, det ger väldigt lite utrymme för konsumtion, vilket ytterligare minskar företagens vilja att investera och anställa personal. En klassisk lågkonjunktur kommer spelas upp - denna gång inledd via kreditsektorn.
Tillgångspriser och investeringar kommer falla till det helt enkelt blir för billigt och de som har kontanter redo kan och vill investera oavsett om de tror att någon annan har råd att köpa tillgångarna av dem i sin tur inom överskådlig tid. Jag tror att det tar några år innan vi är där. Den här nedgången blir annorlunda än de som vår generation har vant sig vid.
Don't buy the dips
Bankerna tvingas ta upp tillgångar på balansräkningen som tidigare legat utanför.
Bankerna får inte vikta tillgångarna så lågt som de trodde att de skulle kunna när Basel II är full ut infört.
Bankerna har svårt att finansiera sina åtaganden eftersom finansiärerna har ont om pengar och kräver högre riskersättning, häromdagen fick t.o.m. SBAB dra tillbaka sin emission på 1 miljard euro eftersom ingen ville köpa instrumentet till det begärda priset.
Bankerna tvingas finansiera sig genom ökade inlåningsräntor istället, 3-5% är ingen ovanlighet.
Bankerna tjänar allt mindre på courtage och liknande intäkter pga minskad aktivitet på börsen (och senare, 2009? allmänt minskad aktivitet i samhället) och minskat intresse för fondplaceringar (pengarna går från för banken lönsamma fonder till inlåningskontona).
Allt ovanstående gör att utlåningsutrymmet i samhället minskar och snart sätter press på investeringstakten och tillväxten. Arbetslösheten kommer öka, disponibla inkomster sjunka (pga inflation för mat, energi mm) och priset på tillgångar som aktier och bostäder att sjunka. Detta ger upphov till en negativ spiral där fallande aktiekurser och fallande fastighetspriser både minskar intresset för lån och minskar bankernas vilja att låna ut.... Benägenheten att spara och snåla blir större samtidigt som utrymmet blir mindre, det ger väldigt lite utrymme för konsumtion, vilket ytterligare minskar företagens vilja att investera och anställa personal. En klassisk lågkonjunktur kommer spelas upp - denna gång inledd via kreditsektorn.
Tillgångspriser och investeringar kommer falla till det helt enkelt blir för billigt och de som har kontanter redo kan och vill investera oavsett om de tror att någon annan har råd att köpa tillgångarna av dem i sin tur inom överskådlig tid. Jag tror att det tar några år innan vi är där. Den här nedgången blir annorlunda än de som vår generation har vant sig vid.
Don't buy the dips
måndag 9 juni 2008
Börsen har tagit viss reson på sistone
Det verkar som om arbetslöshetsstatistiken i USA till slut skakade om investerarna litegrann.
Visst, det går inte att förneka att makrostatistiken såg bättre ut under april och maj och att många företag kom med mindre dåliga resultat och utsagor om framtiden än jag hade väntat mig. I efterhand är det lätt att föklara det med naturliga eftersläpningar i banksystemet; företagen har gamla lånelöften till lätta villkor som de gärna utnyttjar nu när uppköp av andra företag förefaller billiga, eller för att täppa till hål som börjar uppenbara sig. Snart slår dock kreditkontraktionen till på riktigt och då har många företag ökat sina lån precis på toppen av cykeln, precis som så många gånger förut. Det är nämligen ett mönster som upprepat sig historiskt; att lånestatistiken till företagssektorn accelererat precis i inledningen till tidigare recessioner.
Recessionen kommer, företagens vinster kommer falla och aktiemarknaden är inte förberedd. Det finns fortfarande stor nedsida för detaljhandelsföretag, verkstadsföretag och banker. Det gamla paradigmtänkandet att köpa på nedställ, att köpa låga P/E-tal, att köpa banker på P/B 1,0 osv lever fortfarande kvar, men jag tror att det kommer straffa sig i takt med att ett nytt paradigm växer fram; köp ingenting så länge ekonomin befinner sig i en deleveragingfas. Just pga långvarigheten och styrkan i det gamla paradigmet kommer det sannolikt ta väldigt lång tid att bryta med det helt. jag tror därför att vi har flera år framför oss av fallande kurser, med tillfälliga avbrott liknande det i april och maj då europabörserna lyfte 15 procent. Man kan spela dessa uppställ eller nedställen däremellan, men det gäller att ha helikopterperspektivet klart för sig: kurserna ska ner rejält innan vi når den riktiga botten.
Visst, det går inte att förneka att makrostatistiken såg bättre ut under april och maj och att många företag kom med mindre dåliga resultat och utsagor om framtiden än jag hade väntat mig. I efterhand är det lätt att föklara det med naturliga eftersläpningar i banksystemet; företagen har gamla lånelöften till lätta villkor som de gärna utnyttjar nu när uppköp av andra företag förefaller billiga, eller för att täppa till hål som börjar uppenbara sig. Snart slår dock kreditkontraktionen till på riktigt och då har många företag ökat sina lån precis på toppen av cykeln, precis som så många gånger förut. Det är nämligen ett mönster som upprepat sig historiskt; att lånestatistiken till företagssektorn accelererat precis i inledningen till tidigare recessioner.
Recessionen kommer, företagens vinster kommer falla och aktiemarknaden är inte förberedd. Det finns fortfarande stor nedsida för detaljhandelsföretag, verkstadsföretag och banker. Det gamla paradigmtänkandet att köpa på nedställ, att köpa låga P/E-tal, att köpa banker på P/B 1,0 osv lever fortfarande kvar, men jag tror att det kommer straffa sig i takt med att ett nytt paradigm växer fram; köp ingenting så länge ekonomin befinner sig i en deleveragingfas. Just pga långvarigheten och styrkan i det gamla paradigmet kommer det sannolikt ta väldigt lång tid att bryta med det helt. jag tror därför att vi har flera år framför oss av fallande kurser, med tillfälliga avbrott liknande det i april och maj då europabörserna lyfte 15 procent. Man kan spela dessa uppställ eller nedställen däremellan, men det gäller att ha helikopterperspektivet klart för sig: kurserna ska ner rejält innan vi når den riktiga botten.
onsdag 4 juni 2008
Balans i det strategiska tänkandet
Fucking Åmål: Jag vill ha kul nu, inte om 20 år
Hur väljer man livsinkomst och livsutgift? Ska man partaja nu eller sen? När uppskattar man det mest? Gå i skolan var självklart för mig, andra väljer att jobba och tjäna pengar… men då blir livsinkomsten mindre. Spelar det någon roll? Hur stor nytta har jag av 100 miljoner när jag är 50? 70?
Å andra sidan var 10 miljoner ganska kul som 30-åring och 50 som 40-åring, kanske t.o.m. värt det att slita under partyåren 20-30 för att få det bättre mellan 30-50, men var går gränsen?
Hur väljer man livsinkomst och livsutgift? Ska man partaja nu eller sen? När uppskattar man det mest? Gå i skolan var självklart för mig, andra väljer att jobba och tjäna pengar… men då blir livsinkomsten mindre. Spelar det någon roll? Hur stor nytta har jag av 100 miljoner när jag är 50? 70?
Å andra sidan var 10 miljoner ganska kul som 30-åring och 50 som 40-åring, kanske t.o.m. värt det att slita under partyåren 20-30 för att få det bättre mellan 30-50, men var går gränsen?
tisdag 3 juni 2008
Sköna tekniska nyheter. Världen går framåt.
A paralysed man using only his brain waves has been able to manipulate a virtual Internet character, Japanese researchers said Monday, calling it a world first.
Are you depressed by the prospect of dying? Well, if you can hang on another 15 years, your life expectancy will keep rising every year faster than you’re aging...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)