Negativa signaler... men lång

G.S. idag: Tony P continued. while I marvel at the market's ability to compartmentalize bad news to print up 7.7% YTD, I think the risk ante has been upped. (i) Contrast the current setup to 6 months ago: the Fed was embarking on QE2 … the government was enacting tax cuts and moving to a more business friendly posture … a prolonged drought of equity inflows was snapped … and core economic data printed positive surprise after positive surprise.  while not fully apparent at the time, that mix was equity nirvana.  Now, the signposts for trading are changing.

 

SHBs VD idag: "Se upp för Grekland, se upp för kommande finansieringsproblem för banker när det nyvaknade covered bonds-fokuset gör att andra obligationsköpare kräver högre ränta på senior unsecured". SHB har placerat 100 miljarder extra hos Riksbanken overnight istället för i t.ex. 3-månadersväxlar. Det tynger resultatet och visar tydligt att SHB är rädda för en likviditetskollaps och beredda att betala för sin säkerhet. "Det ser ut som 2007 igen".

 

Det här är ganska tunga negativa tecken, men börsen tickar på uppåt tack vare massor med starka resultatrapporter. Jag ändå håller kvar min långposition för här och nu ser allt faktiskt fortfarande bra ut och jag får signaler att andra är tveksamma och underinvesterade. Sista idioten?

Slutet på QE2 ett non-event

Några (positiva) tankar från Deutsche bank angående slutet på QE2. Kort säger de att QE2 inte pressade upp ekonomin eller börsen och att borttagandet av QE2 därför inte heller betyder något. Herr Koo (Wholy Grail of Macro, mars 2008) skulle definitivt hålla med.
 
The rebound in risk assets around the announcement of QE2 last year has led to much apprehension around its imminent end in June
Any judgment on the implications of the end of QE2 depends on what one gauges were its impacts in the first place. In our reading, QE2 did not alter the trajectory of the economic recovery and its removal should not either. QE2 arguably increased risk appetite but the equity rally reflected short covering rather than new inflows; it did prompt flows out of the dollar and into oil & commodities. Current investor positioning is supportive of equities; negative for rates & oil, leaving them more vulnerable. Gradual rate rises should continue to encourage asset reallocation to equities, while a spike in rates should have a temporary impact.

Fundamentals since QE2: unchanged recovery trajectory
The rebound in US equities was strongly correlated (87%) with macro data surprises, suggesting the driver was the continued recovery rather than an increase in risk appetite per se.
 
The Fed's purchases of Treasuries appear simply to have reduced banks holdings and increased their cash holdings commensurately. The equity rally reflected the covering of underweights across equity investors (mutual, long-short and macro hedge funds). Equity inflows came only with a long lag once rates rose.

Strategas lugnande ord om marknaden

Från Strategas idag, som påpekar att det inte är någon väsentlig stress i kreditmarknaderna och att man därför fortsatt ska köpa i korrektionerna - just nu t.ex. ca 100-dagars GM i S&P 500 vilket var mycket nära intradagbotten igår kl 17 svensk tid:
 
In this morning's Technical Analysis Research, Chris Verrone notes that major tops in stocks are, more often than not, accompanied with severe stress in the credit markets – to date, we've yet to see any meaningful evidence of this playing out.   3-Month USD Libor spreads remain benign, as do corporate spreads.   Against this backdrop, we are inclined to view the recent correction in stocks as just that… a correction within an ongoing up-trend.   The "buy the dips" thesis, in our view, remains intact.   In the near-term, we're cueing off the 100-day moving average on the daily S&P chart at 1287 (this served as the floor in mid-March).
 
 

Hårt idag, USA nedgraderat, oro över främst Grekland av PIGS-länderna

USA har inte ens öppnat ännu och Eurostoxx50 är ned 2,75%.
 
Det känns som ett blodbad på gamla nyheter... och blodbad brukar inte vara så länge. Det oroväckande är att raset sker på rätt grunder, dvs oro över statsbudgetar och lånekapacitet. Jag tror emellertid fortfarande inte att det är dags för den stora End of Debt Supercycle-baissen ännu.
 
Jag prövar att köpa litegrann här nu halv fyra.

Pento om USAs falska återhämtning

Det är obehagligt att ligga lång när jag vet att det ska gå åt skogen. Jag chansar ju verkligen på att det finns en Bigger Fool därute som ska ta mina aktier när det blir dags. Är det en Dead Cat Bounce idag innan det rasar vidare, eller var gårdagen hela korrektionen? Jag hoppas på att det trasslar sig uppåt för Wall of Worry nu, men Pentos klara tankar nedan gör det inte lättare att hålla huvudet kallt:
 
 
Michael Pento, Senior Economist at Euro Pacific Capital
Gold, oil, the CRB Index, foreign currencies and Treasury yields are all screaming at Bernanke that it's time to join Mr. Trichet in a fight against inflation. But the sad truth is that the double-dipping real estate market and the onerous U.S. debt levels prohibit interest rate hikes without dire consequences in the short term. So Bernanke and Co. prefer to play politics instead of doing what's correct. However, what they are missing is that the bond market doesn't play any games at all. The yield on the 10 year note is up nearly 40 bps since March 16^th and has surged nearly 120 bps since October.
 
So the only real question is whether the Fed will get ahead of inflation and take rates higher now or will it merely watch the market adjust interest rates to reflect rapidly rising inflation. In either case, rising rates will expose the phony recovery for what it was the entire time—one that was based on artificially produced low rates, inflation and debt. The only difference being the longer Bernanke insists on perpetuating this phony recovery, the higher interest rates will eventually have to go and the more damage the economy will have to suffer.

Nedsidan?

Vi verkar nu få första seriösa testet på nedsidan sedan tsunamin. Alcoa föll t.ex. 3% efter sin rapport igår - en rapport som inte alls var dålig, så marknaden verkar lite nervös och redo att ta hem vinster. Samtidigt uppgraderades Fukushima till INES=7 och ganska kraftiga jordbävningar Richter 6-7 fortsätter att skaka området. Resten av rapportsäsongen står för dörren och precis bakom knuten lurar slutet på QE2.
 
Tror jag då att det här är slutet på uppgången? Tror jag att vi nu får en väsentlig korrektion eller kanske t.o.m. att den stora baissen börjar nu? Nej, det gör jag inte. Jag tror att det bara blir en eller några dagars svaghet precis i inledningen av rapportperioden och snart vänder uppåt igen.
 
Marknaden är för girig nu, för underinvesterad, räntekurvan för brant och korträntorna för låga (särskilt de reala korträntorna som snarast är negativa) för att inte pressa börsen, guld och olja vidare uppåt. Jag tror att det här bara är precis det som saknats, dvs en allvarligt menad minikorrektion efter 10% bounce sedan tsunamin (eurostoxx50). Jag kan förstås ha fel, glöm inte hur förlorad jag var i höstas, men så länge inte fokus ligger på ofinansierade statsskulder och höga och snabbt stigande långräntor tror jag inte vi får se någon större nedgång.
 
I feb/mar fick vi 11-12% nedgång på en potentiell kärnkraftskatastrof. Inatt bekräftades katastrofen så ett par procents korrektion på det är inte så konstigt. Reaktionen på Alcoa är lite värre, men utgör bara ett enda bolag och i en riktigt hajpad sektor.
 
Jag är lite skakad, lite redo om rapportsäsongen tas emot för negativt, men tror i grunden att det här är ett köpläge.

Köpläge

Marknaden hickar till på uppgift om 7,4-jordbävning utanför Sendai samt tsunamivarning.
 
Den är en hundradel så kraftig som den stora för en månad sen. Tsunamin blir inte heller så farlig trots redan gjord skada.
 
Ergo: Köpläge.

Från kommentarsfältet

Anonym sa...

pop till 1377 sen måste det ge mig sig ordentligt. Både Spanien och Portugal rasar samtidigt medan jag dricker blended. TNX verkar inte blyg på att droppa och volymen har stigit.

5 april 2011 20:31

 

Osunt sa...

[...]

Hur ser du i dagsläget på djupet av nedgången som sannolikt tar vid när QE-bränslet tar slut? Finns det något som talar för att det inte är dags för the big one - typ i nivå med 30-talet?

5 april 2011 21:56

 

Peter Eek sa...

Det finns mycket som talar för att det är dags för just precis The Big One inom några år.

Jag är faktiskt personligen orolig för hur jag ska försvara min egen förmögenhet i det scenariot.

Fed mfl har gång på gång överraskat i sin förmåga att dupera världen, men nu är vi mycket nära brytpunkten då det inte går längre.

Vi lever i intressanta tider...

6 april 2011 13:04

 

Osunt sa...

Har du en uppfattning om vilket globalt scenario som krävs för att undvika en krasch och istället få till en fin och balanserad tillbakagång av skuldsättningsgraden?

Vad har riksbankerna för möjligheter och verktyg som kan vara verkligt effektiva i det långa loppet och inte bara för att flytta problemen framåt i tiden?

6 april 2011 18:56

 

Peter Eek sa...

Nej, jag har mycket svårt att se hur det ska gå till. Centralbankerna har inte mer att göra. De har förstört tillräckligt och har inga vapen kvar. De måste tvärtom reversera det de redan har gjort. Problemet måste lösas vid det ondas rot, dvs den fiskala balansen.

USA har nästan 40% underskott i förhållande till skatteintäkterna. USA måste höja skatterna kraftigt (med 40% helt enkelt) för att rätta till problemet. Det kommer bromsa tillväxten rejält - sannolikt leda till recession och därmed fortfarande ett visst underskott, men snart därefter tar tillväxten fart igen och budgeten kan balanseras.

Nästa problem är de ofinansierade systemen för Medicare och Medicaid t.ex. De måste skäras ned eller helst tas bort helt och byggas om från grunden.

De ofinansierade skulderna i dessa system motsvarar ett diskonterat värde på 4-500% av bnp eller 2000% av skatteintäkterna. Om inte systemen omstruktureras fullständigt kommer USAs underskott och redovisade statsskuld bara att öka. Sämre system leder dock till minskad konsumtion och ökat sparande och därmed lägre tillväxt till en början. Man sår dock fröna till framtida sund tillväxt på detta sätt.

Observera dock att det inte är Fed som kan åstadkomma detta. Fed måste snarare långsamt backa från sina QE-program och sakta höja räntan till en normal nivå. Detta ökar sparandet (minskar tillväxten det också) men rättar långsamt till skuldproblemen. Det leder även till högre räntekostnader och större underskott så om man inte är väldigt optimistiskt lagd måste nog skattehöjningarna uppgå till mer än de 40% jag skrev om ovan.

USAs skattetryck är väldigt lågt från början så de skulle inte hamna på en konstig nivå om de höjde skatten med 50%. Det skulle emellertid till en början uppfattas som chockartat av Average Joe och skicka ner landet i en djup recession. Recessionen skulle som sagt bli djup, men sannolikt/förhoppningsvis kortvarig.

6 april 2011 21:32

 

Anonym sa...

Så vi har en situation där var sjunde US medborgare får matkuponger. Sedan höjer man skatten med 50%. Jag undrar hur manga som sedan går på kupong o vad det betyder för "den amerikanska konsumenten"? Kanske är USAs skatter (jag läser detta som löneskatter) låga men hur låg är akostnaden om du tar med alla kostnader för arbetskraft (sjvförsäkring etc). I US jobbar man redan avsevärt fler timmar/år än i EU. Kan man jobba ännu fler timmar? Vilka geopolitiska konsekvenser kan vi se fram i mot då US redan i fredtid tömt ut sina möjligheter att på klassiskt sätt finansiera krig på kredit? I alla fall "major wars". Är detta slutet på "pax americana" o början på devsisen "varje land för sig själv"? Vem vet, lätt att få foliehatt här. Men realtillgångar långt bort från potentiella konflitkytor verkar vara ha en hyfsad chans till värdebevaring. Inte egendom på gotland alltså men kanske attraktiv mark i Chile? Vem vet?/SwissGuy

6 april 2011 23:59

 

Peter Eek sa...

DIVERSE TANKAR:
Det är för komplicerade frågor för mig allt detta med geopolitik mm. Jag är bara en enkel aktieförvaltare och inget annat. I grund och botten gissar jag bara åt vilket håll aktievindarna ska blåsa nästa månad.

I stort sett all min analys och alla mina tankar om intäkter, skatter, katastrofer, positionering och politik är meningslösa. Jag tar dem på allvar, det måste man göra, men objektivt kan ingen eller nästan ingen aktieförvaltare påstå att de faktiskt vet vad de gör. Inte jag heller. Mycket av det jag gjort under 20 år har funkat väldigt bra, men spelreglerna kan snabbt ändras och det räcker med att stå på fel fot när Al Quaeda eller moder natur slår till för att bli WIPED OUT.

Jag svarar gärna på frågor om ALLT för jag har någon slags åsikt om nästan allt, men jag har också insikt nog att veta att mina åsikter har mycket liten nytta och bäring på verkligheten.

Hursomhelst... Skattetrycket i USA är ca 25% (totala skatteintäkter/BNP). I Sverige är det 50%. Många länder i världen har omkring 40%. USA skulle hamna på västvärldssnittet om de höjde trycket med 50% från 25-27% till ca 40%. Jag pratar endast om skattetrycket, inte om enskilda skatter.

Ekonomiskt är de 20% fattigaste i USA helt ointressanta, men om 14% matkupongsberoende blir 30% lär det ändå märkas på världsefterfrågan. Inte så mycket man först kan tro dock. Fast, dubbla skattetrycket skulle knappast skapa dubbla matkupongsberoendet så det blir ingen katastrof.

VÄRDEBEVARANDE:

Skogsmark i Småland är nog också ett bra bet, men precis som med guld kan det visa sig att inköpspriset var 50% fel och att värdebevaringen sker från bara halva dagsnivån. Om det inte blir kris sitter man då verkligen med dumstruten.

7 april 2011 13:17

Marknaden och annat

Zerohedge: "Today there are 44.2 million Americans on food stamps, or 14.3% of the US population. To call the current economic disaster a recovery is to practice the art of the Big Lie."
 
Jag vet att det är så här, men det går aldrig riktigt in i huvudet på mig. Var sjunde amerikansk medborgare får matkuponger av staten (nej, det är inte som våra rikskuponger, snarare som steget under socialbidrag. Tänk er stämningen i Sverige om regeringen föreslog att när man straffat ur sig från socialbidrag efter några år så får man matkuponger istället.)
 
Brent May oil: 121 USD. WTI 108 USD. Ganska högt. Frågan är om det ska mycket högre eller inte. Jag tror oljepriset sätter nya highs inom två år. Tyvärr är jag knappast ensam om att tro det, men oljeföretagen prisar knappast in högre priser.
 
Portugal 5yr bond: 10,06% (10yr dock bara 8,76% - beror det på att den inte handlas alls eller räknar man kallt med en lösning som inte innebär haircuts men som ger deflation i Portugal 2016-2020)
 
Marknaden: Erkänn att det här är det enda ni är intresserade av! Och ändå är det ingen som knappt ens väger in mina åsikter i riktiga beslut - möjligen bara som stödjande argument till en redan gjord investering. Jag tror det ska upp, men jag är ändå rädd och nervös. Det har studsat upp ca 2/3 i Eurostoxx50 - en lagom psykologisk nivå. Marknaden gick kanonstarkt 1 april och har därefter haft en flat dag och idag nästan minus en procent. Betyder det att marknaden laddar för uppgång eller har en ny korrektion påbörjats? Vem vet? Ingen förstås, men några saker jag tittar på är:
 
KOSPI: urstark
Koppar: svag
Olja: stark (bra tills priset når en tröskelnivå, s.k. demand destruction level)
Bonds, 10yr EUR, US: lagom till stark
(Baltic Dry: +/-0)
Glidande medelvärde (50d): under för Eurostoxx50 (över för S&P 500)
Fibonacci 61,8%: under (över för S&P 500)
Finans-CDS: stark trend (fallande spreadar)
VIX: 17,5 (låg, mindre bra)
USD: svag (dvs bra signal...till en viss tröskelnivå)
 
Egentligen är det alltså endast viss teknisk svaghet - och det bara i Europa - som talar för en svag marknad. Många förvaltare jag pratar med är fortfarande skeptiska till uppgången efter jordbävningen och vill helst se lägre kurser inann de köper (det talar också för fortsatt uppgång)
 
Jag försöker invagga mig själv i säkerhet och det funkar hyggligt :). Jag stannar lång. Det är värt risken i det här läget.