Et tu Buffett

Buffett fick till slut tvingas (han blev subpoenaed) till förhör om finanskrisen. Han sa då att väldigt få genomskådade husbubblan, inte han heller. Där ser man vad ett liv av ständig uppgång kan göra även med den listigaste investerare. Från början var det säkert självklart för honom att huspriser kan gå upp eller ner, liksom aktier, och att ingångspriset avgör avkastningen. Med tiden verkade det som om huspriserna aldrig föll och t.o.m. tog extra fart precis när det (2001-2002) skulle testas om de kanske kunde gå ned. Även så kompetenta placerare som Buffett tvingades lära sig att huspriser alltid gick upp.

Mea culpa. Jag är också skyldig. Just nu. Egentligen tycker jag ju att världen är i uselt skick och övervärderad. För tio år sedan under samma förutsättningar som idag skulle jag legat rejält kort nu. Ändå ligger jag istället lång och känner mig ganska trygg. Jag kunde ägt BP också, för oljebolag är en av få aktier jag tyckte var genuint billiga för en månad sedan och kunde ”köpa till barnen”. Oooops! Det är svårt att inte göra som alla andra, särskilt inte när det går bra för dem och det ser ut som om puckon blir rika och tror att de är smarta när de belånar huset och lönen till max med en extremt låg abnormal ränta. Jag har personligen fått baila ut vänner som annars fått gå från hus och hem p.g.a. för stora lån. Det värsta är väl att det alltid finns någon barmhärtig samarit eller stat som räddar de dumdristiga och därför lär de sig aldrig. Själv står man ”prudently” vid sidan av spektaklet, försöker i alla fall, och är hopplöst efter i uppgång och får rädda idioterna i nedgång.

Tillbaka till huspriserna. Om Buffett hade haft koll på historien skulle han vetat att i reala termer föll norska huspriser från 1900 till 1950 och att det tog 100 år innan priserna var tillbaka till samma nivå som 1900 (dvs år 2000 var de reala priserna samma som år 1900). Efter det har de förstås fortsatt uppåt, men med historien i åtanke kanske de bara gör sig redo för 50 år med fallande realpris…

I Amsterdam finns jämförbara huspriser ända från 1700-talet. De reala priserna var samma 1770, 1870 och 1970. I UK steg priserna 1955-2000 realt med 1 procent om året. Sett över hela 1900-talet steg amerikanska huspriser realt med 0,2% per år (Shiller). Om amerikanska huspriser ska tillbaka till the pre-boom level trend fram till 1995 ska priserna falla 40% till i USA.

En boom kan få det att se ut som om den långa historiska trenden är starkare än den är. Med ett kliv tillbaka och helikopterperspektiv kan man avslöja den riktiga trenden och prognostisera en återgång till den. På samma sätt trodde vissa 1995-2000 att aktier hade en starkare långsiktig trend och lägre risk än som nu visat sig vara fallet. Straffet blev 15 års stillastående kurser (eller 25 år i Japan).

Det är ändå konstigt att Buffett som undvek IT-bubblan inte genomskådade husbubblan och Buffett, som inte vill köpa komplicerade saker som han inte förstår, var ägare till ett ratinginstitut som inte ens själva förstod vad de satte högsta betyg på.

Bubblor kan förstås verka åt andra hållet också, med undershooting à la aktier 1978 då en hel generation hatade aktier och man kunde köpa kvalitetsbolag med bra tillväxt för p/e 5 i en värld som stod inför en fantastisk teknikutveckling. Det är lite samma sak nu, men med p/e 10 och massor med skulder så det är inte alls lika självklart. Teknikutvecklingen är mer lovande nu, men skulderna mer pressande på medellång sikt.

Hur som helst... skönt att ligga lagom lång nu, inte minst idag.