Vinstmarginalkurs 101

Företagens inkomst är din utgift och deras utgift är din inkomst. Skillnaden är deras vinstmarginal och ditt sparande, din sparkvot. Om du sparar mindre eller lånar mer så kan du konsumera mer utan att företagens lönekostnader behöver öka. Då stiger deras vinstmarginal.

 

RESTEN AV TEXTEN ÄR DETALJER PÅ OVANSTÅENDE TEMA. Du behöver alltså inte läsa vidare om du faktiskt förstått vad det står här ovan. Du kan då bara lugnt konstatera att vinstmarginalerna ska halveras, vinstprognoserna halveras och börsen halveras från dagens nivå. Det är exklusive några eurokriseffekter.

 

Sparandet har minskat och vinstmarginalen ökat senaste 15 åren då aktievinster och husvinster har avlöst varandra samtidigt som det varit billigt att låna och omotiverat att spara (pga låga räntor). Detta är på väg att ändras.

 

Med staten med i ekvationen avgör statens underskott (eller överskott) om det finns ytterligare vinstmarginal och sparande att fördela mellan privatpersoner och företag (eller tvärtom, summan ska vara mindre). Och staterna har under perioden gått med allt större underskott för att stimulera ekonomin och därmed bidragit till höga vinstmarginaler. Även detta ändras väsentligt nu.

 

Ju mer stat och privatpersoner lånar, eller ju mindre de sparar, desto mer blir det över till företagens vinstmarginal. De senaste 15 åren har företagen befunnit sig i en perfekt sweet spot avseende låg privat sparkvot och stora underskott i statsfinanserna. Vinstmarginalen för företagssektorn har därmed stigit till mer än 50% över det historiska genomsnittet.

 

De senaste 15 åren (åtminstone) har västvärldens stater lånat 5-10% av BNP varje år. Detta har kommit hushåll och företag till godo utan motsvarande kostnad. Nu måste man spara för att inte statsskulden skall skena.

 

Samtidigt har den privata sparkvoten varit väldigt låg (pga låga räntor, och stigande huspriser och tron på välfärdsstaten vilken i sin tur berodde på frikostiga underskott).

 

I USA är snittet för sparkvoten de senaste 15 åren 3,7%, medan snittet de 15 åren innan dess var 7,2% och 15-årsperioden innan dess 9,6%. I kriserna på mitten av 70-talet och början av 80-talet var den över 12%. Om staten sparar, huspriserna har fallit och pensionen ser osäker ut behöver sparkvoten öka. Om det blir någon slags kris, särskilt avseende pensionssystemet eller aktiemarknaden, lär sparkvoten tillfälligt skjuta upp ännu högre.

 

Jag tror att sparandet kommer öka pga oro över framtiden och insikt att lån kan vara farligt samt att aktiemarknader och hus inte är så säkra pensionsförsäkringar som många har trott. Jag tror inte att statsunderskotten försvinner, däremot tror jag att de kommer minska. Om de inte minskar tillräckligt försvinner förtroendet för förmågan att hantera bla pensioner och den privata sparkvoten måste då öka ytterligare.

 

I vilket fall som helst finns det mycket goda skäl att anta att företagens vinstmarginal den kommande 15-årsperioden kommer vara mycket lägre än den gångna perioden. Normalt är vinstmarginalen mean reverting vilket dessutom betyder att den en period kommer underträffa sitt snitt.

 

Allt detta betyder att vinstprognoserna (som räknar med fortsatta rekordmarginaler 2012 och in i evigheten) är helt felaktiga. De bör falla med minst 30% och i den inledande perioden ännu mer. Med lite undershooting kan de kommande fem-tio årens vinster halveras jämfört med prognoserna. I oron och uppgivenheten som följer i spåren av en sådan vinsrecession tror jag att börsnivån också halveras (förutsatt att centralbankerna inte gör något riktigt galet)