VIX-index har fallit till en nivå som indikerar att inget oväntat kan hända. Så här låg var VIXen i slutet på april 2011 också samt strax innan Lehman hösten 2008 och innan flashkraschen i maj 2010.
Innan rallyt 2009 var tvärtemot VIXen hög. Det här är faktiskt en riktigt bra kontraindikator och nu kan det vara hög tid att köpa billiga säljoptioner... eller bara blanka rakt av.
Vågar du lita på att eurokrisen är över?
Innan rallyt 2009 var tvärtemot VIXen hög. Det här är faktiskt en riktigt bra kontraindikator och nu kan det vara hög tid att köpa billiga säljoptioner... eller bara blanka rakt av.
Vågar du lita på att eurokrisen är över?
2 kommentarer:
Jag tror inte att det är över men det problematiska, liksom tidigare, är ju att bondplacerarna i stor utsträckning avgör om det är kris eller ej och nu känns det som att de tagit en ordentlig paus. Ur ett blankningsperspektiv är det demoraliserande att man inte lyckades knäcka ekonomin ordentligt och att man tar många negativa "nyheter" med en axelryckning och jag tror det är bäst att ta några steg tillbaka och ge slaget tappt för denna gång och istället fokusera på bakomliggande obalanser som pyr och som förr eller senare inte går att negligera. Med europa är man ju inte bara beroende av att placerarna klampar i klaveret, utan också att de själva inser att de trampat i klaveret (i viss mån också sant för husen i kina med tanke på stimulanserna).
Men väntan kan bli lång så jag föredrar inte längre derivat som förutsätter snabb och omedelbar nedgång (jag gjord totalt "hands-up" när volatiliteten klingade av), är inte beredd att betala för tiden, vissa bolag är nu så högt att det känns som liten risk att shorta, men totalt sett vill jag att placerarna går bort sig innan jag ev. tar shortposition totalt sett.
Tittar man på japan och usa så är man ju beredd att ställa upp långt med krediter och om ecb trycker ordentligt kan vi nog få samma visa här (tror dock inte att placerarna har "lärt sig" ecbs agerande, utan med uppvisande av samma korttidsminne som en guldfisk tror jag de på nytt kommer gripa efter andan nästa gång de beger sig)
Bättre då att satsa på eurons långsiktiga bräcklighet (och kanske t.o.m. ge tid till eventuell folklig "revolution" mot euron, eller sannolik husbubbla i kina mm. men det känns som att den akuta fasen är över för denna gång och jag vill göra det enkelt för mig genom att ha nivån på min sida innan ordetlig shortning, jag väntar gärna på de långsiktiga obalanserna att ut sin tribut. Känns nu som mellanläge och risken är att vi är i mitten av nån slags sinuskurva. Människor verkar ha en unik förmåga att gå bort sig i situationer så fort kompplexiteten skruvas upp det minsta, och nånstans blir det till att bedöma var "genomsnittsentimentet" kommer ligga över tid. Ett tema nu verkar vara usas eventuella frikoppling (troligen överdiskonterat), tror också du har en stark poäng med vix, jag räknar med att lägga in mest krut nedåt när det ser lugnt ut. På den här nivån (stockholm) känns det dock som man är alldeles för beroende av att allt det miserabla går "som smort", varför inte vänta ut ev. fortsatt uppgång (tänk om fondspararna kommer tillbaka) så att placerarna till slut börjar reagera yrvaket på relativa skitsaker (alltå "täcka in" mer än domedagsscneariot). Och vem vet, kanske får man då domedagen, eller en ny mystisk sommarkrasch, på köpet...
Jag tror att det går snabbare än så och att det blir svårt att hinna blanka på nytt när det tar fart nedåt.
Det här känns precis som alla andra årsstarter sen 2007. Det ser lugnt ut i januari, volatiliteten sjunker, statistiken ser lovande ut, aktier stiger, investerare känner sig trygga och blankare tappar geisten. Sedan, plötsligt, BANG! så rasar det.
Skicka en kommentar