Börsåret är inte riktigt över. Halvdag imorgon och sedan har vi dagarna nästa vecka innan nyår, men det går ändå att summera i stora drag.
Jag har haft ett mycket bra år, med stora finansiella vinster och på det stora hela ett utvecklande år personligen. Jag hoppas att de flesta som läst mina inlägg om börsen också har tjänat riktigt mycket pengar i år även om ekonomiska framgångar bara är gräddet på moset i livet och mer en bieffekt av att man är en bra person än något som krävs för att man ska må bra.
I allt väsentligt har världsekonomin och börserna rört sig enligt (min) plan. Jag har förstås missat en del rallyn och inte varit med fullt ut i alla nedgångar, men överlag har jag tjänat ungefär lika mycket som om jag legat 100% kort på börsen hela året. Ett skönt slag i ansiktet på alla trötta klantar därute. Gamla segrar kommer man dock inte långt på och nu närmar sig 2009. Vad blir min plan då?
Jo, jag kommer fortsätta jobba mot något slags mål om subjektivt ekonomiskt oberoende, just nu definierat som 10m euro i kontanta medel utöver rimlig bostad och transportmedel - även om någon läsare tidigare påpekat att mina då 5m USD var tillräckligt. Som sagt, det är subjektivt och jag ska inte bara klara livhanken; jag ska ha kul också. Dessutom vill jag ha en buffert för nära och kära och för missar i planeringen i framtiden (pengar i madrassen är t.ex. inte värda mycket om det blir hög inflation).
Egentligen är nog siktet inställt på ca 250m SEK, mest för att man då på ett rimligt sätt kan uttrycka det i termer av miljarder (en kvarting) och för att det är rimligt svårt att nå dit inom överskådlig tid (5 år). Samtidigt kommer jag spendera mina pengar huvudsakligen utanför Sverige så målet beror i slutändan på hur valutorna rör sig och vilken valuta som ska anses vara en bra referenspunkt.
Nu är knappast mina personliga finanser det intressantaste för er utan hur ni ska ta er mot samma mål via arbete och finansiella placeringar.
Till att börja med tycker jag inte att man ska ha finansiella mål som något övergripande i livet, men som ett kul spel vid sidan av det riktiga livet kan det vara stimulerande med mål och delmål för att hålla sig i rörelse.
2009: Vi har inte sett slutet på börsnedgången. Alldeles för många är för köpsugna för det. Alldeles för få har insett att vi ser slutet på en exceptionell era av "enkla" vinster genom belånade köp av hus och aktier. Visst, den teknologiska utvecklingen och produktivitetshöjningen kommer fortsätta och i framtiden får vi alla det bättre, men på 1-2 års sikt måste vi först rensa ut slaggprodukterna av överansträngningen de senaste 10 åren.
Först tror jag börsen blir än mer volatil än under 2008 och under uppvisande av fortsatt lägre bottnar. Efter några utbrottsförsök uppåt som lockar in de sista dårarna, tror jag att omsättningen och volatiliteten avtar och ger börskurvan från 2006-2010 ett L-liknande utseende där intresset för börsen liksom dör. Daytraders får det svårare att överleva i den låga omsättningen, nya och gamla amatörer slits ut psykologiskt och ger upp "det där med börsspel" och institutionernas mandat vrids om till lägre andel aktier. I bakgrunden blir ekonomin allt svagare och arbetslösheten ökar mer eller mindre hela 2010.
Nu till det riktigt svåra: Vad gör man i januari och februari samt första halvåret och kanske även andra halvåret?
januari: Ligg kort. Novemberbotten var bara en försmak. När Q4-rapporterna presenteras vill du inte äga svenska aktier, inga andra heller för den delen.
februari: Om det blev lite panik under januari kanske man kan minska kortpositionerna i februari, men om det fortsatte smyga nedåt under ordnade former som det gjorde andra halvåret 2008 så är det bättre att bara ligga kvar kort och invänta de mycket svaga Q1-rapporterna då det nya årets budgeteffekter på allvar gör sig gällande
Första halvåret: Beroende på hur snabbt det går kan möjligen en börsbotten nås i juni när rädslan är som störst inför Q2-rapporterna. Jag skulle därför inte vilja ligga fullt kort över sommaren och kanske inte över Q2-rapporterna. Det är förstås alldeles för tidigt att säga något om stämningen och kursnivåerna i juni 2009 idag, men frågan jag tror jag kommer ställas inför är följande: Jag tror att Q2-rapporterna blir fullständigt usla, men det kommer många andra tro då också och börsen sannolikt vara på en ny botten vs november 2008 och januari 2009. Risken för en sommarrekyl i extremt låg omsättning är då ganska hög. Å andra sidan kan det vara då insikten till fullo görs på bred front att det inte är någon vanlig lågkonjunktur. Å tredje sidan känns det lite senkommet att komma med det DÅ, ett år för sent. Därför blir min bästa gissning att vi når en botten sent i juni och sen får fyndköp över sommaren då det gäller att inte ligga kort längre.
Andra halvåret: Det här är det svåraste callet som jag ser det. Dels är det en evighet dit och både börsen och ekonomin kan gå hur som helst. Jag kan ätas upp av svarta svanar i Central park eller något annat osannolikt men möjligt. Dels är det kanske då vändningen sker, men det beror förstås också på hur långdragen recessionen ser ut att bli. Med Japan som modell är det inte rimligt att idag tro på en linjär process ned i avgrunden (om vi nu ens ska dit) utan snarare att vi får se väsentliga uppgångar i perioder (bear market rallies som ibland varar hela år). En sådan period kan mycket väl börja redan i juli 2009 eller kanske oktober när varningarna för helåret duggar tätt (och därmed kanske ger en sista kataklysmisk utförsäljning och en skarp V-form på börskurserna).
Om man vågar köpa under denna "sista" chock så kan det mycket väl bli den vinnande traden för 2009-2010. Först därefter finns det anledning att fundera på hur en värld med nollränta, quantitative easing, synkroniserad recession, fallande löner och huspriser ser ut i börsperspektiv på lite sikt. Vi vet redan hur det gick för Japan som är på omkring 30-årslägsta och -75% på 20 år. Får vi det bättre eller står vi om 10 år 75% under 2000-toppen? (sen ska vi förstås fundera på om det är i reala eller nominella termer men de flesta aktienissar brukar inte bry sig och Aktiespararnas devis att det alltid går upp på lång sikt bryr sig knappast om såna småsaker)
Jag vet i alla fall vad jag ska göra:
Dricka julglögg eller kanske något annat starkt och gott
Njuta av solen och exotisk mat och dryck över årsskiftet
Låta mina korta positioner ligga kvar i minst en månad till
Fila på något nyårslöfte om att behandla folk ännu mer som de förtjänar
God Yul
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
God jul, och må 2009 vara ännu ett lyckosamt år för dig!
Tack för ett år av intressanta blogginlägg! Din börsförutsägelse var provokativ men visade sig vara rätt, tillfällig master of the universe som sagt.
Nå, jag har en fråga. Den inpräntade devisen är ju som du nämnde att aktier alltid går upp på sikt, inte bara av Aktiespararna utan det är ju en "allmän sanning". Aktieindex har alltid slagit bankräntan på sikt osv. Samtidigt finns det de som hävdar att stockpicking är omöjligt. Marknaden är effektiv och oförutsägbar enligt Malkiel m.fl. Så, låt säga att vi tror att OMX kommer att stiga åtminstone på sikt men att välja ut godbitarna inte låter sig göras eller är väldigt svårt.
Varför inte då satsa allt sitt kapital i XACT Bull som har en hävstång på 1,5 mot index med en sparhorisont på 10-20 år?
Nu går ju detta emot hela din filosofi om förändrad marknad, men jag undrar vad du anser om tanken om man nu tror på en uppgång långsiktigt? Varför då ta risken att välja fel aktier?
David
Har du räknat på utfall med Xact bull? Kolla vad som händer med en fiktiv 100lapp om börsen går ned sig 50% till.Du ser snabbt att hävstången även verkar i motsatt riktning. Det tar rätt lång tid, även med ett häv att nå breakeven efter en sådan nedgång. Lite snabb huvudräkning( som kan vara fel..) ger vid handen att vid en ras på 50%( i ditt fall rasar ju bull med 75%) tar det dig ca 10 år med 10%( med bull 15%)avkastning att gå jämt upp.Rasar det 50% tar det dig "bara" ca 7 år att nå breakeven med 10% avkastning utan bullhävet.
Jag hade tänkt svara här, men Anonym har redan gjort det åt mig. Jag kan bara tillägga också att jag inte tror att man orkar med psykologiskt att ligga lång med hävstång när det rasar under lång tid.
Skicka en kommentar