Jag har kämpat och jag har lidit, både när det gått upp och när det gått ned. De senaste 8 månaderna har jag varit i huvudsak lång och med tiden allt längre. Det betyder förstås att jag presterat bättre och bättre per procentenhet i uppgångsperioder och allt sämre per procentenhet i nedgångar. Värst hittills var det således i januari och februari, men tack vare dynamiken ovan har de senaste dagarnas uppgång redan lyft mig och inte minst mina kunder (dock ovetande) till plus på året.
Hur kan jag, som tidvis varit utmobbad som permanegativ überbear, ha blivit så övertygat positiv under en period då Grekland sjunkit allt djupare ned i skuldträsket och smarta pengar granskat halva Europas finansiella problem allt närmare?
I ena ringhalvan har vi haft double dip-signaler från både USA och Europa (i form av jobb, hus, ISM, PMI, BNP mm), striktare penningpolitik i Kina, regleringshot från Basel (credit crunch) och inte minst fallande aktiekurser.
I den andra har jag stått med trötta bullargument som: Grekland är old news, PIGSen är inte lika illa ute som det verkar och inte alls som Grekland, svag euro är visserligen ett symptom på oro och svaghet men den är bra för exporten och exporterande bolag i hela Europa, hög arbetslöshet betyder bara att fler står redo att börja arbeta ("spänd fjäder för ekonomin") och att företagen kan hålla nere löneökningarna (lägre kostnader, högre vinster, mindre inflationshot och högre potential för tillväxt på lång sikt), teknologiutvecklingen har förstås fortsatt accelerera även 2007-2010 och ger alla tillgång till bättre verktyg och därmed ökad produktivitet. Med andra ord: alla farhågor är gamla nyheter och potentialen är högre än någonsin.
I själva verket är jag förstås inte riktigt SÅ onyanserat bullish, men i princip fungerar mitt resonemang längs de linjerna. Visst finns alltid regleringshot, skuldfällan och credit crunch som dämpande bakgrund, men jag bedömer att det är just en bakgrund inte en dominerande förgrund längre. Det var SÅ 2007-2009. Att jag var bear för länge och för tidigt är bara typiskt, liksom att alla andra nu sjunger makroanalysens och apokalyptiskt tänkandes lov EFTER att allt redan hänt och börskraschen är över.
Det kommer nog några skuldinfluerade eller stimulansexitinspirerade double-dip-sättningar med jämna mellanrum framöver, men utöver det tror jag spåret blir rakt och enkelt uppåt resten av året. Vinstprognoserna är robusta och med uppsida, värderingarna är låga redan på befintliga prognoser, räntorna är låga och kommer fortsätta vara det tills ekonomin tar fart på allvar och arbetslösheten faller. Faktum är att jag inte sett ett bättre köpläge på börsen sen 1995 (ex post kanske det var bättre 1984, 1987, 1989 eller 2003, men det kunde man inte veta just där och då. Givet allt jag vet just nu är det här det bästa... tycker jag... just nu.).
Sådärja, nu har jag stuckit ut hakan så långt det bara går : )
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Jag känner likadant & håller tummarna!
"disregard the majority opinion, it is probably wrong"
Lev väl
Ola
Ja, det vill verkligen kalla att sticka ut hakan!
Modigt i dessa tider då västvärlden darrar inför hotet av kollaps under skuldbördan, storkapitalet har övergått från att plundra företag till att plundra länder och pengar trycks i en aldrig tidigare skådad fart samtidigt som arbetlösheten fortsätter stiga.
Spännande att ta del av din positiva röst mitt i allt elände jag hittar på andra siter. Hoppas du får rätt.
/Richard
Hakan är kvar...
Skicka en kommentar