Morgan Stanleys Minack påpekar att den här konjunkturåterhämtningen varit fullständigt annorlunda än normalt (vanligtvis studsar BNP upp kraftigare om nedgången var djupare, men den här gången blev det inte mycket studs alls trots extrema stimulanser). Han är rädd att det fortsätter på samma svaga sätt och jämför med Japan. Jag tror emellertid att han missar att Japans krasch och svaga balansräkningar var MYCKET VÄRRE och krävde mycket längre tid att reparera. Hela Japan var mer eller mindre insolvent. Det gäller inte för USA och Europas företag och banker i dagsläget. Tvärtom, efter några år av konsolidering är de tvärtom hälsosammare än på länge och redo att satsa framåt, även om ekonomin bromsas av ländernas skuldsituation och sparbehov.
Exanes sentimentsindikator OGRI visar som alla andra (AAII tex) att folk är bearish och att det då kan vara läge för en bounce.
2 kommentarer:
Suck, ned igen. Var det inte för ett år sedan som "double-dip" diskuterades flitigt? Då var väl Eurostoxx 50 på ungefär samma nivåer som nu? Frågan är hur mycket det kan sjunka i Europa vid en konjunkturnedgång (det känns som om mycket elände var diskonterat för ett år sedan). Det känns som våren 2008 men jag hade varit mer orolig om det skett något allvarligt i Kina (som de flesta förmodligen i så fall skulle förringa från officiellt håll), för att därefter kanske få se börserna fortsätta falla på fler nyheter på samma tema (som tex skulle kunna vara befarade opålitliga balansräkningar i Kina med förmodade fortsatta förringanden). Men nu känns det ju som nedgångar på "gamla" nyheter och jag tror att hur skakigt det än ser ut innanför "Eurotemat" så känns det som om myndigheter är i "balans" för att reagera.
Alltså bortsett från någon extern katastrofal händelse (alternativt något gammalt jättelik i garderopen): Vilket scenario kan egentligen motivera en jättekrasch? Om Tyskland skulle vägra att betala för Grekland kanske, men hur ser incitamenten ut för det? Tyskland borde ju vara "glada" för status quo (stark export på en inte så väldigt stark Euro), det borde ju inte krävas några teoretiker för att förklara för de tyska politikerna vad som annars kan hända, bara att peka med hela handen på Lehman (och fort kan det ju gå, det går ju knappast vinna ett val på att sluta betala till Grekland och tro att man kan skjuta upp de befarde effekterna nåt decennium). Om något så är väl sannoliketen större att man överskattar potentiellan kedjeeffekter från Grekland, Spanien m.fl, skraja som man är efter Lehman.
Problemet denna gång med att bedöma den ekonomiska toppen är väl att mycket är annorlunda den här gången. Tillväxtländernas relativt höga andel av världs-BNPn, kraftiga stimulansåtgärder, mycket potentiell BNP kvar (både i tillväxtländer och "gamla världen" (förhoppningsvis är Sverige och Tyskland en indikation på hur kraftigt det kan vända upp i sydeuropa när saker och ting är på plats). Å ena sidan så kan man ju hävda att det är dags för ekonomin att vända ned med alla obalanser, å andra sidan kan man kanske hävda att ekonomin inte var redo att vända upp.
Min poäng är att med alla abnormaliteter där ute kanske det inte är läge att tolka makron på "vanligt vis", ekonmin följer ju sällan en "perfekt kurva" ens vid "normala omständigheter", vilket borde höja sannolikheten för att vi vänder upp igen, samtidigt som "kraschscenariot" är mer sannolikt (och alltså mellanscenariot, alltså tex mjuklandningen, borde inte vara lika sannolikt som tidigare gånger, dock fullt möjlig).
Och en sak till: Vad är egentligen logiken bakom att köra upp dollarn mot kronan? Dom som satsade på "flight to safety" fick väl bita i det sura äpplet när q2 kom? Och borde inte nu sannolikheten för q3 öka?. Jag tycker ju dollar och pund framstår som mer attraktivt när det kommmer positiva världsekonomiska signaler, men marknaden verkar ofta tycka tvärtom!!!
Marknaden är ofta "tvärtom" och styrs mer av positionering och flöden än av fundamenta. QE2 i sig och tolkningar av QE2 komplicerar allt.
Släng in PIGS-debatter mellan ECB och Tyskland, åtstramning i Kina och lite bankregleringspolemik mellan olika länder och kontinenter samtidigt med olika stresstester, gärna uppskjutna för ökad osäkerhet, så får du en kaotisk mix.
Jag har åtminstone kortsiktigt gått fel i denna skog, men tror fortfarande att upp är rätt väg.
Skicka en kommentar