Svar till David på en fråga under rubriken "300" angående Aktiespararnas rekommendationer
Jag förstår. Det är skönt att höra att DU inte tillhör Aktiesparargänget som tror på B&H.
Sen vad gäller börsuppgången över tid så är det inte mer än 6-7% per år, om man mäter över längre tidsperioder (men inte för långa eftersom data före 1926 inte är tillförlitliga. De baseras på ibland så få som 7 överlevande företag medan hundratals kk:ade ej ingår. Denna survivor bias har gett extremt positivt tillskott till index för 1926 jämfört med vad en snittinvesterare faktiskt skulle ha fått).
Dessa 6-7% avkastning per år består dessutom till drygt 2% av penningvärdesförsämring, så realt har man fått ca 4% per år. Det är förstås mycket bättre än fastigheter som gett ca 1% realt per år, men fortfarande inget man blir rik på om man bara sitter passiv.
Aktiespararnas inställning till investeringar bygger nog på två premisser:
1. Felaktig eller för kort historik och total ignorans inför effekterna av att börja köpa eller köpa för stort på fel tidpunkt, samt förstås att de ofta bortser från inflation. Nominellt kan historiska siffror se imponerande ut men realt är det inte så kul. Ränteplaceringar har t.ex. ofta slagit aktier över mycket långa tidsperioder - ibland nästan en hel generations placeringshorisont
2. Viljan att locka medlemmar genom engegemang och skenbar analys, dvs köp av enstaka aktier, typ: Om du gillar H&Ms kläder kan du köpa aktien (oavsett värdering och tajming i förhållande till konjunkturläget)
Sen finns det ingenting som säger att framtiden ska se ut som historien. Även om man fått 4% real avkastning om året historisk kan det bli klart mer eller klart mindre i framtiden och en viktig faktor är vilket pris man köper till idag. Den som köpte aktier på toppen av haussen 1999/2000 lär få vänta ganska länge innan han hinner ikapp inflationen och ens får tillbaka sin köpkraft. Det förutsätter dessutom att han köpte index och ligger kvar i index hela tiden. Om han köpte enstaka aktier istället kan det gått mycket sämre eller mycket bättre. Antag att han köpte några utvalda teknologiaktier, eftersom de hade haft den bästa historiska värdeökningen per år, ja då skulle han kanske inte haft några pengar kvar alls.
Man kan förstås ha tur och råka köpa aktier och fastigheter med belåning och successivt öka både innehav och belåning under en sådan hausseperiod som 25-årsperioden 1982-2007. Om man dessutom råkade vikta över mer till fastigheter efter toppen 2000 så var utvecklingen fullständigt explosiv och miljardärer som Maths O Sundqvist kunde ploppa fram från ingenstans. Såna som han råkade vara på plats vid precis rätt tidpunkt och var aggressiva i en tid då bankerna mer än gärna lånade ut alltmer. Det handlar emellertid nästan bara om tur med tajmingen - att råkas finnas på plats när historien var mogen. Om samma person började dra igång sin verksamhet strax innan depressionen 1927 skulle det slutat med personlig konkurs. Detsamma kan gälla de som trodde att 2007-08 bara skulle bli en liten korrektion och passade på att öka innehaven "billigt". Jag tror att det finns många Mathsar kvar därute som ska rensas ut 2009 och sen inte kan utgöra drivkrafter för uppgång därefter, varför återhämtningen blir osäker och långsam. Börsen kan se helt annorlunda ut, men i huvudsak tror jag inte på mer än enstaka intensiva rallyn snarare än uppgång till nya toppar.
Kanske är börsen rimligt värderad nu. Med ovanligt låg inflation kanske den då ska stiga med 20-25% från nu till 2013-14, men först justeras ned med 30% pga oro, osäkerhet, emissioner, spariver mm. Därefter blir uppgången 80-100% över 4-5 år, eller 15% om året i snitt. Det här är förstås helt omöjliga och snarast löjliga prognoser, men slutstationen kanske är just rimlig.
Att ligga still med aktier från idag och se dessa urholkas med 30% i värde, kanske 50% om det blir tillräckligt svart, kan nog döda entusiasmen hos rätt många. Orkar man hålla ut, men utan att addera till positionerna kommer en hundralapp idag vara värd 125 kr om fem-sex år, vilket är nog så bra... men om man sparar hundringen till nära botten och dessutom vågar addera till positionen under uppgångsfasen så är hundringen värd 200 i framtiden. Och eventuella tillskott kanske också är upp med 50-100% för att inte tala om tillfredsställelsen och den bevarade entusiasmen av att ha gjort en korrekt analys och inte låtit sig nedslås av misslyckade placeringar och missade tillfällen.
Framtiden kan förstås bli helt annorlunda, men jag undrar ändå över varför man ska in och experimentera med saker man inte har en aning om samtidigt som jobbsituationen och konjunkturen blir allt sämre. Tänk om man måste sälja av sina aktier eller hus på botten oavsett om man vill eller inte t.ex. En enkel blick på konjunkturen säger att situationen med konsumtions- och sparvilja, minskande belåning, fegare och statsägda banker, fallerande företag osv pekar entydigt på att 2009 blir värre än 2008. lite mindre entydigt men högst sannolikt blir 2010 också ett år med stigande arbetslöshet även om BNP kanske inte faller längre - däremot lär tillväxten vara mycket låg och någon gång 2011 toppar nog arbetslösheten. Under denna period sparar folk alltmer och försiktigare, konsumerar och investerar mindre. Företagen tjänar mindre pengar och värderingen av vinsterna faller pga minskad tro på aktieinvesteringar. Historiska mått på avkastningen "senaste tio åren" kommer alltid vara negativa och "sanningen" att räntor alltid slår aktier och fastigheter kommer krypa in i folksjälen. "Det finns inga lätta sätt att bli rik".
När man bränt sig på varm mjölk (oboy) blåser man framöver på yoghurten (turkiskt ordspråk) och den sinnesstämningen lär prägla ekonomin för lång tid framöver, precis som den gjorde under USAs förlorade decennium (30-talet) då våra släktingar hellre hade pengarna i madrassen än på banken eller i aktier. Hur gör du? Chansar du på en kopp het choklad till nu eller tar du hänsyn till att alla andra sitter med sina kylskåpskalla yoghurt och försiktigt blåser på den för att den ska kallna?
Visar inlägg med etikett aktier. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett aktier. Visa alla inlägg
lördag 31 januari 2009
tisdag 20 januari 2009
Gör det själv-analys
Hur du gör din egen bankanalys
Börja med siffrorna och vänta med kvalitetsbedömningarna
A. Hur mycket har banken lånat upp och till vilket pris och på vilket sätt? De har sålt obligationer av olika slag, de har tagit emot pengar på bankkonton och de har lånat pengar från andra banker.
B. Hur mycket har de lånat ut, till vem och till vilket pris? De har lånat ut till husköpare, till företag samt till dig och mig – det senare utan säkerheter – och placerat en del i obligationer (i vissa fall subprimerelaterade skräpobligationer). Dessutom tar bankerna ibland ut avgifter för att försäkra någan annans riskfyllda verksamhet, t.ex. garanterade Swedbank Lehmans garanti av ett fastighetsbygge till ett belopp om ca 10 miljarder sek.
C. Hur mycket har banken i eget kapital (glöm finliret med tier 1-kapital, kärnkapital, hybrider osv – fokusera på vilka pengar banken faktiskt har i legalt eget kapital, kanske helst exklusive goodwill också)
1. Vilka vinster gör banken på inlåning respektive utlåning, dvs vilken räntespread lyckas de ta?
2. Vilka övriga vinster gör banken på verksamhet som courtage, växlingsavgifter, avtalsavgifter, försäkring, kapitalförvaltning mm. Kolla vad de gjort de senaste fem åren och justera för börsnivå och konjunktur.
3. Vad händer med kostnaderna för personal, system och lokaler. Ta samma kostnader som den senaste tiden. Om du är positivt lagd kan du minska kostnaderna lite. Hur många vill du sparka? Hur mycket måste banken betala i premier till staten för eventuella garantiprogram?
4. Vad blir alltså vinsten givet 1-3
5. TA EN PAUS INNAN VI RÄKNAR PÅ FÖRLUSTER
6. Vem hade banken lånat ut till? Spalta upp så gott det går i ”normala” låntagare med god säkerhet och ”andra” mer osäkra och konjunkturkänsliga låntagare, t.ex. fastighetsbolag, private equity, shipping, olja, geografier som Baltikum (depression/devalvering), Ukraina, Irland, Spanien
7. Nu kommer det svåra, finliret: åsätt sannolika kreditförluster på de olika kategorierna. Hur många procent av utlånat belopp (se B) kommer aldrig betalas tillbaka? Normalt rör det sig om 0,10-0,30% som försvinner som en normal del av bankverksamheten, men i Europa är genomsnittet snarare 0,50% och i Sverige på 90-talet närmare 10%. I Baltikum pratar man officiellt om 1% per år men de flesta analytiker tror på 2-3% per år och kanske 10% totalt över några år. JP Morgan tog nyligen 45% (!) i nedskrivning på sina lån till Private Equity. Ingen kommer stämma dig om du har fel, men 0,20% på totalen är nog helt fel och 4% sannolikt för mycket –åtminstone ett enskilt år. 1-2% är nog rimligt ett svårt år eller två och därefter kanske 0,3-0,4% per år ett tag
8. Det svåraste är ändå att fundera över hur säkra obligationsinnehaven och garantiåtagandena är. Det är omöjligt att säga utan måste tas från fall till fall. Kom i alla fall ihåg att det kan bli förluster här också. I Swedbanks Lehmanfall dessutom sannolikt stora förluster.
9. NU har du kommit fram till totala kreditförluster och kan räkna ut vinsten före skatt
10. Dra skatten (28% typ, men beror lite på landsexponering och vinst/förlust-fördelning mellan länderna)
11. Du är framme vid VINST EFTER SKATT som ska delas med antalet aktier och sen åsättas ett P/E-tal. Alternativt räknar du ut Avkastning på Eget Kapital och funderar på om tex 8% är rimligt och åsätter kapitalet en bokmultipel. Om 8% motsvarar ditt krav kan du betala 1x bok. Om ditt krav är 10% är aktien värd 0,8x bok.
12. En viktig sista justering är emellertid antalet aktier. Vi vet vad det är nu, men hur många är aktierna i framtiden? Tänk om banken ger ut fler aktier… hur vet vi det?
13. Jo, banken har krav på sig enligt lag, enligt kunder, enligt marknaden och enligt kreditvärderingsinstitut på sin kapitalbuffert. Enligt C, ovan, tar du det egna kapitalet och delar med totala tillgångar. Om det understiger ett visst värde krävs mer kapital som tas in genom nyemission. Ska du finlira här måste du veta en massa om Tier 1, riskvikter, Basel I och II, hybridkapital, kreditratingar, upplåningskostnader, CDS-spreadar mm. Utgå från att banken i dagssläget har ungefär lagom till i underkant med kapital så varje förlust måste kompenseras med nytt eget kapital genom aktieemission.
14. Räkna med att marknaden är tveksam till att sätta in pengar och emissioner måste göras med rabatt. Gissa på en rabatt och räkna ut hur många nya aktier som krävs för att få in önskat belopp.
15. Nu har du ett nytt antal aktier att dividera vinsten med för att få fram vinst per aktie efter emission. Tänk på att banker i framtiden blir hårt reglerade, kommer ses med misstänksamhet osv och handlas till lägre multiplar än historiskt. Jag tror P/E 8 är rimligt i framtiden för en bank, men du gör ditt eget val. 12 kanske också funkar även om det sällan gjort det förr.
16. Exempel: räkna på tex 2012 som normalår, använd din vinst per aktie 2012 och räkna ut ett aktievärde per 2012 med din valda multipel. Fundera sedan på vad du vill köpa aktien för IDAG om det ska vara ok med det värde den kommer ha först 2012.
Voilà!
Sen är det inte så enkelt som A-C och 1-16 får det att låta. Det krävs mycket finlir, detaljer och känsla för omvärld och konjunktur, enstaka kunder, kundgrupper och bokföring. Men du kan få en känsla för vad som ska till för en kurs på 100, 30, 10 eller 0 i en viss bankaktie.
Lycka till!
Börja med siffrorna och vänta med kvalitetsbedömningarna
A. Hur mycket har banken lånat upp och till vilket pris och på vilket sätt? De har sålt obligationer av olika slag, de har tagit emot pengar på bankkonton och de har lånat pengar från andra banker.
B. Hur mycket har de lånat ut, till vem och till vilket pris? De har lånat ut till husköpare, till företag samt till dig och mig – det senare utan säkerheter – och placerat en del i obligationer (i vissa fall subprimerelaterade skräpobligationer). Dessutom tar bankerna ibland ut avgifter för att försäkra någan annans riskfyllda verksamhet, t.ex. garanterade Swedbank Lehmans garanti av ett fastighetsbygge till ett belopp om ca 10 miljarder sek.
C. Hur mycket har banken i eget kapital (glöm finliret med tier 1-kapital, kärnkapital, hybrider osv – fokusera på vilka pengar banken faktiskt har i legalt eget kapital, kanske helst exklusive goodwill också)
1. Vilka vinster gör banken på inlåning respektive utlåning, dvs vilken räntespread lyckas de ta?
2. Vilka övriga vinster gör banken på verksamhet som courtage, växlingsavgifter, avtalsavgifter, försäkring, kapitalförvaltning mm. Kolla vad de gjort de senaste fem åren och justera för börsnivå och konjunktur.
3. Vad händer med kostnaderna för personal, system och lokaler. Ta samma kostnader som den senaste tiden. Om du är positivt lagd kan du minska kostnaderna lite. Hur många vill du sparka? Hur mycket måste banken betala i premier till staten för eventuella garantiprogram?
4. Vad blir alltså vinsten givet 1-3
5. TA EN PAUS INNAN VI RÄKNAR PÅ FÖRLUSTER
6. Vem hade banken lånat ut till? Spalta upp så gott det går i ”normala” låntagare med god säkerhet och ”andra” mer osäkra och konjunkturkänsliga låntagare, t.ex. fastighetsbolag, private equity, shipping, olja, geografier som Baltikum (depression/devalvering), Ukraina, Irland, Spanien
7. Nu kommer det svåra, finliret: åsätt sannolika kreditförluster på de olika kategorierna. Hur många procent av utlånat belopp (se B) kommer aldrig betalas tillbaka? Normalt rör det sig om 0,10-0,30% som försvinner som en normal del av bankverksamheten, men i Europa är genomsnittet snarare 0,50% och i Sverige på 90-talet närmare 10%. I Baltikum pratar man officiellt om 1% per år men de flesta analytiker tror på 2-3% per år och kanske 10% totalt över några år. JP Morgan tog nyligen 45% (!) i nedskrivning på sina lån till Private Equity. Ingen kommer stämma dig om du har fel, men 0,20% på totalen är nog helt fel och 4% sannolikt för mycket –åtminstone ett enskilt år. 1-2% är nog rimligt ett svårt år eller två och därefter kanske 0,3-0,4% per år ett tag
8. Det svåraste är ändå att fundera över hur säkra obligationsinnehaven och garantiåtagandena är. Det är omöjligt att säga utan måste tas från fall till fall. Kom i alla fall ihåg att det kan bli förluster här också. I Swedbanks Lehmanfall dessutom sannolikt stora förluster.
9. NU har du kommit fram till totala kreditförluster och kan räkna ut vinsten före skatt
10. Dra skatten (28% typ, men beror lite på landsexponering och vinst/förlust-fördelning mellan länderna)
11. Du är framme vid VINST EFTER SKATT som ska delas med antalet aktier och sen åsättas ett P/E-tal. Alternativt räknar du ut Avkastning på Eget Kapital och funderar på om tex 8% är rimligt och åsätter kapitalet en bokmultipel. Om 8% motsvarar ditt krav kan du betala 1x bok. Om ditt krav är 10% är aktien värd 0,8x bok.
12. En viktig sista justering är emellertid antalet aktier. Vi vet vad det är nu, men hur många är aktierna i framtiden? Tänk om banken ger ut fler aktier… hur vet vi det?
13. Jo, banken har krav på sig enligt lag, enligt kunder, enligt marknaden och enligt kreditvärderingsinstitut på sin kapitalbuffert. Enligt C, ovan, tar du det egna kapitalet och delar med totala tillgångar. Om det understiger ett visst värde krävs mer kapital som tas in genom nyemission. Ska du finlira här måste du veta en massa om Tier 1, riskvikter, Basel I och II, hybridkapital, kreditratingar, upplåningskostnader, CDS-spreadar mm. Utgå från att banken i dagssläget har ungefär lagom till i underkant med kapital så varje förlust måste kompenseras med nytt eget kapital genom aktieemission.
14. Räkna med att marknaden är tveksam till att sätta in pengar och emissioner måste göras med rabatt. Gissa på en rabatt och räkna ut hur många nya aktier som krävs för att få in önskat belopp.
15. Nu har du ett nytt antal aktier att dividera vinsten med för att få fram vinst per aktie efter emission. Tänk på att banker i framtiden blir hårt reglerade, kommer ses med misstänksamhet osv och handlas till lägre multiplar än historiskt. Jag tror P/E 8 är rimligt i framtiden för en bank, men du gör ditt eget val. 12 kanske också funkar även om det sällan gjort det förr.
16. Exempel: räkna på tex 2012 som normalår, använd din vinst per aktie 2012 och räkna ut ett aktievärde per 2012 med din valda multipel. Fundera sedan på vad du vill köpa aktien för IDAG om det ska vara ok med det värde den kommer ha först 2012.
Voilà!
Sen är det inte så enkelt som A-C och 1-16 får det att låta. Det krävs mycket finlir, detaljer och känsla för omvärld och konjunktur, enstaka kunder, kundgrupper och bokföring. Men du kan få en känsla för vad som ska till för en kurs på 100, 30, 10 eller 0 i en viss bankaktie.
Lycka till!
onsdag 18 juni 2008
På lång sikt går aktier upp...
Säg det till investerarna på 60- och 70-talen som genomlevde detta (se bild okt -64 till mars -78, från Bloomberg på S&P 500 index), samtidigt med höga räntor (se Bloomberggrafen nedan från samma tidsperiod).Startpunkten 1964 påminde om startpunkten "idag", med bra tillväxt, hög stabilitet, lång period av stigande aktiekurser och bostadspriser samt låga räntor.
Precis som nu började inflationen sakta få fäste och räntorna dubblades från 4,3% till 8,6% på den tioåriga statsobligationen i USA - det säkraste instrumentet i världen... Kommer vi också få se 15 års stillastående börser med enorma kast under tiden, samtidigt som alternativet, pengar på banken, ger 10% mer eller mindre riskfritt?
Fler historiska jämförelser för grafbitaren (självklart finns ingen riktig info att hämta här, mer än som spegling av mänsklig gruppsykologi och benägenhet till manodepressivitet, men kul är det – särskilt om man som jag tycker att det finns fundamentala anledningar till att det ska bli så som grafen indikerar):
S&P 500
1927-1949: -20% på 22 år
1949-1966: +600% på 17 år
1966-79, 61-74, 64-78: +/- 0% på 13-14 år
1982-2000: +1400% på 18 år
2000-2008: +/-0% på 8 år (just nu -15% sedan topparna 2000 och 2007)
2008-2015: +/- 0%? På 8 år till, totalt 16 år?
I ett historiskt perspektiv verkar det sannolikt att vi befinner oss på motsvarigheterna till augusti 1937 eller november 1973: Långt efter manin som ledde till en krasch och därefter relativt snabb återhämtning, men innan nedgång nummer två då felinvesteringar och felvärderingar definitivt skulle återställas.
1927-1949: -20% på 22 år
1949-1966: +600% på 17 år
1966-79, 61-74, 64-78: +/- 0% på 13-14 år
1982-2000: +1400% på 18 år
2000-2008: +/-0% på 8 år (just nu -15% sedan topparna 2000 och 2007)
2008-2015: +/- 0%? På 8 år till, totalt 16 år?
I ett historiskt perspektiv verkar det sannolikt att vi befinner oss på motsvarigheterna till augusti 1937 eller november 1973: Långt efter manin som ledde till en krasch och därefter relativt snabb återhämtning, men innan nedgång nummer två då felinvesteringar och felvärderingar definitivt skulle återställas.
I de tidigare två fallen tappade börsen nominellt 40-50% i nedgång två. Vi är redan 15% ned från toppen så 30% kanske räcker denna gång, men å andra sidan är det knappast någon exakt vetenskap.
Jag tror emellertid att vinsterna ska ned 30% så varför inte börsen också?
(grafen i logaritmisk skala)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)