tisdag 20 januari 2009

Gör det själv-analys

Hur du gör din egen bankanalys

Börja med siffrorna och vänta med kvalitetsbedömningarna

A. Hur mycket har banken lånat upp och till vilket pris och på vilket sätt? De har sålt obligationer av olika slag, de har tagit emot pengar på bankkonton och de har lånat pengar från andra banker.

B. Hur mycket har de lånat ut, till vem och till vilket pris? De har lånat ut till husköpare, till företag samt till dig och mig – det senare utan säkerheter – och placerat en del i obligationer (i vissa fall subprimerelaterade skräpobligationer). Dessutom tar bankerna ibland ut avgifter för att försäkra någan annans riskfyllda verksamhet, t.ex. garanterade Swedbank Lehmans garanti av ett fastighetsbygge till ett belopp om ca 10 miljarder sek.

C. Hur mycket har banken i eget kapital (glöm finliret med tier 1-kapital, kärnkapital, hybrider osv – fokusera på vilka pengar banken faktiskt har i legalt eget kapital, kanske helst exklusive goodwill också)

1. Vilka vinster gör banken på inlåning respektive utlåning, dvs vilken räntespread lyckas de ta?

2. Vilka övriga vinster gör banken på verksamhet som courtage, växlingsavgifter, avtalsavgifter, försäkring, kapitalförvaltning mm. Kolla vad de gjort de senaste fem åren och justera för börsnivå och konjunktur.

3. Vad händer med kostnaderna för personal, system och lokaler. Ta samma kostnader som den senaste tiden. Om du är positivt lagd kan du minska kostnaderna lite. Hur många vill du sparka? Hur mycket måste banken betala i premier till staten för eventuella garantiprogram?

4. Vad blir alltså vinsten givet 1-3

5. TA EN PAUS INNAN VI RÄKNAR PÅ FÖRLUSTER

6. Vem hade banken lånat ut till? Spalta upp så gott det går i ”normala” låntagare med god säkerhet och ”andra” mer osäkra och konjunkturkänsliga låntagare, t.ex. fastighetsbolag, private equity, shipping, olja, geografier som Baltikum (depression/devalvering), Ukraina, Irland, Spanien

7. Nu kommer det svåra, finliret: åsätt sannolika kreditförluster på de olika kategorierna. Hur många procent av utlånat belopp (se B) kommer aldrig betalas tillbaka? Normalt rör det sig om 0,10-0,30% som försvinner som en normal del av bankverksamheten, men i Europa är genomsnittet snarare 0,50% och i Sverige på 90-talet närmare 10%. I Baltikum pratar man officiellt om 1% per år men de flesta analytiker tror på 2-3% per år och kanske 10% totalt över några år. JP Morgan tog nyligen 45% (!) i nedskrivning på sina lån till Private Equity. Ingen kommer stämma dig om du har fel, men 0,20% på totalen är nog helt fel och 4% sannolikt för mycket –åtminstone ett enskilt år. 1-2% är nog rimligt ett svårt år eller två och därefter kanske 0,3-0,4% per år ett tag

8. Det svåraste är ändå att fundera över hur säkra obligationsinnehaven och garantiåtagandena är. Det är omöjligt att säga utan måste tas från fall till fall. Kom i alla fall ihåg att det kan bli förluster här också. I Swedbanks Lehmanfall dessutom sannolikt stora förluster.

9. NU har du kommit fram till totala kreditförluster och kan räkna ut vinsten före skatt

10. Dra skatten (28% typ, men beror lite på landsexponering och vinst/förlust-fördelning mellan länderna)

11. Du är framme vid VINST EFTER SKATT som ska delas med antalet aktier och sen åsättas ett P/E-tal. Alternativt räknar du ut Avkastning på Eget Kapital och funderar på om tex 8% är rimligt och åsätter kapitalet en bokmultipel. Om 8% motsvarar ditt krav kan du betala 1x bok. Om ditt krav är 10% är aktien värd 0,8x bok.

12. En viktig sista justering är emellertid antalet aktier. Vi vet vad det är nu, men hur många är aktierna i framtiden? Tänk om banken ger ut fler aktier… hur vet vi det?

13. Jo, banken har krav på sig enligt lag, enligt kunder, enligt marknaden och enligt kreditvärderingsinstitut på sin kapitalbuffert. Enligt C, ovan, tar du det egna kapitalet och delar med totala tillgångar. Om det understiger ett visst värde krävs mer kapital som tas in genom nyemission. Ska du finlira här måste du veta en massa om Tier 1, riskvikter, Basel I och II, hybridkapital, kreditratingar, upplåningskostnader, CDS-spreadar mm. Utgå från att banken i dagssläget har ungefär lagom till i underkant med kapital så varje förlust måste kompenseras med nytt eget kapital genom aktieemission.

14. Räkna med att marknaden är tveksam till att sätta in pengar och emissioner måste göras med rabatt. Gissa på en rabatt och räkna ut hur många nya aktier som krävs för att få in önskat belopp.

15. Nu har du ett nytt antal aktier att dividera vinsten med för att få fram vinst per aktie efter emission. Tänk på att banker i framtiden blir hårt reglerade, kommer ses med misstänksamhet osv och handlas till lägre multiplar än historiskt. Jag tror P/E 8 är rimligt i framtiden för en bank, men du gör ditt eget val. 12 kanske också funkar även om det sällan gjort det förr.

16. Exempel: räkna på tex 2012 som normalår, använd din vinst per aktie 2012 och räkna ut ett aktievärde per 2012 med din valda multipel. Fundera sedan på vad du vill köpa aktien för IDAG om det ska vara ok med det värde den kommer ha först 2012.

Voilà!

Sen är det inte så enkelt som A-C och 1-16 får det att låta. Det krävs mycket finlir, detaljer och känsla för omvärld och konjunktur, enstaka kunder, kundgrupper och bokföring. Men du kan få en känsla för vad som ska till för en kurs på 100, 30, 10 eller 0 i en viss bankaktie.

Lycka till!

Inga kommentarer: