En del kan tycka att jag har en negativ grundinställning. Det gäller dock bara börsvärderingar och på relativt kort sikt. På längre sikt är jag en av de mest extrema optimister som finns. Därmed är det inte så konstigt att jag blir irriterad över framsidan på The Economist där frågan om vi någonsin kommer uppfinna något användbart igen ställs.
Jag har inte läst artikeln än, men det uppfinns fantastiska saker hela tiden. En del fastnar tillfälligt i tillståndsbyråkratin, men massor med framsteg som gäller energi, vatten, miljö, hälsa och produktionseffektivisering görs hela tiden.
Biotech- och nanotechrevolutionerna kan tyckas dröja, men i själva verket tuggar innovationerna på i accelererande takt och inom ett kvarts sekel är det sannolikt att vi kan skönja möjligheten till evigt liv och allmänt överflöd för alla. Tänk när hela mänskligheten är fri att tänka, socialisera och vara kreativ istället för att slösa bort dagarna och samtidigt skita ned miljön bara för att få mat och husrum och kanske se en film.
Visar inlägg med etikett Economist. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Economist. Visa alla inlägg
onsdag 16 januari 2013
torsdag 23 augusti 2012
The Economist, mikrobiomet, malinvestment
Två intressanta artiklar i senaste The Economist
1) Omslaget, ledaren, specialartikeln: Det mänskliga mikrobiomet, dvs de 3 miljoner gener och 100 biljoner ("100 trillion") bakterier som inte har med den mänskliga arvsmassan att göra börjar anses avgörande för en mängd sjukdomar och deras åtgärdande. Tidigare var fokus nästan helt på de 23 000 mänskliga generna och 10 biljoner celler kroppen eller numera "skalet" består av.
2) Pengars ursprung. Tidigare trodde man att de uppstod spontant, privat ur bytesekonomier som behövde utvecklas. Nu visar forskning att det verkar behövas en stat som vill ha en mätenhet och något som är enklare att beskatta för att pengar ska skapas och användas.
Föredraget med Marc Faber:
Köp guld och aktier pga penningtryckandet och kommande inflation. Komplettera med fastigheter (södra USA, på landet, inte i metropoler) och kontanter eller t.o.m. obligationer. Han gillar nästan ingenting av det han rekommenderar, men förordar diversifiering pga det extremt osäkra läget och hans tro att centralbankerna bara kommer trycka mer och mer pengar.
**************
Vad händer när man trycker pengar?
-några korta tankar:
Centralbankerna skapar pengar och köper obligationer så marknadsräntorna faller under sin naturliga nivå (den naturliga nivån är annars där sparare och lånare möts och där lånarna i huudsak är investerare med livskraftiga projekt med hög prospektiv avkastning)
Låga räntor ger incitament att spara mindre, låna mer och att konsumera eller sätta pengarna i arbete (nästan var som helst)
Processen leder till malinvestment, felinvesteringar, pga för låga räntor, för billiga pengar.
När fler pengar jagar en konstant mängd projekt och tillgångar stiger priserna på tillgångar (obligationer, fastigheter, aktier, metaller, råvaror). Fel projekt finansieras och bubblor blåses upp. Bubblorna lockar alltmer kapital, särskilt som det inte går att få avkastning någon annanstans
Konsumtion och felinvesteringar i både projekt och t.ex. på börsen tär på tidigare upparbetat kapital och ger därmed mindre över till framtida investeringar för tillväxt. Den framtida potentiella tillväxttakten blir lägre. Detta märks särskilt efter att bubblorna har spruckit.
Denna finansiella repression (artificiellt låga räntor som tvingar sparat kapital att konsumeras eller ta fel risker) orsakar en värld av belånade spekulanter istället för sparare och investerare/producenter
Hög belåning och uppblåsta tillgångspriser gör systemet extra känsligt för naturliga fluktuationer och chocker.
Risken för chocker och fluktuationer har dessutom ökat pga uppblåsta priser, felinvesteringar och distorsion av ekonomins prissignalsystem. Till slut kan ett enda felaktigt placerat sandkorn orsaka en lavin av forced selling och likvidation.
Repressionen är asymmetriskt fördelad och skadar de fattiga och tillgångslösa mest. Ju högre andel av ens inkomst som går till mat desto värre drabbas man av inflation. Pensionärer som räknat med att leva på sitt kapital finner snart att pengarna och avkastningen inte räcker.
1) Omslaget, ledaren, specialartikeln: Det mänskliga mikrobiomet, dvs de 3 miljoner gener och 100 biljoner ("100 trillion") bakterier som inte har med den mänskliga arvsmassan att göra börjar anses avgörande för en mängd sjukdomar och deras åtgärdande. Tidigare var fokus nästan helt på de 23 000 mänskliga generna och 10 biljoner celler kroppen eller numera "skalet" består av.
2) Pengars ursprung. Tidigare trodde man att de uppstod spontant, privat ur bytesekonomier som behövde utvecklas. Nu visar forskning att det verkar behövas en stat som vill ha en mätenhet och något som är enklare att beskatta för att pengar ska skapas och användas.
Föredraget med Marc Faber:
Köp guld och aktier pga penningtryckandet och kommande inflation. Komplettera med fastigheter (södra USA, på landet, inte i metropoler) och kontanter eller t.o.m. obligationer. Han gillar nästan ingenting av det han rekommenderar, men förordar diversifiering pga det extremt osäkra läget och hans tro att centralbankerna bara kommer trycka mer och mer pengar.
**************
Vad händer när man trycker pengar?
-några korta tankar:
Centralbankerna skapar pengar och köper obligationer så marknadsräntorna faller under sin naturliga nivå (den naturliga nivån är annars där sparare och lånare möts och där lånarna i huudsak är investerare med livskraftiga projekt med hög prospektiv avkastning)
Låga räntor ger incitament att spara mindre, låna mer och att konsumera eller sätta pengarna i arbete (nästan var som helst)
Processen leder till malinvestment, felinvesteringar, pga för låga räntor, för billiga pengar.
När fler pengar jagar en konstant mängd projekt och tillgångar stiger priserna på tillgångar (obligationer, fastigheter, aktier, metaller, råvaror). Fel projekt finansieras och bubblor blåses upp. Bubblorna lockar alltmer kapital, särskilt som det inte går att få avkastning någon annanstans
Konsumtion och felinvesteringar i både projekt och t.ex. på börsen tär på tidigare upparbetat kapital och ger därmed mindre över till framtida investeringar för tillväxt. Den framtida potentiella tillväxttakten blir lägre. Detta märks särskilt efter att bubblorna har spruckit.
Denna finansiella repression (artificiellt låga räntor som tvingar sparat kapital att konsumeras eller ta fel risker) orsakar en värld av belånade spekulanter istället för sparare och investerare/producenter
Hög belåning och uppblåsta tillgångspriser gör systemet extra känsligt för naturliga fluktuationer och chocker.
Risken för chocker och fluktuationer har dessutom ökat pga uppblåsta priser, felinvesteringar och distorsion av ekonomins prissignalsystem. Till slut kan ett enda felaktigt placerat sandkorn orsaka en lavin av forced selling och likvidation.
Repressionen är asymmetriskt fördelad och skadar de fattiga och tillgångslösa mest. Ju högre andel av ens inkomst som går till mat desto värre drabbas man av inflation. Pensionärer som räknat med att leva på sitt kapital finner snart att pengarna och avkastningen inte räcker.
onsdag 15 augusti 2012
Läkemedelsrenässans
Kul artikel i Economist (11 aug 2012, s63)
En indier tog alldeles nyss en databas över kända läkemedelsmolekyler och mänskliga proteiner och gjorde en korskörning med en mjukvara för att se vilka som borde interagera med varandra givet den molekylära strukturen och fysiska formen.
91% av kända och godkända, FDA approved, interaktioner identifierades. Ett fantastiskt resultat. Tänk så här: Om läkemedelsbolagen inte redan hade hittat/uppfunnit dessa läkemedel skulle de med den här undersökningen ha fått 3340 nya mediciner att undersöka och som senare SKULLE ha godkänts av FDA.
91% hit ratio är fantastiskt. Inte minst för att vara version 1.0 och att principen för exakt molekylär beskrivning av proteiner och läkemedel är ganska ny.
Men det riktigt roliga är förstås de okända interaktioner mjukvaran hittade, bland annat att ett maskmedel kan vara ett motmedel mot cancer och att en antiinflammatorisk produkt kan användas mot bröstcancer och reumatism. Det bästa med sånt här är att medlen redan är FDA-godkända m.a.p. biverkningar så det krävs ”bara” kliniska studier för verkansgrad för den nya indikationen innan läkemedlen kan vara klara.
Dessutom körde han bara 3671 läkemedel mot 2335 mänskliga proteiner. Det finns 27 000 godkända läkemedel och 23 000 mänskliga protein så utrymmet är ganska stort att hitta nya användningsområden.
Med bättre datoranpassade beskrivningar av läkemedlen resp. proteinerna och ytterligare förbättrad screeningmjukvara kan läkemedelsbranschen stå inför en riktig renässans (kanske inte vinstmässigt, men för oss patienter). Det går ganska mycket snabbare att hitta läkemedelsidéer när en dator spottar fram förslagen än när man måste trixa med miljoner provrör.
Killens namn? Dr Dakshanamurthy
En indier tog alldeles nyss en databas över kända läkemedelsmolekyler och mänskliga proteiner och gjorde en korskörning med en mjukvara för att se vilka som borde interagera med varandra givet den molekylära strukturen och fysiska formen.
91% av kända och godkända, FDA approved, interaktioner identifierades. Ett fantastiskt resultat. Tänk så här: Om läkemedelsbolagen inte redan hade hittat/uppfunnit dessa läkemedel skulle de med den här undersökningen ha fått 3340 nya mediciner att undersöka och som senare SKULLE ha godkänts av FDA.
91% hit ratio är fantastiskt. Inte minst för att vara version 1.0 och att principen för exakt molekylär beskrivning av proteiner och läkemedel är ganska ny.
Men det riktigt roliga är förstås de okända interaktioner mjukvaran hittade, bland annat att ett maskmedel kan vara ett motmedel mot cancer och att en antiinflammatorisk produkt kan användas mot bröstcancer och reumatism. Det bästa med sånt här är att medlen redan är FDA-godkända m.a.p. biverkningar så det krävs ”bara” kliniska studier för verkansgrad för den nya indikationen innan läkemedlen kan vara klara.
Dessutom körde han bara 3671 läkemedel mot 2335 mänskliga proteiner. Det finns 27 000 godkända läkemedel och 23 000 mänskliga protein så utrymmet är ganska stort att hitta nya användningsområden.
Med bättre datoranpassade beskrivningar av läkemedlen resp. proteinerna och ytterligare förbättrad screeningmjukvara kan läkemedelsbranschen stå inför en riktig renässans (kanske inte vinstmässigt, men för oss patienter). Det går ganska mycket snabbare att hitta läkemedelsidéer när en dator spottar fram förslagen än när man måste trixa med miljoner provrör.
Killens namn? Dr Dakshanamurthy
torsdag 5 augusti 2010
måndag 21 juni 2010
The Economist
Bra sagt av The Economist/Buttonwood:
The Bank of England was set up in 1694. For the next 300 years which included world wars, the Great Depression, a century or so of alternating deflation and inflation between 1815 and 1914, and the bank never previously felt the need to reduce rates below 2%. And this is combined with a fiscal deficit which, relative to GDP, is unknown outside world wars; one in four of the pounds spent by the British government is borrowed from the markets. Even with all that, the Bank of England has been obliged to add QE on top.
If zero rates and huge deficits were the answer to mankind’s problems, we would have discovered this long ago. After all, governments would be delighted to borrow as much as they can for as little as possible.
The Bank of England was set up in 1694. For the next 300 years which included world wars, the Great Depression, a century or so of alternating deflation and inflation between 1815 and 1914, and the bank never previously felt the need to reduce rates below 2%. And this is combined with a fiscal deficit which, relative to GDP, is unknown outside world wars; one in four of the pounds spent by the British government is borrowed from the markets. Even with all that, the Bank of England has been obliged to add QE on top.
If zero rates and huge deficits were the answer to mankind’s problems, we would have discovered this long ago. After all, governments would be delighted to borrow as much as they can for as little as possible.
tisdag 18 maj 2010
Buttonwood
Klipp från dagens Buttonwood's Notebook (The Economist) med en nygammal analys av företagens vinstandel av BNP och den eviga kampen mellan arbete och kapital. Slutsatsen är att vinstprognoserna ser lite för optimistiska ut.
Andrew Lapthorne, the SG strategist, points out that the market is expecting a further 19% profits rise in 2011 and another 11% in 2012. In other words, profits are expected to rise as a proportion of GDP.
But how likely is that, when corporate profits are already nearer their peak proportion of GDP in the last 50 years? (The peak was in 2006, a long way above the historic average.) Some of this will be down to the success of US companies overseas. But the recent sharp rise in the dollar against the euro will be denting the US's competitive position and reducing the dollar value of European earnings. History shows that profits have fallen in eight of the last 20 years.
Meanwhile, the corollary of the profits surge is that the wage share of GDP is at a 50-year low. Popular anger against the banks is well known and politicians are turning BP into a target after the oil spill. With governments needing to cut deficits, those juicy profits make a tempting target, especially if the industry can be portrayed as staffed by fat cats, price gougers or polluters. Bank levies are in the air and Dhaval Joshi of RAB Capital points out that Ireland has just imposed a windfall tax on power companies while Australia is taxing the miners. As Mr Joshi comments "If a new slowdown doesn't get (companies), then governments just might.""
Andrew Lapthorne, the SG strategist, points out that the market is expecting a further 19% profits rise in 2011 and another 11% in 2012. In other words, profits are expected to rise as a proportion of GDP.
But how likely is that, when corporate profits are already nearer their peak proportion of GDP in the last 50 years? (The peak was in 2006, a long way above the historic average.) Some of this will be down to the success of US companies overseas. But the recent sharp rise in the dollar against the euro will be denting the US's competitive position and reducing the dollar value of European earnings. History shows that profits have fallen in eight of the last 20 years.
Meanwhile, the corollary of the profits surge is that the wage share of GDP is at a 50-year low. Popular anger against the banks is well known and politicians are turning BP into a target after the oil spill. With governments needing to cut deficits, those juicy profits make a tempting target, especially if the industry can be portrayed as staffed by fat cats, price gougers or polluters. Bank levies are in the air and Dhaval Joshi of RAB Capital points out that Ireland has just imposed a windfall tax on power companies while Australia is taxing the miners. As Mr Joshi comments "If a new slowdown doesn't get (companies), then governments just might.""
torsdag 25 februari 2010
Varför en del är arbetslösa
Här är några utdrag ur en inte helt politiskt korrekt Ecconomistartikel om arbetslöshet. Skrämmande och roligt. Undrar vad Mona och Ohly skulle säga om Reinfeldt citerade artikeln...
It tried to deal with the standard complaint that immigrants "take all our jobs"; one that is completely contradicted by the other complaint that they come to Britain to live off benefits.
So the programme got four employers in Wisbech (a Fenland town close to where I grew up) to take on British unemployed workers instead of the eastern Europeans on whom they normally relied. One genial owner of an Indian restaurant offered four jobs for waiters and traineee cooks; three of the four failed to turn up on the first day. The other lad was baffled by "all these Indian names" for food although Indian meals are nowadays as British as roast beef; he lasted for about two hours, including one walk-out. At a potato factory, another lad rang up on the first day to say he'd been out late and was now too ill to come in.
It tried to deal with the standard complaint that immigrants "take all our jobs"; one that is completely contradicted by the other complaint that they come to Britain to live off benefits.
So the programme got four employers in Wisbech (a Fenland town close to where I grew up) to take on British unemployed workers instead of the eastern Europeans on whom they normally relied. One genial owner of an Indian restaurant offered four jobs for waiters and traineee cooks; three of the four failed to turn up on the first day. The other lad was baffled by "all these Indian names" for food although Indian meals are nowadays as British as roast beef; he lasted for about two hours, including one walk-out. At a potato factory, another lad rang up on the first day to say he'd been out late and was now too ill to come in.
fredag 19 februari 2010
The economist 13 feb
Klassiskt Mandelbrotcitat i The Economist: "If financial markets followed the normal bell-shaped distribution curve, in which meltdowns are very rare, the stockmarket crash of 1987, the interest-rate turmoil of 1992 and the 2008 crash would each be expected only once in the lifetime of the universe"
Alltså, dessa tre händelser som inträffat inom loppet av 20 år skulle normalt (normalfördelningsantagandet) ha tagit 40 miljarder år. Det är något att tänka på när man uttalar sig tvärsäkert om marknadens beteende, ligger nettolång eller nettokort utan hedgar.
Alltså, dessa tre händelser som inträffat inom loppet av 20 år skulle normalt (normalfördelningsantagandet) ha tagit 40 miljarder år. Det är något att tänka på när man uttalar sig tvärsäkert om marknadens beteende, ligger nettolång eller nettokort utan hedgar.
torsdag 18 juni 2009
Värre än värdelös
...Det är omdömet i senaste Economist om ”själv-hjälp”-böcker som Power of Positive Thinking. Tester visar att personer med negativ självkänsla får ännu sämre självkänsla av att upprepa positiva omdömen om sig själva. Orsaken antas vara att fraserna krockar så hårt med självbilden att självkänslan sänks ännu mer.
Idag stämmer det in på mig också. Fram till för en kvart sedan var allt glatt och bra inför midsommar…. Och så kom plötsligt Philly Fed in på bara -2,2 istället för -17 (eller -22,6 som förra månaden). Produktionsaktiviteten i Philadelphiaområdet minskade alltså mycket mindre än väntat och vem vet hur positivt det kan bli nästa månad om det fortsätter så här…
Min förklaring är fortfarande att det är kortvariga stimulanseffekter, inlösencheckar för bilköp, lagereffekter och sänkta priser som gett ökad aktivitet [egentligen minskande i lägre takt], medan vinsterna fortsätter falla. Jag förstår dock om den förklaringen känns gammal vid det här laget. Egentligen kanske man borde se förklaringen som alltför ung istället. Mitt misstag var nog att gå kort för tidigt, att inte tänka på hur långsamt ekonomin rör på sig, att inte inse hur mycket positivism och aktieköpsug och revanschlust som finns kvar därute.
Så, midsommar blir en tråkig historia för mig, jämfört med prognosen för 20 minuter sedan. I det stora hela verkar dock marknaderna bara intervallhandla på samma sätt som de senaste två månaderna. Ingen skada skedd och inget nytt under solen i Q2. Nästa stora rörelse väntar ett tag till och som en kanske spännande teaser har jag flörtat med tanken att den kan bli uppåt. Jag tror det inte, men när Russel Napier (CLSA, Anatomy of a Bear) hintar om det så lyssnar jag. Mer kommer senare.
Idag stämmer det in på mig också. Fram till för en kvart sedan var allt glatt och bra inför midsommar…. Och så kom plötsligt Philly Fed in på bara -2,2 istället för -17 (eller -22,6 som förra månaden). Produktionsaktiviteten i Philadelphiaområdet minskade alltså mycket mindre än väntat och vem vet hur positivt det kan bli nästa månad om det fortsätter så här…
Min förklaring är fortfarande att det är kortvariga stimulanseffekter, inlösencheckar för bilköp, lagereffekter och sänkta priser som gett ökad aktivitet [egentligen minskande i lägre takt], medan vinsterna fortsätter falla. Jag förstår dock om den förklaringen känns gammal vid det här laget. Egentligen kanske man borde se förklaringen som alltför ung istället. Mitt misstag var nog att gå kort för tidigt, att inte tänka på hur långsamt ekonomin rör på sig, att inte inse hur mycket positivism och aktieköpsug och revanschlust som finns kvar därute.
Så, midsommar blir en tråkig historia för mig, jämfört med prognosen för 20 minuter sedan. I det stora hela verkar dock marknaderna bara intervallhandla på samma sätt som de senaste två månaderna. Ingen skada skedd och inget nytt under solen i Q2. Nästa stora rörelse väntar ett tag till och som en kanske spännande teaser har jag flörtat med tanken att den kan bli uppåt. Jag tror det inte, men när Russel Napier (CLSA, Anatomy of a Bear) hintar om det så lyssnar jag. Mer kommer senare.
lördag 29 mars 2008
The Economist och religion
I den ständiga striden mellan religiösa fanatiker och forskare om huruvida Gud finns har till slut forskarsidan lagt signifikanta resurser på att förklara varför människor är religiösa, snarare än försöka bevisa att Gud inte finns.
Vad i människans genuppsättning är det som orsakar detta fenomen? I normala fall gynnar evolutionen strömlinjeformade beteenden. Om en egenskap har ökat överlevnadschanserna så har individer med dessa egenskaper ökat i andel av populationen. Nåja, jag behöver knappast utveckla Darwins teorier vidare.
Hur kommer det sig då att människan har en stark tendens att vara religiös, dvs tro på något som inte finns och ägna en stor del av dagen och året åt ritualer, fastor, bön m.fl. på ytan irrationella och snarast överlevnadsfientliga handlingar? Ja, drar man det till sin spets har faktiskt många religioner snarast fokus på döden och det som händer efter döden mer än vad som händer i livet. Mer eller mindre alla andra varelser lever i nuet och utvecklar maximal effektivitet för överlevnad och fortplantning. Vad har människan vunnit på fasta och bön?
Enligt en artikel i senste numret av The Economist kan förklaringen ligga i en tidigare förkastad forskningsgren kallad Group Darwinism. Kostnaden för fåniga ritualer vägs upp av otvetydiga tecken på att man är social. Det religiösa beteendemönstret är kostsamt och just därför en så tydlig markering av viljan att tillhöra gruppen och vara gruppen trogen. Ju hårdare och fientligare omgivningen har varit, desto mer fundamentalistisk är också religionen i området, eftersom strikt trohet till gruppen varit oundgänglig.
Även för enstaka individer, utanför gruppdarwinismens paradigm, kan tro fungera som påfågelns fjädrar i det att tron signalerar till en kommande make/maka att man är social, pålitlig och moralisk (vad fan det nu ska betyda) och därför en bättre förälder som tar ansvar för partnern och avkomman.
Jag tror inte på något som inte går att mäta eller som kan påverka världen vi lever i. Om inte Hawkings m.fl. hittat Gud i ekvationen någonstans utan den bästa förklaringen till universum är en serie kosmiska explosioner. Vidare skulle en eventuell Gud tvingas verka utanför dessa i en annan dimension och i bästa fall (ur Guds perspektiv) endast kunna påverka explosionsparametrarna och inget avseende universums och livets utveckling däremellan. Därmd kan jag inte sluta mig till annat än att Gud inte finns eller åminstone är meningslös för det universum vi lever i. Han kan inte göra något, inte se in i vårt universum, inte ta några beslut. I praktiken är den enda eventuella "högre makt" som får plats själva startparametrarna som sätter ramarna för fysikens lagar, dvs allt annat än den allseende allsmäktige som bryr sig om en kyss på ett kors, några flängiga rörelser med handen framför bålen, knäböjande eller böner om att rädda Arn från döden.
Varför saknar jag den viktiga religionsgenen. Varför saknar många forskare den? Förr brändes forskare på bål för att de avvek från den sociala och religiösa normen. Nu anses de möjligen bara lite konstiga, men sakta verkar begreppet ateist förlora sitt stigma. Jag saknar dessutom dragningen till andra religiösa/sociala. Det är t.o.m. så att jag heslt undviker att umgås med religiösa eller socialister och faktiskt för det mesta uppfattar att de har lägre intelligens, svagare logiskt tänkande och är sämre på att resonera, oftare hänfaller åt cirkelresonemang eller rena meningslösheter. Det gäller inte alla förstås, men de flesta. I dagsläget har jag inga vänner som tror på Gud eller socialism.
Jag hoppas förstås att ju säkrare världen blir och ju mer utbildning alla får tillgång till, desto mindre betydelse ska både religion och socialism få, men just nu verkar drömmen avlägsen.
Vad i människans genuppsättning är det som orsakar detta fenomen? I normala fall gynnar evolutionen strömlinjeformade beteenden. Om en egenskap har ökat överlevnadschanserna så har individer med dessa egenskaper ökat i andel av populationen. Nåja, jag behöver knappast utveckla Darwins teorier vidare.
Hur kommer det sig då att människan har en stark tendens att vara religiös, dvs tro på något som inte finns och ägna en stor del av dagen och året åt ritualer, fastor, bön m.fl. på ytan irrationella och snarast överlevnadsfientliga handlingar? Ja, drar man det till sin spets har faktiskt många religioner snarast fokus på döden och det som händer efter döden mer än vad som händer i livet. Mer eller mindre alla andra varelser lever i nuet och utvecklar maximal effektivitet för överlevnad och fortplantning. Vad har människan vunnit på fasta och bön?
Enligt en artikel i senste numret av The Economist kan förklaringen ligga i en tidigare förkastad forskningsgren kallad Group Darwinism. Kostnaden för fåniga ritualer vägs upp av otvetydiga tecken på att man är social. Det religiösa beteendemönstret är kostsamt och just därför en så tydlig markering av viljan att tillhöra gruppen och vara gruppen trogen. Ju hårdare och fientligare omgivningen har varit, desto mer fundamentalistisk är också religionen i området, eftersom strikt trohet till gruppen varit oundgänglig.
Även för enstaka individer, utanför gruppdarwinismens paradigm, kan tro fungera som påfågelns fjädrar i det att tron signalerar till en kommande make/maka att man är social, pålitlig och moralisk (vad fan det nu ska betyda) och därför en bättre förälder som tar ansvar för partnern och avkomman.
Jag tror inte på något som inte går att mäta eller som kan påverka världen vi lever i. Om inte Hawkings m.fl. hittat Gud i ekvationen någonstans utan den bästa förklaringen till universum är en serie kosmiska explosioner. Vidare skulle en eventuell Gud tvingas verka utanför dessa i en annan dimension och i bästa fall (ur Guds perspektiv) endast kunna påverka explosionsparametrarna och inget avseende universums och livets utveckling däremellan. Därmd kan jag inte sluta mig till annat än att Gud inte finns eller åminstone är meningslös för det universum vi lever i. Han kan inte göra något, inte se in i vårt universum, inte ta några beslut. I praktiken är den enda eventuella "högre makt" som får plats själva startparametrarna som sätter ramarna för fysikens lagar, dvs allt annat än den allseende allsmäktige som bryr sig om en kyss på ett kors, några flängiga rörelser med handen framför bålen, knäböjande eller böner om att rädda Arn från döden.
Varför saknar jag den viktiga religionsgenen. Varför saknar många forskare den? Förr brändes forskare på bål för att de avvek från den sociala och religiösa normen. Nu anses de möjligen bara lite konstiga, men sakta verkar begreppet ateist förlora sitt stigma. Jag saknar dessutom dragningen till andra religiösa/sociala. Det är t.o.m. så att jag heslt undviker att umgås med religiösa eller socialister och faktiskt för det mesta uppfattar att de har lägre intelligens, svagare logiskt tänkande och är sämre på att resonera, oftare hänfaller åt cirkelresonemang eller rena meningslösheter. Det gäller inte alla förstås, men de flesta. I dagsläget har jag inga vänner som tror på Gud eller socialism.
Jag hoppas förstås att ju säkrare världen blir och ju mer utbildning alla får tillgång till, desto mindre betydelse ska både religion och socialism få, men just nu verkar drömmen avlägsen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)