Dubbla signaler

Så här lätt (ironi) är det att veta vad som händer på marknaden:

Igår kom ”positiv” bilstatistik – ett brandsäkert tecken (obs, ironi!) på att konsumenterna vaknat till liv, kanske t.o.m. på att huspriser snart ska bättras också och att börsuppgången inte var ett bear rally, utan bara början på marschen mot nya highs.

Årstakten sålda bilar i maj steg till 9,9 miljoner, jämfört med förväntan om 9,4m och aprilsiffran 9,3 miljoner. En annan tolkning är förstås att nivån är fortsatt extremt låg i ett historiskt perspektiv. Hela 2009 har takten varit under 10m, jämfört med tidigare bubbelnivåer på 17m. Den nivån upprätthölls tack vare stigande huspriser och ökande huslån till låg ränta som kunde användas till bilköp. Man hade både råd och lust/framtidstro för att köpa fler bilar än man behövde. Att nu se en uppgång från 9,3m till 9,9m i årstakt som positivt, dvs 50 000 extra bilar en enstaka månad när hoppet står till att åtminstone ta igen hälften av nedgången från 17 till 9 miljoner, eller 4 000 000 bilar mer i årsförsäljning för att motivera en mer positiv syn på ekonomin och aktier efter den senaste uppgången på 40-45%.

USD försvagas dag efter dag och 10-årsräntan stiger på samma sätt. En (mycket) positiv tolkning är att investerarna har bestämt sig för att vi sett det värsta, att uppgången är här för att stanna och därför köps riskfyllda tillgångar som aktier och säljs lågrisktillgångar som bonds och USD. Kombinationen är normalt ett klart positivt järtecken.

En negativ tolkning vänder på kausaliteten och säger att finansiärer av det amerikanska handels- och budgetunderskottet, som t.ex. Kina, inte gillar det massiva penningtryckandet i USA och därför minskar sina köp av dollar. Det skulle också ge fallande dollarkurs och högre räntor (svårt att få tag på köpare av US bonds när USA har massiva och växande underskott och de största finansiärerna backar) och betyda att USA måste minska sina stimulansprogram eller utstå högre räntor. Oavsett vilket bromsar USA då upp jämfört med annars och blir mer likt ett Japan vars skuldberg under 25 år hängt som en kvarnsten runt halsen där falska starter ständigt trycks ned i skorna.

Hur vet vi vad som är verkligt och vad som är en gammal ekonoms fantasier? Det vet vi inte, inte nu. Vi kanske kan se det efteråt, men i dagsläget är det bara tro och hopp som kan få dig att ta den ena eller andra sidan i trejden. Efter 45% upp på de stora aktiemarknaderna sedan mars vet jag vilken sida jag ”chansar” på. Jag har sålt, men försiktigt och har råd att ligga kvar en bra stund till om inflöden och animal spiritss fortsätter att lyfta marknaderna. Får jag dessutom trenden och lite makrostatistik med mig senare i sommar så kommer jag sälja mer in i nedgången.

Annars: vinrankorna sänder tydliga signaler om devalvering i först Lettland inom juni är över, aknske redan om en vecka, och senare sannolikt även övriga Baltikum. Bengt Dennis tror det behövs, Lettiska ministrar och exministrar säger att det bör diskuteras och de lokala bankerna förbereder sig och interbankräntorna i Lettland rusar. Sälj Swedbank och SEB och jag tror man har en bra vinst för juni.

Claims i eftermiddag kan kanske ge en ny skjuts nedåt

Jaha, vad ska jag säga om informationsflödet idag? I morse kl 8 redovisades bilregistreringar i EU25 i april till -11,9%. I mars var fallet 9,1%. I november och januari var takten dock -26-27% så tolkningen är inte entydigt negativ. Svenska huspriser i april visade sig vara 1,765 milj (-2,5% från 1,808m i mars och 1,809m i april 2008). Ni som läser här lite oftare vet att jag inte bryr mig om månadsfluktuationer i den här typen av statistik om jag bryr mig om den öht.

I eftermiddag halv tre däremot kommer jobless claims i USA per 9 maj och continuing claims per 2 maj. Det är desto viktigare just för att siffrorna inte är rensade eller manipulerade (även ”claims” lider dock av problem med hög volatilitet, säsong, regeländringar och liknande) och för att marknaden brukar reagera signifikant om avvikelsen är stor.

Senast, 1 maj, var claims 601k, ned från toppen 27 mars på 674k (se gamla charts under ”claims”). Enligt Bloomberg förväntas dagens siffra vara 610k nya arbetslösa (sökande, ”claimants”), dvs i stort sett samma som förra veckan. Jag tror att det finns en klar risk för ett större antal den här gången, trots stimulansåtgärderna i ekonomin. Om så blir fallet och gårdagens svaga retail sales och förvirrade uttalande från Bank of Englands Mervyn Kingalltså följs upp med fler arbetslösa än väntat, så tror jag marknaden får en skjuts till nedåt.

Jag väntar dock med att sälja mer till jag har marknaden med mig på allvar. Jag är kort mest banker och tung cyklisk industri, men även lite annat smått och gott. Totalt som sagt omkring en fjärdedel av vad jag anser vara MAX-position. Det har jag fått in mer avkastning på än jag vågade hoppas när jag sålde för en vecka sen så jag har inte särskilt bråttom att öka exponeringen även om jag är sugen. Disciplin och uthållighet.

Katastrofresultat

Ännu en stor fond leverar katastrofresultat för augusti. Ospraie har tappat 26,7% i augusti och 38,6% i år. ”Ynglingen” Dwight Anderson, 41, som driver fonden har helt enkelt legat lång råvarurelaterade aktier under en period med historisk tillbakagång i dessa. ”Vi har alltid sagt att sånt här kan hända enstaka kvartal”, kommenterade Anderson resultatet. Är det såna rain makers placerarna vill ha? Fonden, som förvaltade 2,8 mdr USD innan månadens ras, har nu stängt, men Anderson har tre andra fonder kvar, med 4 mdr USD i (ned från 9 mdr USD så sent som i mars).

Igår blev det klart att aktivistfonden Atticus förlorat 5 mdr USD hittills i år då firmans två största fonder fallit med 25 resp 33 procent. I Atticus fall var det misslyckade investeringar i bankaktier som låg bakom misslyckandet. ”Vi är långsiktiga”, kommenterade Atticus beskedet.

I Sverige är det väl bara minifonden DLG som är i närheten av liknande missar?


Well, well. Det drabbar ingen fattig. Idag får vi bilförsäljningsstatistiken från USA. Det har inte sett så muntert ut i år. Faktum är att bilstatistiken är en av få dataserier som är enkel att plotta från 60-talet och framåt utan att justera skalan. Snacka om trasig bransch. Total årstakt förväntas stiga från 9,1 miljoner till 9,4 miljoner. I vilket fall som helst är den här svagheten inte reflekterad i övergripande resultatprognoser för amerikanska företag. Det kanske fortfarande går bra utomlands, men här i USA är det riktigt illa.

Observera att det aldrig var någon lågkonjunktur i bilbranschen 2001-2003. Det är alltså mycket värre nu än då. Å andra sidan.... som alltid... om du är bullish kan du alltid säga att "så här illa kan det bara inte vara så snart studsar det"