Visar inlägg med etikett fundamental analys. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett fundamental analys. Visa alla inlägg

onsdag 10 juni 2009

Skulle du köpa en begagnad bil av en analytiker?

Investment bankers, aktieanalytiker, aktiemäklare m.fl. i finansskrået pratar gärna om sina långa arbetsdagar, fina utbildningar, otrygghet i jobbet p.g.a. konkurrens och press att ha rätt o.s.v. Som ersättning åtnjuter de fantastiska löner och bonusar.

UBS bidrar med 20 års historik över analytikernas bästa gissningar om vinsttillväxten för de följande 12 månaderna och vad det faktiska utfallet blev. Punkten ”december 1992” i grafen skall alltså utläsas som att analytikerna med sina vetenskapliga, förfinade, genomarbetade och i deras anletes svett framtagna prognoser i 1 januari 1992, i början av året, gissade att den globala vinsttillväxten för 1992 skulle bli PLUS 10% (standardgissningen är 15% så de hade verkligen tagit i på nedsidan).

Utfallet för 1992 blev emellertid MINUS 20%. Lärde de sig något av detta? Förstod de mer av ekonomin? Justerade de sin metodik eller ansträngde sig ytterligare för att pricka in prognoserna. NEJ, förstås, de kunde ju redan allt, så trots att de nyss fått en näsknäpp gissade de att den framtida 12-månaders vinstutvecklingen (dvs för 1993) skulle bli PLUS 20% (i deras värld skulle förstås vinsterna ralla tillbaka i en skarp V-formation). Utfallet blev MINUS 15%.

De lärde sig inget av detta heller utan fortsatte att gissa på PLUS 22% vinsttillväxt för 1994, ett år som slutade med MINUS 5%. Samma typ av misstag gjordes även 1990, 91, hela perioden 1996-2003 och förstås 2008-2009. Inte nog med det, de år vinsttillväxten var klart bättre än snittet så fortsatte analytikerna att gissa på PLUS 10-20%, trots att utfallet blev PLUS 30-40%.

Totalt sett verkar analytikernas prognoser fungera ungefär lika bra som en klocka som står stilla – den går rätt två gånger om dygnet, just när tiden passerar förbi visarnas fixa läge. Med undantag för första halvåret 1990 har analytikernas prognoser om vinsttillväxten varit precis helt värdelösa. Ändå sätter både proffs och amatörer idag sina pengar efter 20 års konstant dåliga gissningar på att analytikerna nu får rätt i sina positiva förhoppningar om 2010 (och 2011 som dock inte är med i grafen)

P.S. I ett tidigare skede av min karriär var jag analytiker (i stort sett sammanföll min analytikerbana med 90-talet och förvaltandet med 2000-talet), men jag gjorde mig förstås inte skyldig till samma synder som resten av mina kolleger : )

torsdag 7 maj 2009

Viss korrektion... är det bara början?

Ibland är det som om någon lyssnar på mig... MINUS 3% på drygt en timme efter min fundering på att sälja. jag har förstås inte gjort något och har inga aktiva planer på att göra det heller, men lite kul är det.

Annars fortsätter jag att gå igenom bankrapporter (SocGen t.ex) och försäkringsbolag (Zurich Re, Swiss, Axa) och makrosignaler (claims, centralbanksuttalanden) och väntar förstås som så många andra på detaljerna från US stress tests ikväll.

Jag kommer inte fram till något direkt användbart, men jag försöker se på världen och aktier från olika håll för att förstå hur köparna tänker, hur flödena fungerar och vad jag har gjort för fel i min analys... eller om jag faktiskt har rätt i att det ska ned inom ganska kort.

Snart kanske jag får kraft nog att posta något användbart eller intressant här på bloggen också istället för allt marknadstjafs det blivit på sistone.

onsdag 20 augusti 2008

Floskler och tumregler i finansbranschen

Teknisk analys

Glidande medelvärden 200d
Om det redan har gått upp så fortsätter det upp och ju längre tid det gått upp desto billigare är det. Det finns varianter med 20 dagar, 50 dagar, 100 dagar och inte minst det absolut viktigaste 200-dagars medelvärdet.

Fibonacci schnibbomacci
Naturen ordnar in sig i gyllene snittet-liknande kvoter, det blir ju snyggast snäckskal och annat på det sättet. Fibban säger att om det fallit en viss sträcka och vänt upp så ska det studsa t.ex. 38%, 50% eller 62% av den negativa rörelsens storlek innan det vänder ner igen… och tvärtom förstås

Elliot Pelliot
Elliotvågor säger att först går det upp och sen ner igen och sen upp och sen ner och sen upp igen och ner och sen upprepas hela sekvensen fast mer neråt men totalt sett lite mindre ner än det gick upp i första omgången. Upp och ner och ner och upp och upp och ner igen… J. Bra teori. Förklarar det mesta.


Ordspråk

Buy low sell high
Självförklarande. Detta är grunden till finansiella investeringar. Köp billigare än du säljer
Let your profits run
Om en position har gått bra ska du fortsätta hålla i den. De bakomliggande faktorerna till varför det gått bra hittills antas fortsätta påverka positionen (positivt), oavsett om det är redovisningsfusk eller genuin tillväxt. Det här funkar till det inte gör det längre och då går man till nästa regel
Cut your losses short
Sälj positioner du förlorar pengar på och gör det omgående. Kombineras detta med running profits så blir vinsterna stora och förlusterna små. Tyvärr får man aldrig veta hur man ska kalibrera rådet för att undvika att stoppa positionen för tidigt p.g.a. en liten motgång, dvs hur korta ska man hålla förlusterna?
Årsskifteseffekten
Köp till lucia, sälj till trettondagsafton eller något liknande. Förmögenhetsskatteeffekter, självuppfyllande profetia, nya årsprognoser mm sägs förklara varför man kan tjäna pengar
Sell in May and go away
Sälj i maj och åk på semester, det händer ändå inget under sommaren och om det händer något så är det negativt
Fiskeffekten
Köp till sillen och sälj till kräftorna. Köp vid midsommar och sälj framåt hösten innan de notoriskt farliga september och oktober. Förutsättningen är förstås att man hunnit tillbaka från resan enligt rådet ovan
When in trouble, double (eller Rouletteregeln)
Det här är motsatsen till grundrådet att stoppa förlusterna tidigt. Om det går snett i första steget så dubblar man bara positionen och hoppas att det vänder. Det fina med den är att när det väl vänder upp så tjänar man desto mer.
When in doubt, stay (get) out
Om man inte har ett glasklart case eller om man tvekar över en position som redan tagits så ska man ta sig ur, ta ett steg tillbaka och tänka om. Så länge man har positionen tänker man inte klart och objektivt.
Strutstaktiken
Det här är motsatsen till regeln ovan. När det går riktigt illa så är det lika bra att bara gå och fiska eller helt enkelt ta en promenad eller en minisemester och låta portföljen sköta sig själv, "det kan ju bara inte gå åt fel håll hela tiden"
På lång sikt går börsen alltid upp
Det här är lite som strutstaktiken, förutsatt att man ligger lång. Börsen har i alla fall gjort det hittills även om den ibland står stilla i 20 år eller går sämre än bankräntan i 40 år, men sett över en normal mansålder så har man hittills alltid tjänat på att ha pengarna i aktier. Detta gäller dock index och inte enstaka aktier. Enskilda företag går tyvärr i konkurs så det gäller att byta runt och byta rätt för att säkert få tillbaka pengarna.
Fånga en fallande kniv
Uttryck för att chansköpa en aktie som fallit snabbt i värde. Om man lyckas ta den i handtaget har man vunnit en kniv. Om den bestämt sig för att gå lägre får man bladet i handen och förlorar några fingrar. Oavsett vilket brukar det kännas som ett fynd i åtminstone några timmar

Fundamental analys

Top down
Kolla in de stora skeendena i världen, det räcker med de du själv tycker är intressanta, t.ex. BNP-tillväxt, global warming eller antalet kineser som ska dricka kaffe, och låt storheterna avgöra värdet på hela länder eller börser. Relativvärdera sedan sektorerna utifrån deras olika känslighet för top down-faktorerna. Anta att ingen annan sett den övergripande utvecklingen och köp resp sälj sektorer och bolag utifrån det.

Bottom up
Börja med de minsta händelserna i enskilda företag: ledningsförändringar, bränder i fastighetsbolag, modemissar i H&M och räkna noga ut exakt vad bolaget ifråga ska tjäna och när. Räkna ut vad den framtida inkomstströmmen är värd givet ett likvärdigt alternativ (som att ha pengarna på banken) plus en riskkompensation. Om slutresultatet skiljer sig från aktiekursen är det bara att köpa, annars kan du blanka. Eller ge blanka fan.

DCF, eller get out of jail free card
Ta ett stort gäng okända faktorer, påverkade av info om både top down och bottom up-förutsättningarna. Räkna ut de kommande 3-5 årens kontantströmmar i företaget. Gör sedan ett antagande om hur den kommande oändligheten (100 år räcker dock i praktiken) kommer se ut (tillväxt, räntor, risk mm). Dividera några av siffrorna med de andra siffrorna och du får ett aktievärde, ett DCF-värde. Minsta justering av några faktorer ger lätt ett helt annat värde, gärna med en faktor 2x eller 5x eller t.o.m. 10x, eller N/A-värde (typ division by zero) eller negativt värde. Är du normalt funtad låter du inte DCF-resultatet styra dina investeringar

P/E
Hitta på ett P/E-tal, tex 5, 10, 15 eller 20…. Eller någonstans mellan 1 och 100…. Eller mer eller mindre
Hitta på ett E (top down eller bottom up), dvs vilken vinst företaget ska göra (E=Earnings)
Ta P/E gånger E så får du det motiverade priset P på aktien. Det kan bli vad som helst förstås. I Japan använde man P/E 100 ett tag, på Nasdag var det vanligt med +/- 200 i P/E vid millennieskiftet. Nu gäller ca 8-12x som standard, men i gengäld tvistar man mer om vad E ska vara.

P/S
Om det inte finns några E kan man gissa att det någon gang ska bli E. E=Earnings är ju samma sak som marginalen gånger försäljningen S (sales). Alltså kan man inte göra prognoser om E nu kan man alltid gissa att någon gång ska någon göra det och då kan man lika gärna nu säga att varje försäljning har ett värde oavsett om det är med förlust eller vinst… för någon gång ska det väl bli vinst eller i alla fall någon som tror på vinst
P/S=1 brukar kännas skönt, men ibland är inte ens 0,1 billigt nog och ibland är 10x helt ok att sova lugnt med

PEG
P/E kan kännas så tråkigt och dyrt ibland, men om tillväxten G är hög nog känns det bättre. För att slippa se P/E-talet alls kan man dela med G och få PEG-talet. 1 ansågs billigt ett tag, 2 också. Matematiskt är det bara en kvasigenväg för att komma närmare DCF men slippa allt räknearbete.

RoE och P/Book
En sak vet man i alla fall säkert och det är vad företaget redan har i kofferterna eller i ”boken” (också kallad equity). Om bolaget har 100 då ska det väl vara värt 100 i all fall, dvs Price/Book=1. Nja om man vill förfina det hela säger man att det beror på vad företaget gör med tillgångarna (boken), vilken avkastning (typ ränta) man får på boken, dvs RoE (Return on Equity). Om RoE är tex 10% och man tycker att 10% är ett krav så funkar P/Book=1. Om RoE är 12% vid samma krav på 10% kan P/Book =12/10=1,2 funka och så vidare. Det gäller bara att hålla goodwillen rätt i mun när man räknar så här, för att inte tala om vilka prognoser man måste göra på vinst, vilken book man har framöver efter utdelningar och eventuella justeringar av värdet på ”goodwill”.

mer kommer...