Katastrofernas ekonomi

Om en orkan skövlade Robinson Crusoes ö och läger skulle han bli fattigare och få ett sämre liv. Han skulle tvingas jobba hårdare en period för att nå tillbaka till sin tidigare standard avseende tamboskap, säd, bostad mm.

Om en orkan härjar i USA så sker egentligen exakt samma sak, men nu hyllar istället prisbelönta ekonomer och bankernas makroanalytiker stormens BNP-höjande effekter. Den reala effekten är förstås densamma som på Robinsons ö, men i en modern ekonomi kan man (tydligen) alltid låna mer oavsett hur trasig balansräkningen är från början. Skulderna är alltså oväsentliga, varför det är positivt om hus och bilar trasas sönder eftersom man då måste och kommer köpa nya.

I en Robinsonekonomi är sparande, investering och produktion alltid det centrala bakom välstånd. Robinson måste lägga tid och energi på att bygga sitt hus innan han kan njuta av det. Han måste halvsvälta och spara mat för att ha i skafferiet medan han bygger och inte kan fiska och jaga. Han måste äta mindre bröd och spara en del säd för att kunna så mer till nästa år.

I dagens värld hyllas istället förstörelse och konsumtion som välståndsskapande. På ön blir Robinson fattigare om han äter upp all sin säd och får mindre kvar att plantera till nästa år. I USA blir BNP högre om alla lånar på sina kreditkort och köper kläder de inte behöver och nya bilar för att ersätta de som stormen tog.

Går det att spela det moderna spelet i evighet? Kan man investera utan att spara? Fungerar det om staten och bankerna trycker pengar som inte finns så entreprenörer kan låna till investeringar och konsumenter låna till konsumtion utan att ha sparat innan? Blir vi alla rikare och aktier mer värda av en naturkatastrof?

I första skedet så skadas balansräkningarna då tillgångar förstörs. I steg två försvåras en del av det dagliga arbetet vilket innebär lägre aktivitetsnivå, lägre BNP. I steg tre arbetas hårdare för att få tillbaka det förlorade vilket innebär högre BNP. Eventuellt är BNP-effekten av 2 och 3 nettopositiv, men balansräkningen är fortfarande sämre. Frågan blir sedan om katastrofen gav en kick-effekt så att den högre aktivitetsnivån upprätthålls så länge att även BR-effekten blir positiv. Om man trodde det skulle regeringen ha anledning att skicka ut vandaler om nätterna som tände eld på hus och krockade bilar.

Ett av problemen är antagligen att efter aktivitetsspurten kommer en trötthet snarare än en kickeffekt. Ett annat problem är att folk inte jobbar hårdare, däremot lånar de hårdare vilket leder till större skulder för folket och bättre resultat för biltillverkarna under en period. I en normal värld begränsar det konsumenternas utrymme i framtiden, men frågan är var gränsen går om räntan är mycket låg. En sak är i alla fall säker; räntan får inte stiga om reptricket ska fungera. Och bankerna måste vara villiga att fortsätta låna ut.

På detta sätt med lånefinansierade stimulanser, katastrofinducerade eller på regeringsinitiativ så spänns bågen allt hårdare med allt lägre ränta och mindre utrymme för felsteg. Systemet ser på ytan ut att vara robust och stabilt, men till slut krävs bara en minimal förändring för att fälla första dominobrickan:

En bank som tvekar i utlåningen eller konsumenter som faktiskt inte vill låna sig till döds... och då faller konsumtionen, sysselsättningen, förmågan hos låntagare att serva sina lån, ökade kreditförluster, minskad utlåningsvilja hos bankerna, ytterligare lägre konsumtion, fallande BNP, stigande statsskuld, stigande statsskuldsräntor, åtstramningstvång, fallande publik sysselsättning, ytterligare kreditförluster osv tills systemet når jämvikt när skulderna omstrukturerats/skrivits av och folk som varit anställda i "fel" sektorer omskolats. Fel sektorer är sektorer som levt på lånebaserad konsumtion utan täckning, tex tredjebilar, semesterhus, innerstadslägenheter, semesterresor, konsumentelektronik.

I Grekland och Spanien har detta redan inträffat, men utan att vi sett det riktiga slutspelet. I Japan har det på ett sätt också inträffat men utan den riktiga smällen. USA balanserar på en knivsegg med sina över 100% i statsskuld och bankrutta kommuner och stater.

Just nu ser vi fallande företagsvinster, uppsägningar och små, små sparförsök hos staterna. Det är början till slutet.

Hur arbetar en förvaltare?

Vad krävs för att bli en bra förvaltare?

1. förmåga att ha rätt (eller är det toleransen att ha fel som är det viktigaste. jag blir aldrig säker på det)
2. uthållighet och magstyrka att invänta att "andra" ska förstå vad som är rätt, dvs man måste uthärda att ha fel ett tag (alternativt måste man ha den onaturliga instinkten att ta sin stopp loss i tid när man har fel. det är extra svårt eftersom man naturligt bara ser stödjande information när man aktivt borde söka motsatsen)
3. Med tanke på ambivalensen i de första två centrala punkterna krävs att man a) anpassar storleken på sina investeringar så man alltid får "spela" nästa omgång även om man först förlorar och b) tar sin stop loss förr eller senare även om man är övertygad om att man har rätt - också det för att få spela igen i nästa omgång

Ovanstående hjälper förhoppningsvis precis INGEN, utan är självklarheter. Vad kan det då vara som krävs egentligen?

Det kan faktiskt vara så att det är punkterna ovan som gäller trots allt, men på ett högre plan. Att "ha rätt" som i punkt 1 innefattar ett system för att insamla och behandla information så att summan av vinsterna blir större än förlusterna samt att det tillräckligt ofta är värt att uthärda initiala förluster eftersom man oftare har rätt än fel, samt tar bets med rätt size givet risknivån i investeringen. I korthet blir det:

I: Samla och bearbeta information - all relevant information (jag gör det intuitivt och ad hoc snarare än systematiskt, men jag gör det hela tiden så mängden information är i linje med min maximala mentala kapacitet)
II: Never go fo gold (alltid liten size på alla investeringar - ta inte genvägar)
III: Belåna dig inte mer än 100% och blanka inte mer än 50%. Det ger utrymme för 100% fel innan kapitalet är utraderat.

Det svåraste verkar vara (I). Alla gör olika, ingen har en helt säker metod och framför allt är många skeptiska inför min metod. Den som läst om Dirk Gentley och hans holistiska detektivbyrå förstår lite hur jag tänker och det skrämmer en del investerare och lockar andra.

Jag kör inte club deals och jag är isolerad mot group think och hype. Jag kan dock missa en del uppenbar allmän och offentlig information eftersom jag inte söker eller skannar systematiskt, men i gengäld hittar jag andra datapunkter och samband. Så, vad gör jag? Jag tror jag har beskrivit det förr, men här är "metoden" igen.

1. gedigen ekonomisk utbildning (för att förstå termer och inte minst vilka samband andra tror på)
2. grundmurat intresse för naturvetenskap, matematik, fysik, filosofi m.fl. grenar som syftar till att hitta sanningen
3. läs mycket, både vad andra läser och vad andra inte läser, t.ex:

Financial Times varje dag för att vara on-line med andras tänk
The Economist varje vecka av samma orsak, men lite djupare och med helikopterperspektiv
Böcker i ekonomisk historia ("Bull", "Tomorrow's Gold", "The Great Crash", "Lords of Finance" osv)
Andra böcker i finansmiljö ("Liar's Poker", "City Boy", "Hedgehogging", "The big short")
"läs" grafer över alla variabler du kan komma på: valutor, räntor, spreadar, aktier, index, inflation, arbete, produktion, fraktpriser, råvaror.
Marknadsbrev och kommentarer av sådana som Mauldin, Faber, Hickey, Roubini, Buffett
Analyser och makrorapporter från analyshusen (Goldman, Deutsche, Morgan Stanley, Nomura mfl)

4. bearbeta översiktligt och intuitivt informationen du kommer över: Fundera över hur variabler och skeenden hänger ihop. Rita mind maps över "samhället", "världen", "ekonomin", fundamentalt oljepris, oljeproduktionskostnad, guldpris, guldproduktion osv. Rita, tänk, diskutera. Börja från början. Hur gjorde Robinson när han byggde sin ekonomi. Kunde han använda Keynes modeller om han hamnade i recession? Blev det annorlunda när Fredag dök upp?

5. bearbeta infon ännu mer detaljerat: bygg BNP-beräkningar, koppla till aggregerad bolagsvinst, huspriser, inkomster, konsumtion, lån. Bygg bolagsmodeller och räkna på intäkter, kostnader, vinster, rörelsekapital och kassaflöden. Fundera över vad de faktiska drivkrafterna bakom raderna i RR och BR är. Varför har Ericsson sina intäkter och hur kommer de utvecklas? (telefonföretagen vill serva sina kunder med bra nät, men Ericsson har också konkurrenter. Intäkterna fördelas på produkter och tjänster och hur ser Portersituationen ut för respektive typ ut.). Hur ser kostnadssituationen ut (energi, personal, råvaror)? När du byggt modeller vill du alltid veta mer om inputvariablerna och då går du naturligt tillbaka till punkterna 3 och 4 med nförnyad läsinspiration.

Punkt fem syftar endast delvis till att förstå verkligheten och beräkna absoluta värden, men mycket viktigare är att lista ut vad andra tror och tänker. Framför allt ger det inspiration att läsa mer, tänka mer, hålla hjärnan i form och ge det undermedvetna impulser att agera på. Det är inte meningen att du ska beräkna värdet på Ericsson med en DCF-modell och sen investera i aktien om ditt värde är högre än analytikernas och marknadspriset, eller om din vinstprognos ligger 5% över genomsnittet. Tanken är istället att du samlar och bygger och läser för att det är stimulerande och att din storhjärna, det undermedvetna, intuitionen ska få en bas att ge dig andra investeringsidéer ifrån.

Sen får man kompletterat allt "stor"-tänk med lite triangulering mellan analyser, marknadspriser, informationssläpp, värderingsmultiplar, prognoser, aktielånenivåer, kvartalsrapporter, analytikermomentum osv inför de faktiska investeringarna...